INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Transkript

1 INLÄRNINGSPSYKOLOGI Tandhygienistprogrammet ht 15 Johanna Enö Persson Doktorand, leg psykolog Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi E-post:

2 Presentation Jag: Leg psykolog med KBT-inriktning, doktorand, erfarenhet av föräldrastöd och psykiatri Ni: Kunskaper om psykologi/inlärningspsykologi? Praktiska erfarenheter av att träffa patienter? Förväntningar på föreläsningen? 2

3 Mål för dagen Att kunna besvara följande frågor: Hur lär vi oss nya beteenden? Hur vidmakthålls beteenden? Hur kan man förändra beteendemönster, hos sig själv och andra?

4 Inlärningspsykologi ett sätt att besvara den eviga frågan: Voffor gör di på detta viset? (och dessutom, Hur kommer di göra i framtiden? )

5 Relevans för tandhygienister? Vill (liksom psykologer/beteendeterapeuter) förstå och förändra beteende? Vilka beteenden vill tandhygienister förstå och förändra?

6 Vad är ett beteende? Allt som en död person inte kan göra Vad vi gör, känner, tänker och hur vår kropp reagerar. 6

7 Vilken kunskap har vi? Alla organismer anpassar sig till sin omgivning. Anpassning till miljön sker genom inlärning. Inlärningsmekanismerna hör till det mest beforskade och väldokumenterade inom psykologisk forskning.

8 Inlärningsprinciper Respondent inlärning: att lära via association Operant inlärning: att lära via konsekvenser Modellinlärning: att lära via observation

9 Respondent inlärning Förklarar vårt komplexa känsloliv! Två olika relationer mellan stimulus och respons Medfödda Vissa känslor och beteenden kommer automatiskt i vissa situationer. (Tex rädsla vid fara, glädje av leende, blinkning om man blåser luft mot ögat) Inlärda Genom inlärning kan nya stimuli kopplas till en automatisk reaktion (tex sexuell upphetsning av specifika stimuli)

10 Respondent inlärning beteendet associeras till stimuli Klassisk betingning Autonoma nervsystemet inblandat - icke viljestyrda beteenden (d.v.s vi kan inte välja att få ökad puls t ex) Stimulus: orm - Respons: hjärtklappning jan stenmark

11 Begrepp för betingning Obetingat stimulus (OBS) Stimulus vars respons är medfödd och inte inlärd Obetingad respons (OR) Den respons som följer på ett OBS Neutralt stimulus (NS) Stimulus som (i sammanhanget) ger en ospecifik respons Efter att NS har associerats med OBS blir det ett betingat stimulus (BS) och ger en betingad respons (BR) 11

12 Respondent inlärning Att lära via association: Pavlovs hundar OBS Mat OBR Salivation

13 Respondent inlärning Att lära via association: Pavlovs hundar OBS Mat OBR Salivation NS Klocka

14 Respondent inlärning Att lära via association, ex 1: Pavlovs hundar OBS Mat OBR Salivation NS Klocka BS Klocka BR Salivation

15 John Watsons experiment med Albert B

16 Hur kan ni som tandhygienister ha nytta av kunskapen om respondent inlärning? Fundera och diskutera två och två! Namn Efternamn 20 oktober

17 Operant inlärning Konsekvensstyrd, erfarenhetsbaserad inlärning Vi opererar på vår omvärld för att uppnå önskvärda konsekvenser

18 Operant inlärning Film Skinners duva

19 Operant inlärning Att lära via konsekvenser: A (antecedent) B (beteende) I närvaro av leder till C (konsekvens) Ex 1, Skinners duva: A B C picka pickar på skylten får mat

20 Operant inlärning Att lära via konsekvenser: A (antecedent) B (beteende) I närvaro av leder till C (konsekvens) Ex 2, social fobi: A B C bjuden på fest tackar nej slipper rädslan

21 Operant inlärning Att lära via konsekvenser: A (antecedent) B (beteende) I närvaro av leder till C (konsekvens) Ex 3, besök hos tandhygienist: A B C kallelse till undviker Slipper tandhygienist att gå obehag

22 Operant inlärning Förstärkning: En förstärkare är något som ökar sannolikheten att beteendet som föregick den ska inträffa igen. Två sätt att öka ett beteende: Positiv förstärkning; ett beteende ökar om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något (som hen vill ha/gillar) Negativ förstärkning; ett beteende ökar om konsekvensen av beteendet är att individen slipper något (som hen inte vill ha/ogillar)

23 Förstärkare - Positiva förstärkare; något individen vill ha ex. mat, beröm, uppmärksamhet - Negativa förstärkare; något individen vill undvika ex. någons dåliga humör, obehagliga ljud, rädsla

24 Positiv förstärkning Det mest effektiva sättet att öka beteenden är positiv förstärkning. Positiv förstärkning kan bli självförstärkning. Vad som är förstärkande är individuellt

25 Försvagning/bestraffning Ett beteende minskar (eller upphör) om konsekvensen uppfattas som negativ av individen. Beteendet bestraffas. Positiv försvagning; ett beteende minskar om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något (som hen inte vill ha/ogillar) Negativ försvagning; ett beteende minskar om konsekvensen av beteendet är att individen förlorar något (som hen vill ha/gillar)

26 Försvagning/bestraffning Ett beteende minskar (eller upphör) om konsekvensen uppfattas som negativ av individen. Beteendet bestraffas. Bestraffning/försvagning lär inte något nytt beteende, kan bara stoppa ett existerande beteende. Negativa bieffekter!

27 Operant utsläckning Beteendet minskar/upphör när förstärkningen uteblir Ex, Skinners duva: A B C vänder vänder åt vänster får mat OBS! Utsläckningskrevad

28 Hur kan ni som tandhygienister ha nytta av kunskapen om operant inlärning? Fundera och diskutera två och två! Namn Efternamn 20 oktober

29 Modellinlärning Vi är biologiskt förberedda att härma våra primära vårdare. Beteendet att härma förstärks. Genom observation kommer individen i kontakt med förstärkaren. Liksom generalisering effektiviserar detta inlärning.

30 Modellinlärning (Härmningsprincipen)

31 Hur påverkas beteenden genom modellinlärning?

32 Vilken användning kan ni som tandhygienister ha av modellinlärning? Diskutera två och två! Namn Efternamn 20 oktober

33 Etablerande omständigheter Något som står utanför ABC men påverkar samtliga led. Ex: - fysiologiska: hunger, trötthet - sociala: (brist på) social kontakt - men även: värderingar, regler

34 Hur kan man som tandhygienist ha nytta av kunskap om etablerande omständigheter? Diskutera två och två! 34

35 Använd beteendeanalys för att förstå vad som påverkar patientens beteende Hur kan vi förändra beteenden hos individer? Vad kan vi göra före och efter för att påverka beteendet? Hur samspelar vi? Vad händer innan?(a) Beteendet i fokus (B) Vad händer efter? (C)

36 Börja med att välja ett målbeteende som du vill öka eller minska Objektivt Konkret Vilket är det viktiga beteendet? Namn Efternamn 20 oktober

37 Från beteendeanalys till beteendepåverkan

38 Vad kan vi göra innan beteendet uppstår? Etablerande omständigheter förebygg genom att påverka kontexten! Stimuluskontroll skapa en antecedent (A) för beteendet Modellinlärning demonstrera det önskvärda beteendet 38

39 Vad kan vi göra efter för att påverka sannolikheten för att beteenden uppstår igen? Positiv förstärkning få ett beteende att öka genom att förstärka det. Fokus på att uppmuntra det som fungerar! - Förstärk små steg i rätt riktning under besöket Utsläckning - Minska beteendet genom att inte ge någon positiv konsekvens Undvika framtida fallgropar - vidmakthållandeplan 39

40 Allmänna råd Belys för patienten vilka beteenden hen gjort som bidragit till utfallet. Undersök positiva och negativa konsekvenser på kort och lång sikt Ge beskrivande beröm Uppmuntra alla steg i rätt riktning! Utgå alltid från patientens upplevelser och situation Lyssna öppet och icke-dömande Låt patienten bidra med förslag till lösningar förstärk självständigt problemlösande Undersök och problemlös kring hinder till förändring problemlös tillsammans 40

41 Varför sker det ingen förändring? Vill inte: Låg motivation, för liten vinst att bete sig. Annat mer förstärkande Kan inte: Färdighetsbrist. Vågar inte: För starkt obehag/rädsla att bete sig.

42 Kliniskt exempel: Tandvårdsfobi Hur ska jag behandla en patient som är tandvårdsrädd. Han fick bedövning men klagar ändå på att det gör ont och att det inte går att klara behandlingen. Kan det vara något annat psykiskt problem? Tandvårdsfobi = specifik fobi för tandvård (spindlar, höga höjder, blod, trånga utrymmen, etc) Specifik fobi behandlas med exponering, vilket kräver utbildning i metoden Exponering går ut på att gradvist och under kontrollerade former närma sig (exponera sig för) det som man är rädd för och stanna i situationen tills ångest minskar/man upplever att det man var rädd för ska hända inte händer Bedövning biter nog inte på den psykologiska smärtan, dvs rädslan

43 Respondent inlärning av tandvårdsrädsla Tillfogad smärta i munnen rädsla (naturligt förekommande ej inlärd S-R-relation) Tandhygieniststolen (neutralt stimulus) Stolen smärta (association) Stolen rädsla (inlärd S-R-relation) Instrument/arbetskläder/dofter/ rädsla (generalisering)

44 Operant inlärning av tandvårdsrädsla Antecendent: pat i stolen, blir tillfogad smärta, blir rädd Beteenden: pat skriker till, avbryter undersökningen, lämnar mottagningen Konsekvenser: rädslan minskar, tankar om att slippa bli tillfogad ytterligare smärta förstärkning Konsekvenser på längre sikt: pat börjar undvika tandvårdsbesök, går miste om möjligheten att få uppleva att bli tillfogad svårare smärta är ovanligt och att det för det mesta går bra, tandvårdsrädslan vidmakthålls, försämrad munhälsa

45 Hjälp psykologen Varför har jag så svårt för att börja använda tandtråd? Namn Efternamn 20 oktober

46 Sammanfattning Varje beteende, hur obegripligt det än ter sig, fyller någon funktion Med kunskap om situationen och konsekvenserna kan man hjälpa personen

47 Tack för er tid och uppmärksamhet!