Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

Transkript

1 Beteendeanalys - introduktion Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan eller vet mera. Sören Kierkegaard Beteende Tillämpad beteendeanalys, TBA Allt som en levande människa eller annan levande varelse kan göra Motoriska, kognitiva, autonoma Synliga och osynliga (yttre och inre) Specifikt problem som beskrivs i observerbara, icke värderande, termer Betona beteendets funktion (och inte enbart struktur) Beteenden och förstärkningar skall uttryckas så konkret som möjligt för att fungera som underlag för förändring Beskriv uppkomst, utveckling och faktorer som vidmakthåller beteendet (konsekvenser) Syftet är att påverka beteende Viktigt att översätta egenskaper till beteendebeskrivningar Vaga beskrivningar operationaliseras

2 Bikupa Över- och underskott av beteende Operationalisera (översätt) blyghet till konkreta inre och yttre beteenden Överskott Underskott Yttre Inre Bikupa Utgå från en situation då du upplevt kraftig stress. Översätt ditt beteende i denna situation till yttre- och inre över- och underskott. Yttre Överskott ex: höjer rösten, hit och dit (planlöst), Underskott Tillgångar ex: följer planering, ber om hjälp, delegerar ex: städar självständigt, social förmåga Inre ex: oro, ältande, frustration, ångest ex: planera, organisera, förstå andra, egen kroppsuppfattning ex: motivation

3 RIKTNING önskan om hur tillvaron ska vara RIKTNING önskan om hur tillvaron ska vara Psykiska funktionsnedsättningar negativa symtom missbruk social färdighet funktionshinder positiva symtom Oro, ångest, depression Överskott Underskott Tillgångar RIKTNING önskan om hur tillvaron ska vara Stimulus (plural stimuli) S Händelse eller objekt. Kan vara föremål i miljö eller andras beteende. Obetingat stimulus utlöser icke inlärda reflexer/responser Betingat stimulus inlärt, betingat neutralt stimulus Yttre Konflikter med andra Missbruk Träffa andra Aktivitet som ger glädje Sociala aktiviteter Fysiskt aktiv Inre Oro/ångest Hallucinationer Smärta Nedsättning av funktioner Psykiska funktionsnedsättningar Intresserad av omgivning Motiverad

4 Leder till Respons R Betingning/Inlärning (def.) Beteende som reaktion på ett stimulus Obetingade responser sker utan att vi lärt oss dessa Betingade responser etableras genom inlärning (sker utan närvaro av ursprungligt stimulus) Respondent (Pavlov) stimulusstyrd Respons framkallas av ett föregående stimulus Operant (Skinner; Azrin) konsekvensstyrd styrt av dess följder/förstärkningar (stimulus kommer efter responsen) Respondent (klassisk) betingning Operant betingning Obetingad stimulus OBS attackerad av främling Reflex OBR rädsla, ångest Obetingad respons Ett beteende kontrolleras av dess konsekvenser och är funktionellt i sitt sammanhang (kontext) Konsekvensen är drivkraften för beteendet Kopplas till Neutralt stimulus S mörk tunnel Betingad stimulus BS mörk tunnel BR rädsla, ångest Betingad respons

5 Mowrers tvåfaktormodell - hur inlärning upprätthålls BS BR/S - Åsynen av en mörk tunnel Rädsla, ångest Utvecklad rädsla eller fobi Bikupa Ge exempel på en egen betingning (situation; vad upplever du; vad gör du?) R S Inlärning Förstärkning är motorn för beteendet betingat stimulus startar A B C betingad respons (ångest) gör att respons säkerhet/ flykt för att konsekvens minskat obehag Positiv förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom belöning Negativ förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom att ta bort något obehagligt Konsekvens på lång sikt ökat obehag

6 Möjliga positiva förstärkare Förstärkningsschema Inre tankar och känslor Sociala uppmärksamhet, uppskattning, feedback Aktiviteter självförstärkande (roliga, intressanta) Påtagliga och konkreta pengar (generaliserad förstärkning), tecken Förstärkningsscheman hur ofta och på vilket sätt en förstärkning måste ges för att upprätthålla beteendet kontinuerlig förstärkning intermittent förstärkning Effektiviteten i förstärkningen påverkas av typ, kvalitet, mättnad, storlek, deprivation m.m. Premacks princip ( farmors lag ) Bestraffning Minskar sannolikheten att en respons ska inträffa Två typer: positiv bestraffning: en bestraffare tillkommer negativ bestraffning: en positiv förstärkare tas bort Bestraffning kontra konsekvens A B C

7 Kedjeanalys samt A-B-C-analys A-B-C-analys A antecendent B beteende C konsekvenser A antecendent B beteende C konsekvens Kedjor av beteenden som leder fram till problembeteendet (tankar, känslor och beteenden Kort- och långsiktiga konsekvenser Kedjor av beteenden som leder fram till problembeteendet (tankar, känslor och beteenden ) Problembeteende Problembeteende Kort- och långsiktig förstärkning A-B-C-analys önskat beteende Gruppövning EO etablerande omständighet A aktiverare B beteende C konsekvens Utifrån fallexemplet: - Beteendeanalys av problemsituationen - Över- och underskottsanalys - Skiss på genomförandeplan Vad kan starta beteendet Önskat beteende Kort- och långsiktig förstärkning

8 Acceptance and Commitment Therapy (Act) Acceptance and Commitment Therapy Accept acceptera smärtan/tillvaron Choose välj utifrån värderingar Take action gå mot förändring RIKTNING önskan om hur tillvaron ska vara Värderingar är en fyr som hjälper dig hitta din väg I livet Hur kan vi prata om den andres riktning i tillvaron? 8

9 ABC analys Funktionellt tänkande A = antecedent (det som triggar) B = beteende (operanten) C = (C) Konsekvenser A B C Ångest skära ångest borta (för stunden) Inte rätt eller fel Inte bra eller dåligt pragmatiskt sanningskriterium! Det som verkar vettigt från ett perspektiv kan vara konstigt från ett annat Sätt alltid in C i relation till värderingar! Funktionell analys Gör ABC-analys över ett eget beteende Analys av funktionen av ett beteende i en viss kontext Addera vad människor tycker är meningsfullt och viktigt som referens när ni analyserar beteendet Diskutera två och två: Använd modellen över en situation på arbetet eller under fritiden som är obehaglig/jobbig Vilken är betingningen (inlärningen)? Vad gör du och vilken funktion har ditt beteende? Hur stämmer beteendet med dina värderingar? 9

10 Din tankeapparat säger att betingning kommer att stoppa dig från att leva som du vill Kick your buts Jag skulle vilja gå en utbildning MEN jag får sån ångest när jag skall tenta. Och då får jag alltid panik så det är ingen mening. Kort sikt = ingen ångest Lång sikt = ingen utbildning Jag har ångest MEN jag vill utbilda mig. Acceptans Om du är villig att ge all din betingning en plats bredvid dig kan du börja på din resa mot att återskapa ditt liv Uppmuntra klienten att möta inre upplevelser som de som det är och inte som de uppfattas eller säger sig vara. Exponering för inre stimuli; gestalt övningar; utmana kontrollagenda Varför? Reducera bieffekten av att vi har ett språk; öka flexibiliteten; addera nya funktioner och; bredda beteenderepertoaren 10

11 Hur reagerar vi på icke önskvärda beteenden? Icke önskvärt beteende Kontroll/bestraffning Hur kan du se på dig själv som behandlare? Fundera på dessa frågor: Vad utlöser du hos din/a brukare? Vad utlöser din/a brukare hos dig? Hur kan du använda dig av det här för att hjälpa? Motstånd Rigid beteenderepertoar Instinkt: regler, skäll, disciplin, kontroll Icke Önskvärt beteende Acceptans Utrymme för nya inlärningsmöjligheter Att förstå och stödja uppdrag och genomförandeplanering Förstärk beteendeförändringar, ihärdighet! 11

12 Uppdrag Att hjälpa människor med särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet Att tillsammans med brukaren försöka bevara, utveckla, förändra och skapa strategier för- och i olika livssituationer för att han/hon ska nå sina mål Missbruk negativa symtom social färdighet funktionshinder positiva symtom Oro, ångest, depression Symtom och funktionsnedsättningars betydelse för prognos positiva symtom negativa symtom social funktion Livshändel-ser Mindre tillfredsställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Stannar hemma, grubblar, ensam, mm stress psykiska funktionshinder kognitiva störningar Avbrutna kontakter, konflikter, försämrad ekonomi, sämre hälsa, mm 12

13 Livshändelser Mindre tillfredsställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Glädje och aktivitet Livshändelser Mindre tillfredsställande liv Psykisk ohälsa Funktionsnedsättningar Förståelse, stöd och kompensation Fungerande vardag, glädje och aktivitet Att arbeta med det friska salutogena faktorer, individnivå Social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik coping Utveckling av intressen Inre kontroll / impulskontroll Aktivitetsnivå / energi Kommunikativ förmåga Problemlösningsförmåga Genomförandeplanering 13

14 UTREDNIN G BESLUT (SoL; LSS) Genomförandeplanering, innehåll (Vad?) ANSÖKAN VERKSTÄLLIGHET 4. UTVÄRDERING Av insatsplanen Av målen 1.1. BEHOVSINVENTERING Skattning Registrering Andra informationskällor 1.2. Resursgrupp och kp 2. MÅLFORMULERING Motivationsmål Delmål Skattning Livsmålsplanering riktning Systematisk genomförandeplanering arbetsplaner momentindelning utvärdering 3. INSATSPLANERING Utvärdering Problemformulering Genomförande Metod Arbetsplan Analys Skattning av livsområden (exempelvis: CAN, NSSQ, Bosse) Familj Fritid Utveckling Bostad Kosthållning Hygien Sömn Aktiviteter Ekonomi Färdmedel/transport Sociala kontakter Professionella kontakter Hälso- och sjukvård Tankar och känslor Livsstil Intima relationer Medborgare Riktning - ej mål Hinder Hinder Hinder Hinder Vännner Hinder Hinder Hinder Hälsa Vad är gemensamt för hindren? Intention - hur vill du ha det? Skillnad mellan hur man vill ha det och hur det ser ut just nu. 14

15 Målformulering Problem/ behov Riktning och drömmar Utvärdering Delmål Analys -diagnos -psykiska funktionsnedsättningar -färdigheter -beteende Insatsmål Genomförande Nuläge Metod -momentindelning Övergripande strukturer för samordning/gem. förståelse integrerad psykiatri/resursgruppsarbete Behov/Problem Utvärdering Kvantitativ och kvalitativ Genomförande arbetsplan enhetlighet dokumentation Problem/Behov beteendeförändring konkret nivå Analys diagnos ps. funktionsnedsättningar färdigheter beteendeanalys (över- och underskott mm) tidiga tecken Val/Metodval motiverande samtal, bemötande Färdighetsträning ESL (tidiga tecken, symtom mm) exponering/erp/beteendeaktivering Vad är egentligen problemet? Vem är det som har problemet? Vad tycker brukaren är problemet? Vad tycker personalen? Skapa en gemensam problemformulering Beskriv problemet mät, registrera, bedöm omfattning och upplevelse av Dokumentera! 15

16 Analys Metod Hur förklarar och förstår vi problemet? Hur förklarar och förstår brukaren problemet? Finns det extern kunskap om problemet? Tillämpa analysmodeller (diagnos, psykiska funktionshinder och beteendeanalys) Skapa arbetshypotes Dokumentera! Vilka resurser har vi? Vilka metoder finns, vilka väljer vi? (träna, kompensera, anpassa) Fatta och förankra beslut Beskriv metod Dokumentera! forts. metod: arbetsplan Genomförande Vad behöver göras för att genomföra insatsen? Vad behöver vi lära oss? Hur ska vi genomföra den enhetligt? När ska det göras? Vem har ansvaret? Följ handlingsplanen! Genomför håll ut Registrera Dokumentera! Utbildning, instruktion, träning Skapa material, handlingsplaner (bemötande) Fördela arbetet skapa arbetsplan! Dokumentera! 16

17 Utvärdering Gruppövning Är problemet löst? Var det rätt analys och metod? Förberedde och genomförde vi rätt? Vilken ny kunskap har vi fått? Formulera en genomförandeplanering utifrån fallexemplet. Beskriv problemet idag (mät, registrera) Dra slutsatser Dokumentera! 17