ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL)

Transkript

1 ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University of Pennsylvania Hälsoskyddsnätverket, 2016

2 Varför har vi ett luktsinne? Människan har ett dåligt utvecklat luktsinne som är klart underlägset det av andra arter; människan är ett mikrosmatiskt djur. Pierre Paul Broca ?

3 Dödade färgseendet näsans funktion för människan?

4 Kampen mellan näsan och ögat Är djuren verkligen så mycket bättre och är människor dålig på att använda sig näsa?

5 Dödade färgseendet näsans funktion? Om vi har nog hög motivation och är tvingade att fokusera på näsan är vi duktiga på att använda luktsinnet.

6 Vem vinner om vi verkligen mäter förmåga? Överlag, människan är mer känslig för lukter än de flesta djur som har blivit testade. Data från Matthias Laska, Linköping Universitet

7 Varför har vi ett luktsinne? Luktsinnet har en dubbel roll det fungerar först och främst som ett varningssinne men också som en förmedlare av attraktion och belöningar.

8 Näsan- en vakthund Vi tror att luktsinnet först och främst ska varna oss för tänkbara hot i vår omvärld. Väldig snabb habituering till lukter Mycket snabb negativ inlärning av lukter Känsliga för inkongruenser (neofobiska) Intimt sammankopplat med vårt smärtsystem Vi är mycket dåliga på att identifiera lukter men mycket skickliga på att klassificera lukter Luktsinnet målar med en bred pensel.

9 Vad är lukter? Enkla volatila molekyler som luktar De flesta lukter består av en luktblandning

10 Vad är lukter? KEMI Koncentration PERCEPTION Intensitet

11 Luktsinnets funktion Omvandla luftburna kemikalier till elektriska signaler vilka kan bearbetas av vårt central nervsystem.

12 Vad luktsystemet måste klara av för att skapa luktperceptionen Samla in samt kategorisera luktämnena som återfinns I luften så brett som möjligt. A P R R E O R E P P P R A N A R E P Ä P A P E A P E A E A R R R A R P E P Ö R E W E A Organisera dessa signaler till en spatial kod, nedsampla, komplettera samt förstärk P Ä E R O N Identifiera luktobjekt samt initiera rätt beteende

13 Luktsinnets anatomi Lateral Orbitofrontal Cortex Medial Orbitofrontal Cortex Thalamus Hypothalamus Piriform Cortex Amygdala Olf. Bulb Hippocampus

14 Omedveten luktperception Komapatienter har störd thalamus reglering Syn Hörsel Känsel Smak Lukt Av de 20 patienter som vi scannade uppvisade 18 luktaktiveringar.

15 Luktsinnets kännetecken Vi är mycket känsligare för visa lukter än vad vi tror. Vissa kemikaler kan vi känna vid nm koncentrationer. Lukter är emotionella Luktsinnet är optimerad för att känna mycket små skillnader Vi är dåliga på att utröna om en lukt är farlig eller inte och mycket dåliga på att identifier källan Luktsinnet är först och främst ett varningssinne Detta tillsammans gör att lukter från biologiska verksamheter orsaker oro även när de inte är farliga

16 Ökande koncentration Lukter kan orsaka flera sensationer Trösklar Lukt detektion Lukt igenkänning Lukt intolerans Sensorisk irritation (Okular eller nasal) Beskrivning Lägsta koncentration som lukten kan särskiljas från ren luft (absolut detektion) Lägsta koncentrationen som lukten kan be igenkänd, identifierad eller namngiven vid Lägsta koncentrationen som lukten är oacceptabel/farlig vid Lägsta koncentrationen som lukten orsakar sensationer som retningar, brännande, värme eller kyla

17 Skattad lukt intensitet Koncentrationen avgör sensationen! LUKT PERCEPTION IRRITATION Ökande koncentration (ppm)

18 Känslighet för luftföroreningar Ämnen vanligen förekommande vid soptippar Ämne Sensitivitets tröskel (ppm) Irritations tröskel (ppm) H 2 S Toluene Xylene Nathalene Geosmin Koncentration Intensitet relationen skiljer sig åt från ämne till ämne och vi har i dag ingen möjlighet att predicera detta.

19 Luktsystemets paradox Detektionströskel för ethyl mercaptan = 0,009 ppb Koncentration i gas = 0,5 ppm Camille Flammerion, 1888

20 Mätningar av aversive lukter (FIDO) Frekvens Intensitet Duration (O)Angenämhet * *Alla parametrar utom denna kan mätas objektivt

21 Mätningar av aversive lukter i fält Lukter kan bli objektivt evaluerade utanför labbet genom portabel olfaktometer. Olfaktometern mixar den externa luften med kolfiltrerad luft. Koncentration-till-tröskel mätning genom att öka koncentrationen ren luft. Mäta intensitet av lukten vid tidpunkten av utsläppet. Mycket användbar för att bekräfta (eller falsifiera) klagomål av luktföroreningar

22 Individuella skillnader i luktperception Alla näsor är olika

23 Individuella skillnader i luktperception Individuella skillnader i den underliggande biologin Genetiska skillnader, ålder och sjukdom Färgblindhet Förmågan att känna lukten av androstenone är genetiskt betingat.

24 Individuella skillnader i luktperception Individuella skillnader i den underliggande biologin Genetiska skillnader, ålder och sjukdom Erfarenhetsbaserade skillnader i sensitivitet

25 Individuella skillnader i luktperception Individuella skillnader i den underliggande biologin Genetiska skillnader, ålder och sjukdom Erfarenhetsbaserade skillnader i sensitivitet Förväntningar och fördomar påverkar perceptionen

26 Mindre luftföroreningar ger oss bättre luktsinne! Reducerad bakgrund gör oss känsligare för lukter Medias reportage om luftföroreningar gör oss känsligare för industriella utsläpp och associerade lukter

27 Ändra namnet på lukten ändrar perceptet Positiv Naturprodukt Neutral Test Lukt Negativ Kemisk lukt

28 Ändra kontexten ändrar perceptet Det visuella kontexten ändrar perceptet av 3-methyl indole (fekalier)

29 Omgivningens reponse gentemot lukter beror på: Luktens koncentration samt kvalitet Individuella skillnader Förväntningar, kunskaper samt attityder Sociala och kontextuella faktorer

30 Luktperception Kognition Sensorik Den finala luktperceptionen avgörs i ett samspel mellan interna (kognitiva) mekanismer och externa (sensoriska) mekanismer. Det så kallade top-down - - bottom-up perspektivet.

31 Sammanfattning Med andra ord, Broca hade fel.