Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning ( meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004."

Transkript

1 Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer de den anaeroba prestationsförmågan (Michalsik & Bangsbo, 2004). Anaerob effekt Anaerobisk effekt är enligt Michalsik & Bangsbo ett mått på musklernas förmåga att, utan syre, snabbt skapa sig stora mängder energi, där den maximala anaeroba effekten är den högsta hastighet där anaerob energi kan frigöras (Michalsik & Bangsbo, 2004). Enligt Kenney m.fl. så definieras Anaerobisk effekt, eller kraft, som utlöses av cellernas metaboliska processer utan inblandning av syre (Kenney, m.fl., 2012). Man kan höja sin anaeroba effekt genom att öka den maximala hastigheten på anaeroba, laktacida energifrirörelsen (glykolysen, där man bland annat använder glykogen/glukos i energiskapandet), samt vid nedbrytning av ATP och kreatinfosfat (alactacid energifrigörelse, för kort tid för att bilda mjölksyra). Och dessa former av energiskapande har framförallt betydelse vi sprintlopp, där man arbetar vid en maximal intensitet genom hela genomförandet (Michalsik & Bangsbo, 2004). Träning av den anaeroba effekten kallas produktionsträning, och syftar till att göra två saker, nämligen att förbättra/bibehålla kroppens förmåga att: 1. Snabbt utveckla energi vid anaeroba effekter 2. Återhämta sig efter hårt arbete Vid toleransträning så bör arbetet inte vara kortare än 5 sekunder, men inte heller längre än 40 sekunder, samt ligga vid en belastning som inte understiger 60 % av en persons maximala hastighet (Michalsik & Bangsbo, 2004). Anaerob kapacitet Anaerob kapacitet är uttrycket för det största anaeroba energifrigörelse vid arbete nära intill utmattning, och i första hand sker energifrigörelsen genom nedbrytning av glykogen, vilket resulterar i att mjölksyra bildas. Genom träning av kapaciteten så kan man bli bättre på att tåla t.ex. mjölksyra (kallas toleransträning). Genom toleransträning kan man även bli bättre på att göra sig av med trötthetsämnen under hårt arbete, och för att öka förmågan att tolerera ämnen som framkallar trötthet i de arbetande musklerna, så ska arbetsbelastningen vara mycket hög (Michalsik & Bangsbo, 2004). Vid träning så ska belastningen ligga mellan % av maximala arbetsintensiteten. Desto högre intensitet man har på intervallerna, desto kortare arbetstid (och viloperiod). Toleransträning bör genomföras så grennära som möjligt, och man bör i första hand använda den här typen av träning på elitnivå, samt bör efterföljas av återhämtningsaktiviteter. Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning ( meter) Michalsik & Bangsbo, Kenney, W. Larry, Wilmore, Jack H., Costill, David L., Physiology of Sport and Exercise (Fifth Edition), Human kinetics, 2012 Michalsik, Lars & Bangsbo, Jens, Aerob och Anaerob träning, Sisu idrottsböcker, 2004 This page has no content. Enrich DU Wiki by contributing. Fysiologi Anaerob effekt 1

2 Aerob energiomsättning. Eftersom aerob energi skapas med hjälp av syre är min tanke att man först går in och beskriver hur syre kommer ut till de arbetande musklerna samt hur gasutbyte vid muskeln sker. Vidare beskriver man alla begrepp som hänger ihop med aerobt arbete (vo2max, avo2diff, mm mm.) för att man ska få en klar bild av hur kroppens arbete med syre fungerar. Syrets väg till de arbetande musklerna: När syre andas in transporteras det ned mot lungorna förbi svalget, struphuvudet, luftstrupen och bronkerna. När syret tillslut når bronkiolerna och alviolerna sker gasutbytet mellan lungorna och blodet(wilmore, Costill, S.145). Diffusionen (gasutbytet) sker mellan alveolen och kapillärerna samt från blodet till alveolen. (Wilmore, Costill, S.147). Det finns två olika begrepp som mäter den kroppens förmåga att omvandla syre till energi och på så vis är avgörande för den aeroba prestationsförmågan: Aerob effekt Aerob Kapacitet (Bangsbo, S.56). Aerob effekt är kroppens förmåga att skapa energi med förbränning av syre som hjälp(bangsbo, S.56). För att nå hög aerob effekt behöver kroppen kunna använda sig av så stor syremängd som möjligt under maximalt arbete, VO2max.(Wilmore, Costill, S.223). V02max kan mätas i den mängd syre och blod som kroppen kan pumpa ut till de arbetande musklerna och musklernas förmåga att ta upp syre från blodet(willmore, Costill, S.223). AVO2-differensenär skillnaden i syre i artärerna och venerna. Det är alltså ett mått på hur mycket syre muskeln tar upp ur blodet när det passerar muskeln. AVO2-differensen blir större när muskeln utför ett arbete eftersom den då kräver mer syre än när muskeln är i vila (Willmore, Costill, S.154). Anaerob kapacitet 2

3 VO2max anses vara den bästa indikatorn på hur bra tränad en person är(willmore, Costill, S.107). Men det är inte bara kroppens förmåga att pumpa ut syre och blod till musklerna som är avgörande för hur snabbt en person kan springa eller åka skidor. Kroppsvikt, hur effektiva rörelserna är och hur stor del av sitt VO2max som kroppen kan utnyttja under arbete spelar också in(wilmore, Costill, S.107). Kanske skriva om de tre systemet som kroppen använder för att skapa ATP? ATP består av en adenosine(a) molekyl och tre stycken fosfatjoner(tri-phosphate). Det viktigaste enzymet som bryter ner ATP för att frigöra energi är ATP-syntas (Wilmore, Costill. S49). När ATP hamnar tillsammans med en vattenmolekyl och ATP-syntas så släpper ATP ifrån sig den sista fosfatjonen från sig själv vilket skapar energi till musklerna. (Här ska det vara en jävligt pedagogisk bild på ATP/ADP) När den här spjälkningen av ATP har skett har en fosfatjon släppt och istället bildat ADP (AdenosinDiPhosphate). För att återskapa ATP använder sig kroppen av tre stycken olika system: ATP-PCr-systemet Glykolysen Oxidativa systemet ATP-PCr-systemet I cellerna finns kreatinfosfat. Kreatinfosfatet använder inte direkt för muskelarbete utan dess uppgift är istället att återskapa ATP för att musklerna ska kunna arbeta. För att återskapa ATP från ADP bryts kreatinfosfatet(pcr) ner av ett enzym som heter kinase. Kreatinfosfatet bryts ned och bildar kreatin(cr) och fosfat(p). ADP tar då till sig fosfatjonen som brutits loss från kreatinfosfatet och bildar igen ATP. ATP- PCr-systemet används främst vid korta och intensiva arbeten(wilmore, Costill. S.51) Gylkolysen Oxidativa systemet Energigivande processer Hur skapar kroppen mekanisk energi till muskelarbete? Vid fysisk aktivitet behöver musklerna tillföras med syre och näringsämnen så att de kan utveckla kraft för att åstadkomma rörelse, rörelser kräver energi. När syret och näringsämnen når kroppens celler omvandlas de och frigör energi. Viktigt att påpeka att energin också används till att bygga upp vävnader, Anaerob kapacitet 3

4 smälta maten och skicka ut nervimpulser. En del av energin omvandlas även till värme (Bangsbo m.fl s 11). Näringsämnen + O2 - - > CO2 + H2O + Energi Eftersom cellerna omvandlar energin i kroppen är det bra att veta vad en cell är för något. För att få en enklare uppfattning om hur kroppen fungerar är det viktigt att nämna cellernas uppbyggnad och främst funktion. Cellerna är kroppens minsta levande enhet (Abrahamsson m.fl s 65) och i kroppen består det ungefär 200 olika typer av celler. Trots de olika cellerna i kroppen så har de många gemensamma drag (Sand m.fl s 46). Vi kommer främst att förklara om musklernas celler och hur de fungerar. Cellerna omsätter hela tiden energi för att kunna utföra alla sina uppgifter. Det är viktigt för cellerna för att leva, växa och dela sig hela tiden. Om detta skulle blockeras och cellerna inte fick utföra energiomsättningen så dör cellerna omedelbart. (Sand m.fl s 39). Energi Energi vad är det? Man kan enkelt förklara det som ``kapaciteten att utföra ett arbete``. De flesta fysiologiska processer som sker i kroppen kräver energi för att kunna utföras. Energin vi utnyttjar finns i kosten. Det är i former som kolhydrater, fett och protein, detta kallas även för näringsämnen. Näringsämnena bryts ner i kroppen stegvis via olika kemiska reaktioner för att slutligen bilda ATP. För att förklara vad ATP är så kan man tänkta sig att det är cellernas egen valuta som de betalar för att utföra olika aktiviteter. Det är alltså energin från näringsämnen som man vill omvandla till ATP i musklerna. Den energin som inte används direkt sparas i kroppens olika depåer för att senare kunna brytas ner och användas när väl energin behövs(abrahamsson 2006 s 167). Energi kan inte försvinna eller förnyas? Fysiologi Energin som omvandlas i musklerna och utgör en rörelse kallas för rörelseenergi. Energin kan inte skapas eller försvinna. Det som händer med energin är att den överförs från en form till en annan. Från att vi får i oss energi utifrån t.ex. från födan vi äter omvandlas den i kroppen för olika behov. I musklerna omvandlas då energin till rörelseenergi när vi ska utföra ett arbete. För att utföra ett arbete dvs. spika en spik med hjälp av en hammare krävs det en viss kraft för att utföra detta arbete. Energin omvandlas till rörelseenergi vilket gör det möjligt för oss att utföra arbetet. När man slagit till spiken så försvinner inte rörelseenergin utan den överförs till hammaren och därefter spiken som slås in i en vägg eller liknande(sand 2006 s 14) Blodvolymen varierar beroende på hur stor man är, samt hur tränad man är. En normaltränad och normalvuxen man har 5-6 liter blod. För kvinnor är den mängden cirka 4-5 liter. (Wilmore m.fl. 2008) Blodet består utav plasma och blodkroppar. Plasman utgörs till största del utav vatten (ca 90%), men innehåller också näringsämnen, hormoner och slaggprodukter (som återfinns upplösta i blodet). Blodkropparna är dels de röda och vita blodkropparna, som är celler, samt blodplättarna som är rester av celler. (Michalsik & Bangsbo, 2004, s.26) Anaerob kapacitet 4

5 De röda blodkropparna har som primär uppgift att transportera syre från lungorna och ut till kroppen olika celler, för att sedan ta med sig koldioxiden tillbaka till lungorna. De röda blodkropparna bildas i den röda benmärgen, samt får en röd färg av ett järnhaltigt protein, som kallas hemoglobin. Eftersom de röda blodkropparna utgör cirka 99% av blodets celler, så blir blodet därav rött. Hemoglobinet är det som gör att de röda blodkropparna är syrebärande, eftersom hemoglobinet har förmågan att bära runt syret, och hemoglobinet kan binda till sig fyra syremolekyler, men eftersom det är lös bindning mellan hemoglobinet och syret, så avlämnas syret lätt till cellerna i kroppen. Genom aerob träning så kan man öka blodets förmåga att binda syre, därför att mängden hemoglobin ökar. Dock så blir koncentrationen hemoglobin i blodet (Hb-värde) inte högre, då blodvolymen också ökar. Men träningen leder ändå till att blodets syrekapacitet ökar (förmåga att transportera syre), och därmed ökar både a-vdifferensen och den maximala syreupptagningsförmågan. (Michalsik & Bangsbo, 2004, s.28) Alltså är Hb-värdet avgörande för hur mycket syre som blodet kan transportera, men det finns inget samband mellan Hb-värdet och den maximala syreupptagningsförmågam under den förutsättningen att värdet ligger inom normalområdet. (Hallén & Ronglan, 2011, s.83-84) Anatomi Inledning Begreppsförklaring: förklarar begreppen så att eleverna hänger med ordentligt, det får inte bli för svårt. Det man bör tänka på är att det inte heller får bli för enkelt för eleverna. I vissa fall måste man förklara mer noggrant för att eleverna ska få den kunskap de behöver. Det gäller att ha balans på hur man uttrycker sig. Att man förklarar på rätt sätt så att eleverna förstår, oavsett om de går på grundskolan eller gymnasiet. Skelettets uppbyggnad Människan är uppbyggd med flera olika ben i kroppen, de benen delas upp i olika grupper beroende på dess utseende. Kroppen har korta, långa och platta ben.[1] Fogar och leder För att benen ska kunna bilda skelettet så krävs det fogar eller leder mellan varje ben. Det är alltså det som gör att 206 kan bli 1. Man skiljer på fogar och leder då de inte riktigt liknar varandra helt och hållet. Ser man till, vad vi kallar, smalbenet så består det av två ben: vadben och skenben. Mellan dessa två ben så finns det en fog, en fog som är uppbyggd av kollagena trådar i formen av ett membran. Detta membran har två uppgifter, dels är det ett ursprung för muskler och det är även ett hjälpmedel för att överföra kraft från skenben till vadben. Konkret: vid ett nedhopp så går kraften från landningen genom fotens språngben och vidare till skenbenet. Tack vare membranet så överförs kraften även till vadbenet för att skenbenet ska minska sin belastning.[2] Hur djupt bör man gå in på att förklarar kollagena trådar och membran? Tittar man istället närmre på en led så har den alltid en såkallad ledkapsel. Denna ledkapsel omger de i leden ingående benen. Som nämndes tidigare i texten så sitter 206 ben ihop med varandra. I varje ände av benen så finns det en broskbeklädnad. Ledkapseln har två skikt, det yttre skiktet som är uppbyggt av kollagena trådar och håller hög hållfasthet mot dragkrafter. I det inre skiktet finns det celler som producerar en äggvitehaltig vätska som sedermera smörjer leden. Denna vätska har även i uppgift att ge broskcellerna näring. Mellan det yttre och inre Anatomi 5

6 skiktet finns det ett tunt fettlager som skiljer de åt. Svårigheten ligger i att kunna begränsa sig, vad har man för nytta av att veta exakt hur leder fungerar? Beroende på hur mycket leden vanligtvis belastas så skiljer sig tjockleken på brosket. Tack vare ledvätskan så kan brosket suga upp vissa nödvändiga substanser vilket kan få brosket att tillfälligt förtjockas. Genom uppvärmning inför ett träningspass så förtjockas brosket för att det förbereds inför arbetet som ska komma. Värt att nämna är även att vid långvarig träning så kan brosket bli konstant tjockare då fler broskceller bildas. Motsatt effekt kan komma då man snedbelastar lederna eller att man belastar leden mer än vad den klarar av.[3] Det finns olika sorters leder, som kan böjas på olika sätt beroende på hur de ser ut och vad de ska ha för funktion. I fingrarna t.ex. har vi en 1-axlad gångjärnsled som kan böja (flexion) och sträcka fingret (extension). Ser man på armbågen så har den en 1-axlad vridled som gör det möjligt att rotera underarmen inåt (pronation) och utåt (supination). Tummens själva ursprung består av en 2-axlad sadelled och gör det möjligt för tummen att böjas (flexion) och sträckas (extension), men även föra tummen inåt (adduktion) och utåt (abduktion). Handledens led är en 2-axlad äggled som kan liknas vid ett vanligt ägg. Denna äggled gör det möjligt för handen att böjas (flexion) och sträckas (extension), samt inåtföras (adduktion) och utåtföras (abduktion). Lårbenet fästs i en 3-axlad kulled som det för möjligt att rotera på alla plan. Böjning (flexion), stäckning (extension), inåtrotation (pronation), utåtrotation (supination), inåtföra (adduktion) och utåtföra (abduktion). Vi ska även nämna ytterligare en 3-axlad led som är en stramled eller planled. Nyckelbenet är en sådan led och räknas till en 3-axlad led även om leden endast kan göra små men allsidiga rörelser.[4] De mer korrekta begreppen som flexion och extension som är inom parentes i detta stycke bör eventuellt undvikas för eleverna. Många av de leder som finns i kroppen kan man inte sätta in i ett fack där deras led är någon av de tidigare nämnda. De är istället en kombination av två leder. Knäleden är ett exempel på en sådan led. Den leden fungerar som en vanlig gångjärnsled (flexion/extension). När knät visserligen är böjt (flexion) kan man även vrida benet inåt (pronation) och utåt (supination) och denna vridning kan endast ske när knät är böjt. Vissa leder hindras även av ledkapseln som den omsluts utav, vilket hindrar vissa rörelser i vissa led. Det som skyddar en led bäst är de muskler som omsluter leden. Ju starkare och smidigare en muskel är desto bättre skydd ger den således. Vid fel belastning slits dock musklerna. De kan tänjas ut, slitas sönder eller om man inte är försiktig även slitas av helt.[5] Muskler Det finns tre olika muskulaturer i kroppen, glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och skelettmuskulatur. Detta avsnitt handlar om skelettmuskulaturen. Varje muskel är omgett av ett bindvävslager som liknas uppbyggnaden av det yttre lagret i en ledkapsel med de kollagena trådarna. Detta bindvävslager finns för att utgöra ett glidlager mot intilliggande muskler och bilda muskelns form. Själva muskeln är sedan uppbyggd av mindre cellbuntar som man kan se med blotta ögat om man tittar på ett snitt av en muskel.[6] Anatomi 6

7 File:C:/Users/Nyggan/AppData/Local/ Temp/msohtmlclip1/01/clip_image001.gif Figur 1[7]. Figuren visar en genomskärning av en muskel. För att förstå hur en muskel fungerar bör man gå in djupare på funktion med bland annat vilken kraft som går att utvinna ur varje muskel. För att förenkla anatomin kommer här en enklare förklaring på hur musklerna fungerar. När en muskel förkortas (kontraheras) dras musklernas actinfilament in mellan musklernas myosinfilament och de elastiska trådarna i muskeln påverkar bindvävslagret som i sin tur förlänger muskelns sena. Dessa sammandragningar ger då upphov till den kraft som kan utvinnas. När vi pratar om skelettmuskulatur så kan även musklerna se väldigt olika ut. Det beror även på hur många fästen muskeln har. Exempel på muskler är: spolformig, två-fyrhövdad, enfjädrad, tvåfjädrar, segmenterad och sågtandad. Dessa olika sorters muskler används även till olika saker. Den spolformade muskeln används till exempel till stora och snabba rörelser.[8] Då muskler och hela momentet med anatomi kan vara väldigt komplext då man kan rent teoretiskt gå in på cellnivå bör man vara noga med hur man förklarar momentet för eleverna och att man tar hänsyn till i vilken ålder eleverna är i. Wirhed, R (2009) Anatomi med rörelselära och styrketräning, Harpoon Publications AB, Bjursås [1]Wirhed, R. (2009 s.7) [2]Wirhed, R. (2009 s.9) [3]Wirhed, R. (2009 s.9-11) [4]Wirhed, R. (2009 s.11-13) [5]Wirhed, R. (2009 s.12-13) [6]Wirhed, R. (2009 s.15) [7] ( ) [8] Wirhed, R (2009 s 15-17) Anatomi 7

Fysiologi Inledning. Anaerob effekt. Anaerob kapacitet

Fysiologi Inledning. Anaerob effekt. Anaerob kapacitet Fysiologi Inledning Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Varför mäta träningens intensitet?

Varför mäta träningens intensitet? Varför mäta träningens intensitet? För att träningen ska genomföras med rätt intensitet krävs att alla talar samma språk om hur hårt, hårt egentligen är. De åtta zoner vi använder speglar de huvudsakliga

Läs mer

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

9 FAKTA OM PULSTRÄNING 9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Norrköping 14 juni 2012

Norrköping 14 juni 2012 Norrköping 14 juni 2012 Träning inför Lidingöloppet personliga träningstankar baserade på erfarenheter och fysiologi. Norrköping 14 juni 2012 Löpträningen Mina egna erfarenheter...och lite fysiologi Min

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9 Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR 1 Innehåll INLEDNING... 3 VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR DU TRÄNAR...3 HJÄRTAT... 3 BLODET... 4 LUNGORNA...

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att

Läs mer

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång

Läs mer

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Människans fysiologi. Andning och cirkulation Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater

Läs mer

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Träningslära. Årskurs 8

Träningslära. Årskurs 8 Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara. HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

Stretchövningar Längskidor

Stretchövningar Längskidor Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas

Läs mer

Omtentamen VT 14 RC T1 final

Omtentamen VT 14 RC T1 final Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,

Läs mer

Kravanalys för fotboll

Kravanalys för fotboll Idrottshögskolan i Stockholm University College of physical education and sports Kravanalys för fotboll Författare: Andreas Mattsson, Mats Wistedt ht-, Idrottshögskolan i Stockholm Kravanalys för fotboll

Läs mer

MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre

Läs mer

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Muskler och senor Musklernas uppbyggnad Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är

Läs mer

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna

Läs mer

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE Träningsfysiologi Kolhydrater Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Transporteras som glukos, tas upp av lever och muskler och lagras som glykogen Glykogen från levern konverteras vid behov

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag

Läs mer

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11 Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 141 Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk

Läs mer

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen.

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen. Hälsa och livsstil Din uppgift är att sätta upp mål för samt planera, genomföra och utvärdera ett eget träningsprogram. Utgå från din egen fysiska förmåga och din träningsstatus samt vad du vill förbättra.

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid. ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande

Läs mer

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

ETT ÅR MED DIN TRÄNING ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Vad är viktigt i grundarbetet för att få en hållbar och presterande häst?

Vad är viktigt i grundarbetet för att få en hållbar och presterande häst? Vad är viktigt i grundarbetet för att få en hållbar och presterande häst? Fördjupningsarbete Lars Roepstorrf, B-tränarutbildning handledare Katarina Schantz Strömsholm 2012 1. Sammanfattning Träningsfysiologi

Läs mer

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av

Läs mer

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Michel Svensson, Med Dr, Idrottsfysiolog lektor i Idrottsmedicin vid Umeå Universitet VD för Fysiometrics Tävlat i friidrott på elitnivå

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Sommarträning office 2015

Sommarträning office 2015 Sommarträning office 2015 Träningsprogrammet skall följas och kommer att kontrolleras med tester när vi startar igen (BIP samt Coopertest). Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Tennisens teknikmyter

Tennisens teknikmyter Tennisens teknikmyter I det förra numret av Tennismagasinet presenterades ett antal myter inom tennisen. Påståenden som av många betraktats som sanningar visade sig antingen vara direkt felaktiga eller

Läs mer