INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING"

Transkript

1 Version DB/AR INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING Beteendeanalysen/fallkonceptualiseringen är en kartläggning inför en behandling genomförd under utbildningen och utgör tillsammans med behandlingsrapporten ett examinationsmoment. Den syftar till att lyfta fram studentens förmåga att kritiskt analysera relevanta data och planera en behandling. Beteendeanalysen/fallkonceptualiseringen ska skrivas i enlighet med nedanstående mall. Den bör hållas så kortfattad och koncis som möjligt. Ett riktmärke är att beteendeanalysen/fallkonceptualiseringen ska omfatta 4-5 sidor med normalt radavstånd. Utformningen ska vara sådan att en läsare med kunskaper i kognitiv beteendeterapi kan förstå bakgrund och upplägg för en behandling. Samtliga rubriker i nedanstående mall ska användas. Beteendeanalysen/fallkonceptualiseringen ska betraktas som ett pedagogiskt dokument och ska samtidigt säkerställa patientens anonymitet. Beteendeanalysen/fallkonceptualiseringen, eller det filnamn i vilken den sparas, ska därmed inte innehålla information som rör patienten namn, adress, personnummer, bostadsort eller arbetsgivare/studieort, etc. 1

2 Version DB/AR BETEENDEANALYS & FALLKONCEPTUALISERING Student Patient nr Datum Handledare 2

3 1. Introduktion a) Aktuell livssituation t.ex. socialt, utbildning/arbete, ekonomi, fritidsintressen, etc. b) Av patienten angivet problemområde(n) Patientens egen beskrivning av sitt/sina problem, gärna hierarkiskt indelat utifrån svårighetsgrad, samt patientens eventuella egna teorier om uppkomst/vidmakthållande av dessa problem. c) Ytterligare problemområde(n) t.ex. tidigare/nuvarande fysiska och psykiska besvär, eventuell medicinering, riskbruk av alkohol/narkotika etc. d) Förväntningar och tidigare erfarenhet av psykoterapi Eventuell tidigare behandling och resultat av denna, samt förväntningar på aktuell kognitiv beteendeterapi. e) Eventuell psykiatrisk diagnos/behandling t.ex. Egentlig depression enligt DSM-IV, behandlas med antidepressiva sedan fyra månader via vårdcentralen. 2. Topografisk analys a) Överskott/underskott Beskriv patientens beteenderepertoar med avseende på överskott respektive underskott i konkreta beteendetermer. Fokusera på de beteenden som kan betraktas som problematiska i termer av överskott/underskott med avseende på frekvens, intensitet, duration eller för att de uppträder i ett sammanhang som försvårar individens sociala anpassning. 3

4 Inre Överskott Underskott t.ex. tvångstankar om att skada andra t.ex. acceptans, lugn Yttre t.ex. hetsäter, skriker åt sina barn t.ex. träffa vänner, säga ifrån b) Av terapeuten definierat problemområde(n) Fördjupa beskrivningen av patientens problemområde(n) med stöd av den topografiska analysen ovan. Beskriv i punktform och i konkreta beteendetermer hur dessa beteenden yttrar sig med avseende på frekvens, intensitet, duration (problemdebut) eller om de uppträder i ett sammanhang som försvårar individens sociala anpassning. c) Beteendemått och självskattningsformulär Definiera relevanta beteendemått med utgångspunkt i det/de problemområde(n) som har identifierats ovan samt den topografiska analysen. Här redovisas även standardiserade självskattningsformulär eller andra relevanta kliniska verktyg, exempelvis diagnostiska instrument. 3. Uppkomst och vidmakthållande a) Historisk analys Redogör för uppkomsten av patientens centrala problemområde(n). Beskriv de bakgrundsfaktorer och aktuella stressorer som kan ha bidragit till nuvarande situation, och sammanfatta detta i en hypotes om orsakerna bakom patientens problematik. Var noga med att särskilja mellan de antaganden du som terapeut gör, respektive de historiska data som patienten redovisar. Notera att valet av analysmodell för patientens problemområde(n) kan påverka vilken tyngdpunkt som läggs vid historiska data. 4

5 b) Vidmakthållande Formulera en hypotes om vad som vidmakthåller patientens centrala problemområde(n) i form av båda nedanstående analysmodeller. Beskriv dessutom eventuella gemensamma nämnare som kan tänkas vara aktuella för patientens problemområde(n), exempelvis responsklasser med likartade konsekvenser i den funktionella analysen, eller copingstrategier samt livsregler med likartat tema i den kognitiva förklaringsmodellen. b.1) Funktionell analys Respondenta processer Avser reaktioner och utlösta responser som kan förstås med hjälp av respondent inlärning, och som är relevanta för uppkomst och vidmakthållande av patientens problem. Ange betingat stimulus samt betingad respons. CS CR t.ex. svärmor ringer Hjärtklappning Detta exempel illustrerar hur ett tidigare neutralt stimulus, umgänge med svärmor, över tid har blivit förknippat med upplevelsen av krav och hjärtklappning och numera agerar trigger. Operanta processer Avser utförda beteenden som kan förstås i relationen mellan stimulus, organism (tanke/känsla/fysiologi), respons samt konsekvenser på kort respektive lång sikt. Ange även vilken typ av förstärkning/försvagning som är aktuell. I detta ingår även de eventuella etablerande omständigheter samt relationsinramning som kan tänkas inverka på den operanta processen i aktuell situation. Observera att de operanta processer som analyseras ska vara av central betydelse för vidmakthållande av patientens problem. S O R K K K L t.ex. svärmor Tanke: jag orkar ringer och bjuder inte en sådan helg in sig på besök till Känsla: oro Fysiologi: hjärtklappning Säger till henne att det går bra, önskar henne välkommen Oron minskar Neg förstärkning Maken visar uppskattning för inbjudan Självförebråelser, ser sig själv som mesig, arg på maken, svärmor blir positivt förstärkt i att bjuda in sig själv Pos förstärkning 5

6 Etablerande omständigheter Relationen till maken är ansträngd, vilket föranleder en ökad vilja att vara honom till lags Svärmor hjälpte till för mycket med barnen när de var små, vilket har ansträngt deras relation Relationsinramning Utifrån patientens tidigare erfarenheter av att vara socialt utfryst leder aktuell situation till att hon gör en språklig inramning i vilken hon föreställer sig ett framtida scenario där både svärmor och make går ihop och kritiserar henne Detta exempel illustrerar ett problemområde som rör bristande självhävdelse, och visar på tydliga vidmakthållandeprocesser. b.2) Kognitiv förklaringsmodell Beskriv de faktorer som vidmakthåller patientens problemområde(n) i kognitiva termer. Centrala komponenter är patientens antaganden, livsregler, negativa automatiska tankar, affekter, fysiologi, kognitiv bias (t.ex. tankefällor), överutvecklade copingstrategier (t.ex. säkerhetsbeteenden, undvikanden eller andra kompensatoriska strategier) respektive underutvecklade copingstrategier (t.ex. färdighetsbrister), samt konsekvenserna av dessa. En fallkonceptualisering avslutas med en sammanfattning av uppkomst- och vidmakthållandefaktorer i form av ett flödesschema, exempelvis bifogad modifierad Judith Beck-mall, Clarks modell för social fobi, alternativt andra liknande kognitiva formuleringar (t.ex. hot-cross bun, vicious flower). Relevanta tidigare erfarenheter t.ex. uppvuxen med alkoholiserade föräldrar, yngsta syskonet fick all uppmärksamhet. Blyg som barn, inga nära vänner under skoltiden. Fadern kritiserade henne ständigt från tidiga barnaår, fick höra att hon var oduglig. Gifte sig i sena tonåren med sin första kärlek. Grundantaganden Jag är värdelös. Ingen tycker om mig. Jag är störd. Jag är svag. Villkorliga antaganden och livsregler Om jag ställer upp för andra accepterar de mig. Om jag säger ifrån kommer andra tycka illa om mig. Man får inte göra andra besvikna. Om jag visar vem jag är blir jag övergiven. Man får inte visa sig svag. Andra människor är starkare än jag. Det är farligt att säga nej. Man ska inte vara en börda för andra. Det är bäst att hålla en låg profil. Överutvecklade copingstrategier Försöker klara allt på egen hand, dölja när hon blir sårad, gör det andra säger, tar störst ansvar för hushållet och barnen, slutför andras arbetsuppgifter för att det ska bli gjort Underutvecklade copingstrategier Be om hjälp, säga ifrån, beskriva hur hon känner, fråga hur andra tycker/tänker, gör saker för sin egen skull, delegera uppgifter, påtala när hon behöver hjälp 6

7 Situation Svärmor ringer, vill komma över på besök Automatisk tanke Jag orkar inte, jag får inte säga nej A.T.s betydelse Jag är svag Känsla Oro, olust, ilska, hjärtklappning Beteende Bjuder in henne mot sin vilja, uttrycker ilska mot maken efter samtalet Konsekvens kortsiktig Slipper olust, slipper skuldkänsla Konsekvens långsiktig Relationen till maken försämras, svärmor uppmuntras i att bjuda in sig, känner sig maktlös Centrum för psykiatriforskning Stockholm Situation Situation Soporna står kvar i hallen efter Ska gå på konsert med maken, att maken har gått till jobbet behöver be sina föräldrar om hjälp med barnpassning Automatisk tanke Han bryr sig inte om mig, han är så nonchalant A.T.s betydelse Ingen bryr sig om mig Känsla Ilska, ledsen, oro, spänd Beteende Bär ut soporna själv, avstår från att ta upp det med maken Konsekvens kortsiktig Ilskan minskar, slipper oron över möjlig konflikt Konsekvens långsiktig Kvarstående frustration över bristande kommunikation med maken, känner sig osedd och tagen för given Automatisk tanke De kommer att säga nej, de vill inte ställa upp, de tycker att jag är jobbig som frågar A.T.s betydelse Jag är värdelös Känsla Ledsen, sorg, ilska, skakig Beteende Ringer sina föräldrar men pratar om allt annat än barnpassning, säger till maken att hon inte är intresserad av konserten Konsekvens kortsiktig Slipper oron över att kunna bli avvisad, undviker konflikt med maken Konsekvens långsiktig Minskad social aktivitet, begränsad livskvalitet, fortsätter ha svårt för att uttrycka sina behov 7

8 c) Motivera valet av analysmodell utifrån patientens problemområde(n) Motivera valet av analysmodell med utgångspunkt i tillämpbarheten i den aktuella problembeskrivningen. Vilka fördelar respektive nackdelar finner du med vald modell gällande gemensam problemformulering, förklaringsvärde, samt pedagogiskt underlag? 4. Behandlingsplan a) Målsättningar Av terapeut och patient gemensamt formulerade mål. Dessa ska i största möjligaste mån vara formulerade i konkreta och operationaliserbara beteendetermer. Rangordna dem även utifrån överenskommen prioritering. b) Intervention/metod Ange och motivera val av intervention/metod i relation till utförd beteendeanalys/fallkonceptualisering samt gemensamt formulerade mål. Vilket behov finns det av ytterligare kunskapsinhämtning och specifik handledning? c) Evidensläge Utgå från valda interventioner/metoder och redogör för deras aktuella evidensläge. I det fall evidens saknas för patientens specifika problemområde(n), redogör för andra interventioner/metoder med evidens vid annan diagnos som skulle kunna vara tillämpliga, samt hur sambandet ser ut. 5. Potentiella hinder och möjliga resurser a) Vilka potentiella hinder föreligger i behandlingsarbetet t.ex. interpersonella svårigheter, vanliga triggers, socialt nätverk, ambivalens, färdighetsbrister, neurokognitiv nedsättning, patientens möjlighet att avsätta tid till terapi etc. b) Vilka eventuella resurser kan underlätta behandlingsarbetet? t.ex. tidigare erfarenhet hos patienten av att genomföra livsstilsförändringar, kunskap om metoden, sociala faktorer, egen motivationsnivå etc. 8

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Beteendeanalys en praktisk vägledning 1 Beteendeanalys en praktisk vägledning Detta är en kort praktisk vägledning till hur du kan göra en beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM- eller ICD-diagnos skriver du den överst. Testresultat

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen

Läs mer

Hur upptäcker vi dem i tid?

Hur upptäcker vi dem i tid? Hur upptäcker vi dem i tid? Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING Hur förstår vi och förändrar beteenden? Cecilia Fyring & Sara Isling Vad är KBT? Inlärning Egenskaper eller beteenden? Överskott/underskott Beteende i sitt sammanhang Några ord om diagnoser AGENDA Vad

Läs mer

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Att göra saker i rätt ordning

Att göra saker i rätt ordning #hemmasittare2017 Att göra saker i rätt ordning Kartlägg Åtgärda Hemmasittarprogrammet- HSP Inlärningsteori Elev Föräldrar Skola Samverkan Samordning Arbete i team Kartläggningsfas Behandlingsfas Vidmakthållandefas

Läs mer

Målbeteenden. Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg

Målbeteenden. Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg Målbeteenden Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg Vad menar vi med Målbeteenden? Beteenden som driver kometmetodiken. Komet innebär att

Läs mer

Salstentamen Termin 1 den 2 december 2011 PT11: Påbyggnadsutbildning i psykoterapi

Salstentamen Termin 1 den 2 december 2011 PT11: Påbyggnadsutbildning i psykoterapi Salstentamen Termin 1 den 2 december 2011 PT11: Påbyggnadsutbildning i psykoterapi Skriv in dina svar direkt i dokumentet. Använd dig av Times New Roman, teckenstorlek 12, dubbelt radavstånd. På fråga

Läs mer

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

Beteendeanalys. Verksam Psykologi Verksam Psykologi Patientnummer/namn Ålder Kön Datum Terapeut 1. Diagnos (Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos gör det här) 2. Testresultat: (Poängen på BDI-II, BAI, och eventuellt andra relevanta test.

Läs mer

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell! Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA Beteendeanalys - introduktion Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar Institutionen för psykologi Kurs 19 VT-16 Timo Hursti Disposition Inlärning begrepp och mekanismer Beteendeanalys, Funktionell analys Inlärningsbaserad

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal - introduktion BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal en introduktion Liria Ortiz MI lärare (MINT), leg psykolog, leg psykoterapeut (KBT), lärare och

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Kommunikationsanalys

Kommunikationsanalys Att skapa sig en tydlig förståelse Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Malin Bäck relatera@me.com Hjälpa patienten att: Kunna se/förstå sitt sätt att kommunicera och koppla

Läs mer

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin Benjamin Lassebro, leg psykolog Psykologpartners, Pedagogik & Utveckling Benjamin.lassebro@psykologpartners.se www.psykologpartners.se Utmaningar inom socialpsykiatriska

Läs mer

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk teori och metod I Ansvarig lärare: Anders Wellsmo Tentamensdatum: 2015-06-05 Tillåtna hjälpmedel: Inga Examinationen är uppdelad

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi

Bedömning inför psykoterapi Bedömning inför psykoterapi 1 Bakgrund Disposition över Bedömning Upplägg och metoder (familj, enskilt med barnet) Vad och hur bedömer vi? Olika åldrar hur kan det se ut? Olika problematik hur kan det

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

KONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan

KONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan KONFLIKTER Att förebygga och hantera konflikter Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan Verkligheten är sann för oss alla men annorlunda för var och en. Marcel Proust Agenda Allmänt

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: Arbetsverktyg De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: 1. Medgivande Sekretess 2. Medgivande Journalhandlingar 3. Genogram utifrån fallexempel 4. Livslinje 5. Frågeformulär Kartläggning

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15 INLÄRNINGSPSYKOLOGI Tandhygienistprogrammet ht 15 Johanna Enö Persson Doktorand, leg psykolog Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi E-post: johanna.eno.persson@ki.se

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende Växjö den 11/12 Viktor Månsson Leg. psykolog Doktorand Centrum för psykiatriforskning Karolinska Institutet In gambling the many must lose in order that the

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Föräldravägledning i ilskehantering

Föräldravägledning i ilskehantering Föräldravägledning i ilskehantering #@!&!!@#?! Varför blir vi arga? Ilska är en normal känsla som vi alla har. Därför handlar det inte om ifall vi är arga, utan vad det är som skapar ilskan och om vi tycker

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Disposition 1. Inledning - Kort introduktion - Några små råd 2. Handlingsplan 1 - Definiera problemet - Analysschema - Lågpresterare, vad

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression 1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer