Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Transkript

1 Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB

2 Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt.

3 Operant inlärning Konsekvenserna av ett beteende påverkar sannolikheten för att det ska upprepas igen (B.F. Skinner)

4 Beteende Allt en levande person gör! Hjärtslag Springa Skratta Andas Retas Tjata Reflexer Tankar Svettas Cykla Ångest

5 Respondenta beteenden Icke viljestyrda (reflexmässiga) beteenden Hjärtslag Tankar Svettas Andas Reflexer Ångest

6 Respondenta beteenden En hund i sig utlöser ingen medfödd ångest

7 Respondenta beteenden Ett högt ljud (skall) eller smärta (hugg) utlöser dock medfödd ångest!

8 Respondenta beteenden Om hunden kopplas ihop med högt ljud eller smärta kan vi reagera med ångest när vi vid senare tillfälle ser en hund. Detta kan ske på olika sätt Själv bli biten Se annan person bli biten eller rädd Höra berättas/ läsa om farliga hundar

9 Respondenta beteenden Att sedan reagera med ångest vid åsynen av en hund blir då ett respondent beteende.

10 Respondenta beteenden Little Albert

11 Operanta beteenden Viljestyrda (konsekvensstyrda) beteenden Springa Tjata Tankar Skratta Cykla Retas

12 Beteende (B) Beteenden delas in i två olika grupper: Yttre (overta) beteenden ex. cykla, springa, äta Inre (coverta) beteenden ex. tankar, ångest, hjärtslag

13 Beteende (B) Problembeteenden delas in i två grupper: Överskottsbeteenden Beteenden som utförs för mycket - ställer till problem för klienten eller omgivningen Underskottsbeteenden Beteenden som utförs för lite - en ökning av dessa beteenden skulle sannolikt hjälpa klienten att fungera bättre i sin kontext

14 Beteende (B) Viktigt att beskriva beteenden konkret och objektivt. Beskriv det som observeras. Aggressiv Kastade en penna Slog med knuten näve Skrek idiot

15 Övning - Beteende Lista några över- och underskottsbeteenden hos dig själv (eller någon i din omgivning) Formulera alla beteenden i konkreta och objektiva termer och beskriv det observerbara.

16 Beteende (B) Beteenden mäts på tre sätt: Frekvens (hur många gånger) Intensitet (hur starkt) Duration (hur länge) Inom KBT oerhört viktigt att mäta beteenden för att kunna utvärdera insatser.

17 Stimuli (S) Alla händelser/saker i vår miljö som signalerar att ett visst beteende bör användas. Hunger Åsynen av en vän på stan Telefon som ringer Starkt soljus Krav Tjat Ångest

18 Konsekvenser (K) Det som inträffar direkt efter ett beteende och avgör om beteendet kommer att upprepas i liknande situationer.

19 Konsekvenser (K) Det finns fem olika sorters konsekvenser: Positiv förstärkning Negativ förstärkning Positiv bestraffning Negativ bestraffning Utsläckning

20 Positiv förstärkning Något önskvärt följer som en konsekvens på ett beteende och ökar sannolikheten för beteendet i en likande situation

21 Positiv förstärkning I affär med mamma Ser godis, blir sugen Tjatar Får godis Beteendets sannolikhet ökar i en liknande situation

22 Positiv förstärkning Kompisar man ser upp till Skämtar högt inför klassen Kompisar skrattar

23 Positiv förstärkning Ensam Jobbiga tankar Skär sig Uppmärksamhet Ompysslad

24 Positiv förstärkning Allt som följer på ett beteende och ökar dess sannolikhet är en förstärkare Olika typer av förstärkare finns ex: sociala, taktila, kognitiva, ätbara mm Även skäll och tillrättavisning kan fungera som förstärkare Inte samma sak som belöning!

25 Positiv förstärkning Timing Styrka Sug

26 Positiv förstärkning i behandlingen Teckenekonomi Shaping/formning Beteendekontrakt Social förstärkning

27 Premacks princip Roliga aktiviteter kan förstärka tråkiga aktiviteter ex förstärkningsrummet

28 Tonårspojke problembild innan placering Misstänkt autism, ej konstaterat pga vägran att delta i utredning I princip ingen skola på två år Inte duschat på fyra månader Inte klippt naglarna på flera månader Isolerad i sitt eget hem Huva eller Screammask som täckte ansiktet de få gånger han tog sig ut Klarade ej generellt schema, teckenekonomi

29 Tonårspojke insatser Individuellt schema, helt utanför övrig verksamhet Individuellt teckenekonomisystem med förstärkning direkt efter avklarat beteende/ aktivitet Tydliga instruktioner istället för frågor Låg kravnivå med succesiv höjning av krav Delvis anpassade aktiviteter Stegvis integrering i vanlig verksamhet

30 Negativ förstärkning Något obehagligt tas bort som en följd av ett beteende och ökar sannolikheten av beteendet i en liknande situation.

31 Negativ förstärkning Tjat om godis inne på affär Obehag Köper godis Slipper tjat Minskat obehag Beteendets sannolikhet ökar i en liknande situation

32 Negativ förstärkning Ångest Stress Skär sig Minskad ångest Minskad stress

33 Negativ förstärkning Krav Hotar Slåss Krav upphör

34 Negativ förstärkning Att slippa/undvika obehag som en följd av ett beteende är alltså också en förstärkare. Flykt, undvikande och olika former av säkerhetsbeteenden är exempel på olika typer av beteenden som vidmakthålls genom negativ förstärkning.

35 Förstärkning Det finns två olika typer av förstärkning (gäller både positiv och negativ förstärkning): Kontinuerlig förstärkning förstärkning varje gång, lätt att släcka ut Intermittent förstärkning förstärkning ibland, motståndskraftigt mot utsläckning

36 Positiv bestraffning (försvagning) Något obehagligt följer som en konsekvens på ett beteende och minskar sannolikheten för beteendet i en liknande situation i framtiden

37 Positiv bestraffning (försvagning) I affären med pappa Ser godis, blir sugen Tjatar Pappa ryter till högt Obehag Beteendets sannolikhet minskar i en liknande situation

38 Negativ bestraffning (försvagning) Något önskvärt tas bort som en konsekvens av ett beteende och minskar sannolikheten för beteendet i en liknande situation

39 Negativ bestraffning (försvagning) I affären med storasyster Ser godis, blir sugen Tjatar Storasyster tar älskad nalle Något omtyckt försvinner Beteendets sannolikhet minskar i en liknande situation

40 Bestraffning (positiv och negativ) Bestraffare undertrycker beteenden i närvaro av bestraffaren NEJ! TV-förbud Utegångsförbud Straff, böter etc. Hot/våld

41 Bestraffning (positiv och negativ) Fördelar: Snabba (kortsiktiga) resultat

42 Bestraffning (positiv och negativ) Nackdelar: Bara undertryckt beteende, inte minskat på lång sikt Försvagade beteenden försvinner inte Risk att även andra beteenden försvagas Ingen nyinlärning Beteendet kan fortfarande förstärkas intermittent Risk att det upplevs förstärkande att bestraffa

43 Bestraffning (positiv och negativ) Allt som minskar ett beteende direkt är en bestraffare (även uppmärksamhet och choklad kan vara bestraffare) Inte synonymt med straff

44 Utsläckning En förväntad förstärkare uteblir som en konsekvens av ett beteende och minskar beteendet på sikt (ofta efter att först ha ökat)

45 Utsläckning Med mamma i affär Ser godis, blir sugen Tjatar Godis Beteendets sannolikhet minskar i en liknande situation (efter att först ha ökat)

46 Utsläckning Ensam Skär sig Ingen uppmärksamhet Ensam Alternativt beteende Maximal ex. frågar efter sällskap uppmärksamhet Detta kallas differentiell förstärkning.

47 Utsläckning Frekvens duration eller intensitet Om förstärkningen uteblir konsekvent släcks beteendet ut, men först efter att ha ökat under en period.

48 Konsekvenser

49 Funktionell analys leder till för att Stimuli Signalerar när man ska använda beteendet Respons Beteendet Konsekvens Inträffar efter och styr om beteendet används igen i en liknande situation

50 Funktionell analys Det är viktigt att analysera ett beteende för att förstå dess funktion och vad som förstärker det för att kunna ge rätt insats/behandlingsåtgärd.

51 Övning - Funktionell analys

52 Behandlingsåtgärder leder till för att Stimuluskontroll Man förändrar miljön och styr situationer Färdighetsträning Tränar in konkurrerande/nya färdigheter Konsekvens Utsläckning, bestraffning, förstärkning av alternativ och underskottsbeteenden

53 Frågor?