Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Transkript

1 Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda Thomas Ahlstrand

2 Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse kring olika färdighetsbrister Att främja det goda mellanmänskliga mötet Att möta personer med problemskapande beteende.

3 Kan det handla om brist på förmåga/färdighet gällande? Att se sammanhang Att se konsekvenser av sitt handlande Att förstå att andra människor har ett eget tanke- och känsloliv som styr deras beteende i olika situationer Flexibilitet (tankefällor som t ex svartvitt tänkande) Uttrycka känslor, tankar och behov i ord Grundläggande sociala färdigheter Exekutiva funktioner

4 Exekutiva funktioner 1. Planering 2. Fokus 3. Aktivitetsreglering Planera, prioritera och ha förmåga att komma igång med arbetsuppgifter Ha, behålla fokus och förmåga att ändra fokus utifrån uppgift Reglera aktiviteter och upprätthålla motivation 4. Känslor Hantera frustration och andra känsloyttringar 5. Generalisering Lära av erfarenheter, arbetsminne 6. Handling Impulskontroll, förmåga att inhibera

5 Salutogent perspektiv vad leder till positiv (hälsobringande) utveckling? KASAM - Känsla Av SAMmanhang Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet

6 De utvecklingsstödjande dialog principerna 1. UPPMÄRKSAMHETSFOKUS Den vuxne söker information om var barnet/eleven har sitt uppmärksamhetsfokus och leder till ett gemensamt uppmärksamhetsfokus. 2. TEMPO När den vuxne tonar in och utgår från barnets/elevens tempo, ges förutsättningar för samspel 3. BEKRÄFTA INITIATIV Den vuxne visar att hon uppfattat barnens/elevens uppmärksamhetsfokus genom att bekräfta barnens/elevernas initiativ.

7 4. GE LEDNING OCH SKAPA STRUKTUR Yttre ramar och ritualiserade handlingar som är ständigt återkommande är en förutsättning för att barn skall fungera i grupp och utveckla sin förmåga till självständigt arbete. 5. BENÄMNA Den vuxne benämner sina egna eller barnets/elevens handlingar, tankar och känslor. 6. TURTAGNING Den vuxne och barnet/eleven ger varandra utrymme växelvis att lyssna och vara aktiv 7. TRIANGULERING Den vuxne hjälper barnet/eleven att relatera (triangulera) till omvärlden genom att benämna personer, objekt och fenomen. 8. START OCH AVSLUTSSIGNALER Den vuxne ger tydliga start- och slutsignaler vid början och slutet av en aktivitet.

8 Samlade erfarenheter av friskfaktorer i arbetet med dessa barn/elever Relationen viktigast Nyfikna, respektfulla & validerande vuxna som försöker förstå Utgångspunkt i elevens starka sidor och intressen Instruktioner i flera led (en instruktion i taget) Hjälp att slutföra en uppgift, viktigt att eleven får lyckas ofta Kontrollfrågor - eleven repeterar en fråga eller instruktion Checklistor Förstärka instruktioner visuellt (på tavlan eller på ett papper) Aktivt föräldrasamarbete

9 Samlade erfarenheter av friskfaktorer i arbetet med dessa elever forts DIRM-principen Stöd vid övergångssituationer, pauser och raster Korta intensiva pass med utrymme för rörelsepauser Att se eventuella misslyckanden som viktiga erfarenheter och kunskaper inför framtiden Ej ta elevens uttryck och beteende personligt Struktur och rutiner som ger trygghet Schema

10 Schema Tid Vad ska jag göra? Var? Med vem? Hur gick det?

11 Samlade erfarenheter av friskfaktorer i arbetet med dessa barn/elever forts. Medvetenhet om att det man uppmärksammar växer Att benämna och uppmärksamma klasskamraters positiva önskvärda initiativ Vid tillrättavisning, ge eleven alternativ hur han/hon kan göra istället Närhet för att ge eleven stöd att tolka vid t ex konflikter Stödsamtal kring elevens självinsikt Belöningssystem för att öka motivationen Förståelse för beteendets funktion (beteendeanalys) Gemensamt förhållningssätt (ABC)

12 Samlade Gemensamt erfarenheter förhållningssätt av friskfaktorer -ABC i arbetet med dessa elever Plan A Auktoritet/gränssättning (som används när kraven/förväntningarna blivit för höga) Plan B Problemlösning/förhandling Plan C Låt gå (tills vidare)

13 Hur uppstår beteende som kan bli problemskapande? Inlärning genom problemlösning, t ex tänker ut en lösning eller får en idé/insikt Inlärning genom instruktion, t ex genom att någon berättar/förklarar Inlärning genom härmning/imitation, t ex sett någon man beundrar göra något Inlärning genom formning/shaping, t ex självskadande beteende, knep vid bilstart

14 Motivations- eller Inlärningsproblem? B e t e e n d e t ä r Överskottsbeteenden A Oönskat och aldrig nyttigt beteende, t ex våld, självskade. C Önskat, men förekommer för ofta,t ex prata för mycket Underskottsbeteenden B Nödvändigt, nyttigt önskat men finns ej, t ex benämna känslor D Önskat, men förekommer för lite, t ex prata för lite E Önskat men förekommer i fel situation eller sammanhang, t ex kissa i papperskorg

15 Funktionell analys S = Situation(sfaktor) eller Startimpulser B = Beteendet ( Reaktionen ) K = Konsekvens

16 Beteendeanalys forts. S gör att B för att K Hungrig - gör att - Äter - för att - Bli mätt Uttråkad - gör att - Stör - för att - Händer något Vill ha kroppskontakt - gör att - Slår sig - för att - Beröring och uppmärksamhet

17 STORKSAMTAL S T O R K LK Vad Vad tänkte Vad kände Vad gjorde Kort Lång föregick du? du? du? konsekvens konsekvens S T O R KK LK Uttråkad Tänk om Oro/ Stör Oron Dåligt Kan inte någon ser obehag går runt försvinner samvete ångerfull

18 Att välja åtgärd Väg 1: Förändra situationen Minska eller ta bort de utlösande faktorerna Väg 2: Ta bort förstärkningarna Konsekvent utsläckning Väg 3: Lär in ett ersättningsbeteende

19 Korrektionsreflexen Människor tycks ha en inbyggd önskan om att rätta till saker. När vi ser något som är snett vill vi fixa till det. När vi ser någon som gått vilse, sätter reflexen in att få dem tillbaka på den rätta vägen igen. Miller & Rollnick 2002

20 Hälsofrämjande friskfaktorer på grupp- och organisationsnivå Arbete kring olikheter och värderingar Tid för reflektion och planering i arbetslaget Tidiga upptäckter åtgärder Fungerande stödfunktioner Kompetensutveckling/handledning Fungerande övergångsrutiner Nätverkssamarbete Flexibla gruppstorlekar

21 Nyfiken på mer Ross Green: Vilse i skolan & Explosiva barn Lena Pettersson: Vi är inte bra på barn som Oskar (Finns på DVD) Birgitta Andersson: Vägledning Gurli Fyhr: Att möta människor i sorg Björn Kadesjö: Barn med koncentrationssvårigheter Hedenbro & Wirtberg: Samspelets kraft, Marte meo möjlighet till utveckling Arnold P Goldstein: ART Aggression Replacement Training