Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10"

Transkript

1 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro Vt-10

2 10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter (kardiomyocyter) finns bara i hjärtat.

3 Strukturella karakteristika för hjärtmuskelvävnad Kardiomyocyter: Diam.: µm; längd: µm. Inga triader. Inga terminalcisterner i sarkoplasmatiskt retikel. Hjärtmuskelcellerna kan inte fungera anaerobt. Energireserv: Glykogen och lipider. Rikligt med mitokondrier. Myoglobin är en syrereserv.

4 Fig

5 En elektrisk impuls sprids över hjärtat och leder till ett mekaniskt svar = en sammandragning (kontraktion). Därmed pumpar hjärtat.

6 Intercalated Disc Består av en gap junction och en desmosom (se fig. 4-2). Två funktioner: 1. Elektrisk impuls sprids över muskelvävnaden via gap junction. 2. Det mekaniska svaret samordnas över vävnaden genom att desmosomen binder samman cellerna. Hjärtmuskulaturen fungerar som en enda cell (syncytium) kallas ett funktionellt syncytium.

7 Kontraktionsprocessen i hjärtmuskelvävnad I princip samma skeende som i skelettmuskelvävnaden (aktin och myosin samverkar till förkortning av cellen). Processen är kalciumberoende. En viktig skillnad är att i hjärtat fordras att extracellulärt kalcium frigör kalcium från SR.

8 Funktionella egenskaper hos hjärtmuskelvävnaden 1. Pacemakerceller styr hjärtats automaticitet 2. Yttre nerver påverkar kontraktionshastighet och kontraktionskraft. 3. Långdragen kontraktion jämfört med skelettmuskulaturen. Längre refraktärperiod, tröttas ej. 4. Enstaka muskeltwitchar kan ej summeras till ihållande kontraktion.

9 10-9 Glatt muskelvävnad skiljer sig strukturellt och funktionellt från skelettmuskelvävnad Den glatta muskulaturen bildar lager eller buntar i nästan alla organ. Olika viktiga funktioner för organen. Aktiveras inte av somatiska motornerver, utan av autonoma nerver och hormoner, samt har ofta hög grad av egenaktivitet. Kan kontraheras och relaxeras aktivt.

10 Strukturella karakteristika för glatt muskelvävnad Actin och myosin (= kontraktila proteinerna) finns I skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Sarkomerer finns i skelett-, och hjärtmuskulaturen. Glatta muskelcellen: 5-10 µm i diameter, µm i längd. Varje cell är spolformad med en central kärna. Inga T-tubuli. Enkelt sarkoplasmatiskt retikel. Inga tvärstrieringar.

11 Glatt muskelvävnad (forts.) Tjocka filament placerade oorganiserat i cellen med annan uppbyggnad av myosin än i tvärstrimmig muskel. Tunna filament (actin) fäster vid dense bodies i sarkoplasman, som förankras tillsammans med intermediärfilament (består av proteinet desmin). Detta gör att när cellen kontraheras, dras den ihop och kommer att se ut som en korkskruv. Glatta muskelceller håller ihop till en bunt via dense bodies mitt emot varandra. Inga senor.

12 Fig

13 Funktionella egenskaper hos den glatta muskulaturen Den glatta muskulaturen skiljer sig från annan muskelvävnad med avseende på - Excitation-kontraktionskoppling. - Längd-tensionsrelation. - Kontroll av kontraktionsprocessen. - Aktiv kontraktion OCH aktiv relaxation.

14 Excitation kontraktionskoppling = hur stimulering av muskeln leder till kontraktion Intracellulära koncentrationen av kalciumjoner stiger när dessa I. kommer in från extracellulärrummet, och II. frisätts också från sarkoplasmatiska retiklet. Kalciumjoner binder till calmodulin som aktiverar MLCK, som släpper bromsen så att myosin och aktin kan samverka. Det finns inget troponin.

15 Längd-tensionsrelation- d.v.s. vad betyder utgångslängden för muskelkraften? Den glatta muskulaturen kan fungera lika bra oberoende av utgångslängden detta kallas plasticitet.

16 Kontraktionsprocessen i glatt muskulatur När muskelcellen aktiveras kommer kalcium in från extracellulärrummet. Kalcium binder till proteinet calmodulin detta komplex aktiverar ett kinas (MLCK) som fosforylerar myosinet som därmed kan samverka med aktin. Då kontraheras muskelcellen.

17 Kontroll av kontraktionsprocessen. Två huvudtyper av glatt muskulatur 1. Multi unit (i ögats iris; sädesledaren): Varje muskelcell har kontakt med en eller flera autonoma nerver. Ingen egenaktivitet. Ovanlig typ av glatt muskel. Single unit = visceral muskel (blodkärl, urinblåsa, livmoder, mag-tarmkanal, bronker, etc.): Cellerna är kopplade med gap junctions, aktiveras i stora enheter. Sparsam innervation. Hög grad av rytmisk egenaktivitet. Vanlig typ av glatt muskel.

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller Av: Rikard Björkman Rickard Frithiof Magnus Lundin Roosi Verendel Nyberg Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-03-26 Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Muskelns Fysiologi. Skelettmuskeln

Muskelns Fysiologi. Skelettmuskeln Muskelns Fysiologi Skelettmuskeln Strukturella egenheter Enorma multinukleära celler som är tvärstrimmiga (randiga) Tvärstrimmigheten beror på -myofibriller som består av filament Strukturella egenheter

Läs mer

Muscle Tissue. Skeletal Muscle Cardiac Muscle

Muscle Tissue. Skeletal Muscle Cardiac Muscle Muscle Tissue Skeletal Muscle Cardiac Muscle Smooth Muscle 1 Skelettmuskelceller består av flera celler som smält ihop. Varje cell innehåller därför flera cellkärnor. Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller.

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Fakta om kroppens skele.muskler Skele.musklernas funk2on Muskelcell jämfört med vanlig cell Skele.musklernas

Läs mer

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Inga hjälpmedel Lycka till! Den skriftliga examinationen består av Fråga 1-12 Totalt antal poäng = 64,5 Godkänd gräns 65 % = 42p 1. Bilden nedan illustrerar

Läs mer

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. Rörelseapparaten { Blå text extra. Grön text frågor. Svart text läs och kunna. } Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. På laborationstimmen har vi tittat på tvärstrimmiga

Läs mer

Introduktion till kardiovaskulär

Introduktion till kardiovaskulär Introduktion till kardiovaskulär farmakologi Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Kardiovaskulära systemet Hjärtat opumpfunktion Blodkärlen ostora och lilla kretsloppet Lymfsystemet oretursystem

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben

Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben Veckans mål: Förklara hur muskler fungerar i vila och arbete ur molekylär,cellulär och makroskopisk synvinkel. Beskriv vilka slags muskelceller som finns i

Läs mer

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. Rörelseapparaten { Blå text extra. Grön text frågor. Svart text läs och kunna. } Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. På laborationstimmen har vi tittat på tvärstrimmiga

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Anatomi musklerna I Musklernas uppbyggnad www.spaacademy.se Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa

Läs mer

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

AVSNITT 4. Muskelfysiologi

AVSNITT 4. Muskelfysiologi AVSNITT 4 Muskelfysiologi TYPER AV MUSKLER Musklernas roll är huvudsakligen, som du kanske kan gissa, att skapa rörelse. Utan muskler hade vårt skelett inte kunnat röra på sig. detta är dock en sanning

Läs mer

CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE

CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE Cytoskelettet ramverk av proteintrådar cellens skelett: håller cellens form cellens muskler: cellrörelser maskineri för intracellulär rörelse: 1 CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping Människan 1 Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping www.lektion.se Från cell till organsystem En förutsättning för liv 2 Livet börjar med att atomer börjar bilda molekyler Syreatomer Järn

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

KAPITEL 2 Människokroppen

KAPITEL 2 Människokroppen Kapitel 2 - Människokroppen Sida 1 av 9 Kapitel 2 Människokroppen KAPITEL 2 Människokroppen Intro... 2 Vikt och hälsa... 3 Skelett... 6 Leder... 7 Muskler... 8 Nervsystem... 9 Kapitel 2 - Människokroppen

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

muskeltrötthet. som återfinns i referenslistan i slutet av artikeln Aktiverad muskelkontraktion Mxiskelns kraftutveckling är slutprodukten

muskeltrötthet. som återfinns i referenslistan i slutet av artikeln Aktiverad muskelkontraktion Mxiskelns kraftutveckling är slutprodukten Muskeltrötthet Jan Seger Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Idrottshögskolan, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet Kent Sahlin Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap,

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga 6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga Musklerna gör att vi kan röra oss och styra vår kropp på alla möjliga sätt. Tre olika typer av muskler; skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskeln. Skelettmuskler

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Kungsholmens Grundskola. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 2: STYRKA

Kungsholmens Grundskola. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 2: STYRKA Kungsholmens Grundskola Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 2: STYRKA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA 3. Rörlighet 4. Koordination Alla fysiska

Läs mer

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Muskler och senor Musklernas uppbyggnad Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Anatomi och Fysiologi

Anatomi och Fysiologi Anatomi och Fysiologi Anatomi beskriver hur kroppen är uppbyggd, och fysiologi beskriver hur den fungerar. Vet du lite om anatomi och fysiologi så förstår du varför du ska motionera, hur du ska planera

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Förändring av muskelfiber typer vid arbete.

Förändring av muskelfiber typer vid arbete. 2011 Förändring av muskelfiber typer vid arbete. Yannic Jönsson Hästens biologi 2011-05-09 Innehåll Bakgrund... 2 Inledning... 2 Muskels byggnad... 2 Muskelfibrernas benämning och funktion... 4 Träning

Läs mer

Summa 54,5 poäng. Godkänd 65 % = 35 poäng

Summa 54,5 poäng. Godkänd 65 % = 35 poäng Ordinarie tentamen VT 14 RC T1 final med förslag på svar Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar; fråga 1-8 och 9-16 Innehållsförteckning 1. Fosterperioden (4,5 poäng)... 2 2. Blodkärl-

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

Huden, skellettet och musklerna

Huden, skellettet och musklerna Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

5 Människokroppen... 4 6 Fakta om muskler, fett och benvävnad... 8 7 Hur åt vi innan projektet, och vilka dieter valde vi bland...

5 Människokroppen... 4 6 Fakta om muskler, fett och benvävnad... 8 7 Hur åt vi innan projektet, och vilka dieter valde vi bland... 1 Inledning... 2 2 Syfte... 2 3 Hypotes... 2 4 Metod... 4 5 Människokroppen... 4 5.1 Från en cell, till olika vävnader... 4 5.2 Vad är en muskelcell... 6 5.3 Olika muskelfibrer... 6 6 Fakta om muskler,

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Innehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet... 10 Cirkulationssystemet... 11

Innehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet... 10 Cirkulationssystemet... 11 Kroppen Innehållsförteckning Skelettet... 2 Skelettets uppgift... 2 Tillväxt och förnyelse av skelettet... 2 Styrketräning när man växer?... 2 Leder... 2 Olika typer av leder:... 3 Skelettbild... 4 Musklerna...

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2014-05-23 Tid: 13:30 17:30 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012.

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012. Medicin A, Medicinsk temakurs 1, Tema Respiration/Cirkulation Temaansvariga Prof. Dick Delbro (DD) Dr Mikael Hasselgren (MH) Rättningsmall tentamen 19 oktober 2012 Skrivningen består av följande frågor

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Hjärtstimulerande medel. Antiarytmika. Kap 21

Hjärtstimulerande medel. Antiarytmika. Kap 21 järtstimulerande medel Antiarytmika Kap 21 1 järtstimulerande medel järtglykosider Adrenerga/dopaminerga medel Fosfodiesterashämmare Övriga 2 1 järtglykosider - naturprodukter Digitalisglykosider Sjölöksglykosider

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Elektrokardiografi (EKG)

Elektrokardiografi (EKG) Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna

Läs mer

Anatomi, hälsa och livsstil

Anatomi, hälsa och livsstil Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till

Läs mer

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004. Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer

Läs mer

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Människans fysiologi. Andning och cirkulation Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Cellens organisation och rörelse I: Mikrofilament, kap 17.

Cellens organisation och rörelse I: Mikrofilament, kap 17. 2014-03-20 Cellens organisation och rörelse I: Mikrofilament, kap 17. Åsa Mackenzie, Inst f Neurovetenskap! asa.mackenzie@neuro.uu.se!! nervcell hjärna beteende och sjukdom 1 Denna föreläsning: - Introduktion!

Läs mer

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung 1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre

Läs mer

Farmakologiföreberedande kardiovaskulär fysiologi

Farmakologiföreberedande kardiovaskulär fysiologi Apotekarutbildningen Farmakologiföreberedande kardiovaskulär fysiologi Holger Nilsson Sektionen för Fysiologi Göteborgs Universitet 2015 Farmakologiförberedande kardiovaskulär fysiologi Hypertoni Glatt-muskel-kontraktion

Läs mer

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

Farmakologiföreberedande kardiovaskulär fysiologi

Farmakologiföreberedande kardiovaskulär fysiologi Apotekarutbildningen Farmakologiföreberedande kardiovaskulär fysiologi Holger Nilsson Sektionen för Fysiologi Göteborgs Universitet 2016 Farmakologiförberedande kardiovaskulär fysiologi Hypertoni Glatt-muskel-kontraktion

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Labbrapport åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas Den virtuella katten dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren

Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren Tentamen RC T1 VT 2013 Final Stadium 1 Organ, cell och molekyl Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren 1. Histologi - organens struktur och funktion (3 p)... 2 2. Lemierres syndrom

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Första omtentamen vt 2016 Anatomi och fysiologi (del1) Provkod:0100 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-08 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfordelning:

Läs mer

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter. TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-01-13 Tid 8:30-12:30 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-04-26 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + fristående 52,5p Akut- och

Läs mer