Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Transkript

1 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11

2 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika celltyper jobbar tillsammans samverkar. Celler samlas i lager vävnad. Läran om olika vävnader: Histologi. Kroppen består av 4 olika vävnader: Epitel, stödjevävnad, muskelvävnad, nervvävnad.

3 4-2 Epitel: Allmänt Epitel täcker kroppens yttre ytor (huden) och inre ytor (mag-tarmkanal, luftvägar, urinvägar-genitalia, brösthåla, bukhåla, hjärnans inre hålrum, blodkärlens inre, hjärtats rum). Epitel bygger upp körtlar strukturer som producerar vätska och däri lösta ämnen. Exempel: Bukspottskörteln (bikarbonat + enzymer).

4 4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Olika egenskaper hos epitelceller Cellerna är bundna tätt tillsammans med cellförbindelser (junctions). Cellerna är polariserade med en apikal, och en basal yta. Cellernas basala yta binder till ett basalmembran (produceras av epitelcellen och av underliggande stödjevävnad). Cellerna saknar blodkärl försörjs från omgivningen. Cellerna kan nybildas (regenerera)

5 4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel Funktion 1: Epitel skyddar yttre och inre ytor från mekanisk skada, uttorkning, kemisk eller biologisk skada.

6 4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel Funktion 2: Epitelet utgör en barriär allt som kommer in i kroppen eller lämnar kroppen måste passera över epitelbarriären. Barriären har ofta selektivitet kan skilja på olika typer av ämnen. Barriären kan ofta regleras av olika signalmolekyler.

7 4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel Funktion 3: Epitelet har ofta känselförmåga och reagerar på yttre och inre signaler. Specialform: Neuroepitel (lukt, smak, syn, hörsel, jämvikt).

8 4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel Funktion 4: Epitel som producerar sekretion: Körtelceller. Dessa är insprängda bland vanligt epitel. Ibland är körtelcellerna samlade till en körtel som frisätter sekretionsprodukt antingen via en utförsgång, eller direkt till blodbanan.

9 4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Strukturella specialiseringar som skiljer epitelceller från andra kroppsceller 1. Polaritet: Apikal del; basolateral del. 2. Mikrovilli finns ofta i absorptivtsekretoriskt epitel (t. ex. magtarmkanalen). 3. Cilier finns i cilierat epitel (t. ex. luftvägarna).

10 Fig. 4-1

11 4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Hur upprätthålls epitelets barriärfunktion? Intercellulära förbindelser (junctions) Celladhesionsmolekyler binder till varandra och till hyaluronsyra i extracellulärmatrix. Tre viktiga junctions: 1. Tight junction. 2. Gap junction. 3. Desmosom.

12 Fig. 4-2

13 4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Reparation av epitel (regeneration) Åstadkoms av stamceller som ligger nära basalmembranet.

14 4-3 Epitel: Cellens form och antalet cellager bestämmer klassifikation av epitel

15 Fig. 4-3

16 Fig. 4-4

17 Fig. 4-5

18 4-3 Epitel: Körtelepitel Endokrina och exokrina körtlar.

19 4-4 Stödjevävnad Består av specialiserade celler inbäddade i extracellulärmatrix (proteinfibrer i grundsubstans). Uppgifter: Stomme för kroppen, transport av vätska, skydd för känsliga organ, energiförråd, skydda kroppen från invaderande mikroorganismer.

20 4-4 Stödjevävnad (forts.) Var finns stödjevävnad? - Basalmembran. - Bindväv. - Brosk. - Ben. - Fettväv. - Blod.

21 4-4 Celltyper i stödjevävnad - Fibroblaster. - Adipocyter. - Mesenkymala celler: Stamceller. - Melanocyter. - Mastceller. - Immunceller (lymfocyter, plasmaceller, makrofager, med flera), andra blodceller.

22 4-4 Fibrer i stödjevävnad Kollagena fibrer bygger upp ledband och senor. Retikulära fibrer bygger upp ett nätverk där organcellerna ordnar sig. Elastiska fibrer: Bidrar till eftergivlighet i en vävnad.

23 4-4 Stödjevävnad: Fettväv Vitt fett. Brunt fett.

24 Fig. 4-10

25 4-4 Stödjevävnad: Blodet Blodplasma. Celler.

26 Fig. 4-12

27 4-4 Stödjevävnad: Lymfa

28 4-5 Stödjevävnad: Brosk och ben - Brosk Kondrocyter i matrix, inga blodkärl. Typer av brosk: - Hyalint brosk (i t. ex. leder). - Elastiskt brosk (i t. ex. ytterörat). - Fibröst brosk (trådbrosk; i t. ex. leder).

29 Fig. 4-14

30 4-5 Stödjevävnad: Brosk och ben - Ben Osteocyter i matrix bestående av kalciumsalter och kollagena fibrer.

31 Fig. 4-15

32 4-6 Membraner: Fysiska barriärer. Fyra typer. Alla typer består av epitel och stödjevävnad. - Mukösa membraner: Täcker lumen (=håligheten) i hålrum. Exempel: Tarmen. - Serösa membraner: Täcker kroppshålor. Exempel: Bukhinnan. - Kutana membranet. - Synovialmembraner.

33 Fig. 4-16

34 4-7 Stödjevävnaden utgör kroppens inre stomme, organiserad i fascior. Tre typer av fascior. 1. Subkutis = hypodermis= underhuden. 2. Djupa fascian: Omger t. ex. skelettmuskler och tränger in i senan. 3. Subserösa fascian.

35 Fig. 4-17

36 4-8 Tre typer av muskelvävnad 1. Skelettmuskulatur. 2. Hjärtmuskulatur. 3. Glatt muskulatur.

37 Fig. 4-18

38 4-9 Nervvävnad reagerar på stimuli och leder elektrisk aktivitet i kroppen

39 Fig. 4-19

40 4-10 Kroppens reaktion på vävnadsskada är bl.a. inflammation och regeneration

41 Fig. 4-20

42 Läs själv igenom sammanfattningen av de olika organsystemen (s )