Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
|
|
- Marcus Hedlund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem Kunna redogöra för den topografiska anatomin Kunna förklara immunsystemets betydelse för människans hälsa Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt samt förklara organsystemens struktur och funktion Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret Lymfkärl och lymfknutor B-lymfocyter och antikroppar T-mördarceller och T-hjälparceller 1
2 Leukocyter De vita blodkropparna är kärnförande celler som har olika utseende, storlek och funktion. Alla deltar dock i kroppens immunologiska försvar mot infektioner. Leukocyterna angriper mikroorganismer på olika sätt: fagocytos substansfrisättning mord Immunförsvaret Ospecifika immunförsvaret = de försvarsmekanismer som alltid fungerar på samma sätt oavsett vad som ska bekämpas. Specifika immunförsvaret = B- och T- lymfocyter känner igen och minns specifika antigener, samt bildar antikroppar. Kommunikation mellan immunsystemets alla celler sker med hjälp av cytokiner. Ospecifika immunförsvaret Till det ospecifika immunförsvaret tillhör: Barriärer = hud och slemhinnor Kemiskt försvar = t ex lågt ph, nedbrytande enzymer, cytokiner och inflammationsframkallande substanser Cellulärt försvar = fagocyterande celler och naturliga mördarceller (NK-celler) 2
3 Komplementsystemet Komplementsystemet består av ett trettiotal proteiner i blodplasman som har förmågan att aktivera varandra i en viss bestämd ordning. Andra icke-cellulära faktorer Transferrin binder järn, som är ett viktigt näringsämne för bakterier, och försämrar därmed bakteriernas mölighet att växa. CRP (C-reaktivt protein) är ett akutfasprotein som frisätts från levern precis i början på en infektion. CRP interagerar med komplementsystemet och bidrar till att komplement identifierar patogener och skadade celler. Kemiska substanser Interferoner är en typ av cytokiner som frisätts från bland annat virusinfekterade celler. De stimulerar närliggande celler att producera proteiner som hämmar vidare virusutveckling och spridning. Interleukiner är en typ av cytokiner som har många uppgifter i immunsystemet. Interleukin-1 = pyrogen 3
4 Inflammationsframkallande substanser Inflammationsframkallande substanser frisätts vid alla typer av vävnadsskador. Inflammation innebär framför allt: Kärldilatation = prostaglandiner, histamin och bradykinin Kapillärläckage Rekrytering av leukocyter = leukotriener och cytokiner Granulocyter Eosinofiler är specialiserade på att döda parasiter genom fagocytos eller att frisätta giftiga substanser. Basofiler frisätter histamin till vävnad som exponerats för allergener. Neutrofiler är specialiserade på att fagocytera bakterier. Neutrofil granulocyt Neutrofil granulocyt som slukar mjältbrandsbakterier (Bacillus anthracis) 4
5 Monocyter Monocyterna bildas i benmärgen och använder sedan blodet som transportmedium ut till kroppens vävnader där de omvandlas till stora ätarceller = makrofager NK-celler Natural killer cells (naturliga mördarceller) = en typ av förstorade lymfocyter. Cellerna aktiveras av främmande antigener och av substanser från T-hjälparceller. Främsta uppgift = att döda cancerceller och virusinfekterade celler med hjälp av perforiner eller apoptos. Hud- och slemhinnebarriär Sammanfattning Makrofag eller neutrofil granulocyt fagocyterar bakterie Komplement C1 C9 Punktering av infekterad cell eller cancercell NK-cell 40 C Virusinfekterad cell Feber orsakas av interleukin-1 från makrofager och monocyter Interferoner från virusinfekterad cell motverkar spridning av virus Inflammation p g a histamin, leukotriener och prostaglandiner Tumor Rubor Dolor Calor 5
6 Specifika immunförsvaret I det specifika immunförsvaret deltar framför allt B-lymfocyter (antikroppsberoende försvar) och T-lymfocyter (cellulärt försvar) som finns i lymfvävnad. Lymfkärl och lymfknutor Lymfkärlens funktion är att återföra vävnadsvätska (från ISV) till vensystemet. På vägen filtreras vätskan, lymfan, genom lymfknutorna. Lymfknutorna innehåller B- och T-lymfocyter samt makrofager och dendritiska celler med antigenpresenterande förmåga. APC = antigenpresenterande celler MALT MALT = mukosaassocierad lymfvävnad MALT finns i slemhinnan hos olika organ: Mag-tarmsystemet inkluderat blindtarmsbihanget Mjälten Tonsillerna Brässen Lungorna 6
7 Lymfocyter Det finns tre huvudtyper av lymfocyter: B-lymfocyter T-lymfocyter NK-celler (natural killer cells) Under mognadsstadiet sker en ständig kontroll av lymfocyterna i thymus (brässen) och i benmärgen. De lymfocyter som skulle kunna förstöra kroppsegna substanser eller celler rensas bort. B-lymfocyter B-lymfocyter mognar i benmärgen och transporteras sedan till lymfknutor, mjälte, halsmandlar och blindtarmsbihang. Vid kontakt med antigener eller vid stimulering av cytokiner aktiveras B-lymfocyterna och börjar dela sig plasmaceller B-lymfocyter B-lymfocyternas funktioner: presentera antigen för T-lymfocyterna producera antikroppar Antigen-antikroppsbindning aktiverar B-lymfocyter som omvandlas till plasmaceller. 7
8 B-lymfocyter Plasmacellerna tillverkar antikroppar som smaksätter bakterien, så att fagocyter eller komplementsystemet kan döda dem. B-lymfocyterna bildar också minnesceller som kommer ihåg antigenet. Lymfocyternas förmåga att bilda minnesceller utnyttjas vid vaccinering. Antikroppar Antikroppar = proteiner med specifik förmåga att binda antigener Kallas även immunglobuliner (Ig). Det finns fem olika klasser: IgA IgD IgE IgG IgM Antikroppar IgG är den vanligaste klassen av antikroppar och utgör ungefär % av alla immunglobuliner i serum. Fc-regionen av immunglobulinet fastnar på fagocyten och tillåter därmed fagocytos av antigen-antikroppskomplexet (samt kan fixera komplement). 8
9 Antikroppar IgA bildas framför allt i mag-tarmkanalens lymfatiska vävnad och finns som dimer i körtelsekret och på slemhinnor samt som monomer i serum. IgA finns också i hög koncentration i modersmjölken. Monomer Dimer Antikroppar IgM är den största av immunglobulinerna (pentamer) och utgör 7 10% av alla immunglobuliner i serum. IgM bildas snabbare än de andra immunglobulinerna och kan på grund av sin struktur binda många antigener samtidigt. Antikroppar IgE-antikropparna binder bland annat basofila granulocyter och mastceller. Deras egentliga funktion är att skydda mot mask- och parasitinfektioner, men är alltså även involverade när en allergisk (hypersensitiv) reaktion uppstår. 9
10 Immunisering Immunisering innebär att antikroppar bildas mot specifika antigener. Immunisering kan åstadkommas både aktivt och passivt. Aktiv immunisering Aktiv immunisering innebär att kroppen själv utvecklar att immunologiskt skydd mot ett specifikt antigen. Detta kan kroppen göra vid infektion eller vid vaccination. Passiv immunisering Humana antikroppar tillförs, t ex gammaglobulin (ospecifikt immunglobulin mot t ex hepatit A och mässling). Autoimmunitet Endogent producerade antikroppar skadar kroppsegna molekyler, celler eller vävnader. 10
11 T-lymfocyter T-lymfocyter mognar i thymus (eller i tonsillen bakom näsan och i tunntarmen) och utvecklas där till antingen T-hjälparceller eller T-mördarceller. T-hjälparceller T-hjälparceller aktiveras när cellmembranet förändras efter att APC eller B-lymfocyter placerat en del av mikroorganismens antigen (epitop) på ytan tillsammans med en MHC-molekyl. De hjälper B-lymfocyter att nyproducera antikroppsproducerande plasmaceller samt medverkar vid utvecklingen av aktiva T-mördarceller och bildningen av minnesceller. T-mördarceller T-mördarcellerna är specialiserade på att direkt döda t ex virusinfekterade celler och cancerceller. Aktivering sker då epiop och MHC-molekyl uppvisas på den främmande cellens yta. T-mördarcellerna dödar den infekterade cellen genom perforering av cellmembranet eller omprogrammering av offrets arvsmassa apoptos 11
12 Arbeta gärna i grupper med följande frågor för att förstå immunförsvaret bättre: Du har fått ett sår på handryggen där det kommit in smuts. Förklara vad som händer i immunsystemet, varför och hur kroppen reagerar på detta. Du har fått en infektion av Calicivirus, i dagligt tal kallat vinterkräksjukan. Förklara vad som händer i immunsystemet, varför och hur kroppen reagerar på detta. 12
Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merBlodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet, lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar
Läs merBlodet och lymfoida organ
Blodet och lymfoida organ RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syretransport, blodkroppsbildning och
Läs merKroppens Försvar mot sjukdomar
Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar
Läs merBlodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 4/25/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11
Blodet, lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar
Läs merImmunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ
Immunologi CORE 2018 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner
Läs merLYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION
LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23
Läs merImmunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet
Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner
Läs merBild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7
Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild 12-79 Kap 1och lite kap7 Immunförsvarets uppgift/utmaning Immunförsvarets vilja: Oskadliggöra patogenen Sätta in rätt respons Inte skada individen
Läs merBasal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se
Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Innehålla Allmänna begrepp och immunsystemets uppbyggnad
Läs merGrundläggande immunologi
Grundläggande immunologi Sarah Thunberg, PhD Inst. onkologi & patologi, KI Cellfysik, Scilife lab, KTH FRÅGESPORT! 1 2 1. Edward Jenner, 1796 Vaccinets fader Edward Jenner observerade a> mjölkerskor inte
Läs merGammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales
Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling
Läs merGrundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?
Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är
Läs merLymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merAntikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham
Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.
Läs merInnate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner
Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) Cytokiner interferoner,
Läs merInnata och adaptiva immunsystemet
Innata och adaptiva immunsystemet Brigitta.Omazic@ki.se Klinisk immunologi Hematopoesen BLOD & VÄVNADER BENMÄRG T-lymfocyt B-lymfocyt Plasma-cell Pluripotent stamcell Monocyt Granulocyter Makrofag Trombocyter
Läs merKort beskrivning av analyterna i 42-plex
1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar
Läs merGrundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén.
Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Författare: Henrik Brändén. Annan Information Vi erkänner och betalar respekt för äldste och traditionella ägare av det land där våra fem
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merIMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager
IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett
Läs merAllmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning
Allmän patologi SJSF11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON 2016-03-03 Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Kursmål
Läs mer6.5 Så försvarar sig din kropp
6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens
Läs merFör att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.
Lymfsystemet Lymfsystemet Ett cirkulationssystem som är så komplicerat som blodets behöver stöd. I människokroppen kommer det stödet från lymfsystemet som kan betraktas som en dottercirkulation till blodcirkulationen.
Läs merAtt gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och
Läs merOm primär immunbrist (PI)
Vad kan vara bra att veta om primär immunbrist som företrädare för PIO? Om primär immunbrist (PI) Vad är PI? Förekomst Mörkertal Det friska immunförsvaret Diagnoser Att leva med PI Varningstecken Framtagen
Läs merGRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI
KOMPENDIUM I IMMUNOLOGI FÖR R3 Camilla Svensson, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap, avdelningen för toxikologi camilla.svensson@farmbio.uu.se Reviderad jaunari 2007 GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI Camilla
Läs merFysisk aktivitet och immunförsvaret
Fysisk aktivitet och immunförsvaret FYSISK AKTIVITET OCH IMMUNFÖRSVARET Anderson, 2015-05-02) (av Camilla Ingen har väl undgått att läsa om hur bra träning är för att motverka hjärt-kärlsjukdomar, övervikt
Läs merVad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning
Vad är Kolostrum: Kolostrum är den lacteala (bröst) utsöndringen hos däggdjur, producerat omedelbart före födseln och är avsedd för utfodring av nyfödda. Kolostrum är rik på skydds och reglerings faktorer
Läs merKroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem
Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:
Läs merTentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Läs merVårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien
Vårt immun- system En berättelse för barn som har primär immunbrist Skriven av Sara LeBien Information från författaren Syftet med den här boken är att hjälpa barn som har primär immunbrist att förstå
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merImmunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg
Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026) 2004-06-02 Sammanfattning Immunsystemet
Läs merC1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner
Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Humoral Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) B-lymfocyter
Läs merMedicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p
Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merIntroduktion till Immunologi
Introduktion till Immunologi Adnane Achour Adnane.achour@ki.se Centrum för Infektionsmedicin (CIM) Karolinska Universitetssjukhus Huddinge F59 eller Institution för Microbiologi, Tumör och Cell Biologi,
Läs mervid inflammatorisk tarmsjukdom
BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling
Läs merBehandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom
Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12
Läs merSJSG11. Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi (tidigare Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II)
Institutionen för hälsovetenskaper Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Kodnummer: SJSG11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman
Tentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Datum: 2012-01-13 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 65 poäng OBS! Ange svaren
Läs merHoming. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13
Homing Contents Lymfocytens homing- väg... 2 Selektiner... 2 Leukocyte- Selektin... 2 Endothelial- Selektin... 2 Platelet- Selektin... 2 Integriner... 3 LFA- 1 ICAM... 3 VLA- 4 VCAM- 1... 3 Homing till
Läs merTema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013
1 Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 Totalt antal poäng: 61 p Godkänt nedre gräns: 39 p 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig
Läs merDEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN
DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN I stället för handouts till Tryggves föreläsning 151103 GLOMERULUSEN OCH DESS CELLER KAPILLÄRNYSTANET Blodflödet, trycket och (därmed) GFR kan regleras genom kontraktion
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper
Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom
Läs merTentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Använd ett NYTT papper för varje
Läs merVad gör min benmärg? Swedish Edition
Vad gör min benmärg? Swedish Edition Vad gör min benmärg? Illustrations by Kirk Moldoff Published by the Myelodysplastic Syndromes Foundation, Inc. 2018 Översatt av Bo Karlsson Blodcancerförbundet i Sverige
Läs merDe olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.
De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering
Läs merOmtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200
Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange
Läs mer& Manuell Lymfdränage
Sund Balans Helsingborg den 24 maj 28 maj 2017 LYMFSYSTEMET & av MASSAGE & HÄLSA SUSANNE ANDERSSON www.massageochhalsa.com 1 Lymfsystemet & En berättelse om livsflödet, vårt lymfsystem och vad som händer
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merBlodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att
Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter
Läs merTentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merFör patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA
För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna
Läs merLymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson
Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!
Läs merMedicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p
Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 03 11 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merTentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NMN OCH PERSONNUMMER PÅ LL SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 nvänd ett NYTT papper för varje fråga!
Läs merTENTAMEN Mikrobiologi
TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget
Läs merBlodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning
Läs merParodontitens etiologi och patogenes
Parodontitens etiologi och patogenes Termin 6 vt 2012 Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt Förekomst av gingivit och parodontit enl. SBU 2004 Prevalence and Trends in Periodontitis
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merKroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merBasofil allergenstimulering- CD-sens
Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merBehandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga
Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED
Läs merAutoimmunitet och immunomodulation. Vad är autoimmunitet? Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning
Autoimmunitet och immunomodulation Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning Vad är autoimmunitet? Förlust av tolerans mot sig själv Organspecifika sjukdomar Systemiska sjukdomar
Läs merKAPITEL 3 Immunterapi
50 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 3 Immunterapi Att utnyttja kroppens eget immunförsvar mot cancerceller är ett forskningsområde där utvecklingen går framåt med stormsteg. Det fick den vetenskapliga
Läs merPatogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande
Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs merBeskrivning - Colostrum
Beskrivning - Colostrum Råmjölk är en tjock gul vätska, rik på protein, tillväxtfaktorer, och immun faktorer. Det utsöndras från mjölkkörtlar hos alla kvinnliga däggdjur under de första dagarna av laktationen.
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
B-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 4 Hela skall läsas och kunnas utom: Fig. 4.6 och motsvarande i texten. Fig. 4.8 och motsvarande i texten. Kapitel 4.5-4.6; Fig. 4.12 Kapitel
Läs merTill dig som ska behandlas med TECENTRIQ
Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merImmunologi i neonatal perioden
Immunologi i neonatal perioden Anna Nilsson SVK Perinatologi 110517 Disposition 1. Immunologi-vad skiljer barn från vuxna? 1. Maternella antikroppar 3. Vaccinationer Definition För tidigt född; innan 37
Läs merFortsättningen av Bi2
Fortsättningen av Bi2 Cell-och molekylärbiologi Uppgift : stamceller Organismens funktion Mikroorganismer (virus) och deras betydelse för hälsa och sjukdom. Immunsystem, smittspridning och infektion. Prov
Läs merIm. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.
Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs mert:t Tentamen Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman
t:t ÖREBRO UNIVERSITET HllSOAUDEIIIN Tentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Datum: 2012-01-13 Skrivtid: 4
Läs merKosten för de HIV-positiva barnen i Voi-projektet. Hanna Eriksson Nv3
Kosten för de HIV-positiva barnen i Voi-projektet Hanna Eriksson Nv3 Projektarbete VT-2011 Handledare: Karin Jungstedt Tingsholmsgymnasiet Projektarbete 523 86 ULRICEHAMN VT-2011 SAMMANFATTNING Hanna Eriksson
Läs merDet nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merSVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014
1 SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1. Ange om följande påståenden är sanna eller falska. Korrigera även de falska påståendena. (3p) A.) Immunpriviligierade vävnader är vävnader med
Läs merT E N T A M E N Kurs RSJD11
Kodnummer: Namn (infogas efter betygsatt tentamen) Institutionen för hälsa, vård och samhälle Röntgensjuksköterskeprogrammet, Hk - 12 T E N T A M E N Kurs RSJD11 Människokroppen, Anatomi, fysiologi, mikrobiologi
Läs merMänniskokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??
Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN?? Innehåll för de närmaste ca 8 veckorna Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)
EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa
Läs merSkriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet
Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2010-01-12. kl. 08.00-13.00 Plats: Berzeliussalen, Eken, Linden Examinator: Jorma Hinkula, tel. 22 13 92 Terminssekreterare: Anna Munter, tel. 22 41 39 Kurskod:
Läs merOMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl
OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl. 9.00-15.00 Maximal poäng: 115 p (del 1: 65 p; del 2: 50 p) Godkäntgräns: 69 p (60 % på totalpoängen, samt även minst 50% på de enskilda delarna)
Läs merAntikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham
Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron
Läs merImmun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener
Läs merMultipel Skleros (MS)
Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan
Läs mer