Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H"

Transkript

1 Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar p 14p 19p Lärare Delmoment Fråga Max G 80 % VG 70 % Mikrobiologi G-del G 16 G av 18 G gäller att få G) Mikrobiologi VG-del gäller att få VG) Immunologi G-del gäller att få G) Immunologi VG-del gäller att få VG) p 15p G 16 G av 18 G p 15p Datum: Tid:5 tim Hjälpmedel: Inga Jourhavande lärare: Mobil: Examinator: Susanne Andersson Sid 1(7)

2 Infektionssjukdomar Anders Österlind 1 Det finns flera olika resistensmekanismer hos bakterier. Nämn namnen (eller beskriv förloppet) på tre olika resistensmekanismer. 3p 2 Olika typer av antibiotika riktar sig mot olika strukturer eller funktioner hos bakterien. Vilka fyra mål hos bakterien finns det idag för våra antibiotika att angripa bakterierna? 4p 3 Det finns åtminstone 7 smittvägar mellan två människor. Smitta via vektorer, hud, blod och moder till foster är fyra exempel. Ange ytterligare två smittvägar. 2p 4 Två bakteriearter anses kunna orsaka rosfeber. Den ena av dessa är stafylokocker och är inte den vanligaste bakteriella orsaken. Vad heter den andra bakterien som är den vanligaste orsaken till rosfeber? 1p 5 Vid sårodling gäller följande: Före provtagningen görs en noggrann mekanisk rengöring. Man skall alltså inte ta prov från ytan som många gånger är koloniserad av bakterier från hudfloran och där man kanske inte alls lyckas att odla fram den rätta etiologin. Varifrån i såret skall man ta odlingsprovet? 1p 6 Två bakterier dominerar som orsak till samhällsförvärvad bakteriell meningit. Vilka två är det? 2p 7 Bakteriell meningit orsakad av Haemophilus influenzae har sedan 1990 kraftigt reducerats i Sverige. Vilken är orsaken till denna nedgång? 1p 8 Med samhällsförvärvad pneumoni menar man en infektion som patienten ådragit sig utanför sjukhus eller vårdinstitution. Vilken bakterie är den vanligaste orsaken? 1p 9 Varför kan man inte behandla lunginflammationer orsakade av Mykoplasma eller Chlamydia med penicillin? 1p 10 Vad betyder uttrycket positiv nitritsticka? 1p 11 Vilken bakterie är den vanligaste orsaken till turistdiarre? 1p 12 Vad menas med vårdrelaterad pneumoni? Endast ett alt. 1p a b c d Patienten har smittats utanför vårdinstitution Patienten har smittats i vården Patienten har smittats med Legionella Patienten har smittats med influensa Sid 2(7)

3 13 Vad innebär septisk chock? 1p a b c SIRS till följd av infektion. Sepsis med organdysfunktion, hypoperfusion eller hypotension. Sepsis med hypotension trots adekvat vätsketerapi samt förekomst av perfusionsabnormaliteter eller organdysfunktion 14 Varför kan det uppstå omfattande ödem hos patient med sepsis? 1p a b c d Hög feber och frossa driver fram ödem Högfebrila patienter ökar vätskeintaget i alltför hög grad Extravasalt vätskeläckage pga kärldilatation Kraftig bakterieutsvämning i blodomloppet Sid 3(7)

4 Mikrobiologi För betyget G: Varje fråga på G-delen kommer att bedömas som G eller U. För att bli godkänd ska du ha G på minst 16 av de 18 frågorna. Du behöver inte göra VG-delen för att bli godkänd, då dessa frågor inte påverkar betyget G. För betyget VG: Betyget VG kräver att du är godkänd på G-delen samt har 70 % av poängen på VG-delen Frågor på G-nivå 15. De humanpatogena organismernas indelas i olika grupper. Vilka utmärkande drag eller egenskaper har var och en av följande grupper? a) Bakterier b) Virus c) Svampar 16. Vilka miljöfaktorer gör att humanpatogena bakterier trivs i mänsklig vävnad? 17. Vad betyder följande ord och begrepp: d) Virulens e) Toxin f) Pyrogen g) Invasiv 18. Kan du ge namnet på 4 vanliga humanpatogena arter av bakterier? 19. Om en bakterie är gram-positiv betyder det att man får veta vissa saker om den bakteriens byggnad. Vad? 20. Många bakterier kan tillverka enzymer som ger bakterien egenskaper som ökar dess patogeniteten. Ge exempel på egenskaper och enzymer som ökar patogeniteten hos någon humanpatogen bakterie. 21. Vad är morfologiskt utmärkande för de bakterier som kallas kocker respektive stavar? 22. Vilka typiska grupperingar/växtsätt har Stafylokocker respektive Streptokocker? 23. Resistens hos mikroorganismer mot olika mediciner är ett stort och växande problem. Hur kommer det sig att bakterier har haft relativt lätt för att anpassa sig till olika typer av mediciner? 24. Staphylococcus Aureus är en relativt vanlig problembakterie inom sjukvården. Hur kan man känna igen denna bakterie samt ge exempel på infektioner orsakade av densamma. 25. Vad står förkortningen MRSA för? Sid 4(7)

5 26. Beskriv översiktligt bakterien E. Coli med avseende på växtmiljö och vanliga infektioner. Finns det något som är bra med denna bakterie? 27. Hur kan man känna igen bakterien Streptococcus Pneumonie? 28. Nämn några bakterier som är vanliga vid vårdrelaterade infektioner? 29. Vad menas med en infektion? 30. Varför fungerar inte antibiotika mot virus? 31. Vad menas med att ett virus är latent? 32. Ange någon infektion som orsakas av mikroskopiska svampar. Frågor på VG-nivå För betyget VG: Betyget VG kräver att du är godkänd på G-delen samt har 70 % av poängen på VG-delen 33. Många bakterier kan producera enzymer för att öka sin överlevnad och öka sin patogenitet. Stafylokocker är sådana bakterier. Vad gör följande enzymer med avseende på ökat skydd mot fagocytos och/eller ökad invasivitet/patogenitet? a. Koagulas b. Katalas c. Hyaluronidas d. Hemolysin 4p 34. Streptokocker producerar också flera enzymer i samma syfte som stafylokockerna. Vad gör följande enzymer, som är skadliga för den infekterade vävnaden, men gynnsam för bakterien? a. M-protein b. Streptokinas c. Erytrogena toxiner d. Hemolysin och streptolysin 4p 35. Man brukar säga att det finns fyra mekanismer som gör att bakterier snabbt kan ändra sitt DNA och därmed anpassa sig till sin miljö. Vad kallas dessa mekanismer, eller processer, och hur går de till? 6p 36. Beskriv på cellnivå hur det går till när ett virus infekterar en cell. 3p 37. De mikroskopiska humanpatogena svamparna brukar indelas i fyra grupper. Vilka?? Ge exempel på någon infektion orsakad av någon svamp inom varje grupp. 4p Sid 5(7)

6 Immunologi För betyget G: Varje fråga på G-delen kommer att bedömas som G eller U. För att bli godkänd ska du ha G på minst 16 av de 18 frågorna. Du behöver inte göra VG-delen för att bli godkänd, då dessa frågor inte påverkar betyget G. För betyget VG: Betyget VG kräver att du är godkänd på G-delen samt har 70 % av poängen på VG-delen Frågor på G-nivå 38. Vad menas med normalfloran? Ge exempel. 39. Man brukar dela in immunförsvaret i tre olika delar. Ge exempel på vad som räknas till; h) Yttre försvar eller yttre barriär. i) Ospecifika försvaret. j) Specifika försvaret. 40. Vad kallas de celler i immunförsvaret som är de största och viktigaste fagocyterna och vad menas med fagocytos? 41. Bland de s.k. granulocyterna finns bl.a eosinofiler och mastceller. Om dessa celler reagerar på t.ex pollen eller damm, kan de utsöndra ett ämne som ger svullnad och ibland kontraktion av vissa muskler. Vad är det för ämne? 42. Vad är en inflammation? 43. B-lymfocyten är en av de celler som är allra viktigast i immunförsvaret därför att den tillverkar ett protein som påverkar och effektiviserar stora delar av det övriga immunförsvaret. Vad är det för protein och hur påverkas övriga immunförsvaret av detta? 44. Vad är ett antigen? 45. Genom att vaccinera oss blir vi immuna mot flera sjukdomar och infektioner. Vad är det för egenskap i immunförsvaret som gör detta möjligt? Sid 6(7)

7 Frågor på VG-nivå För betyget VG: Betyget VG kräver att du är godkänd på G-delen samt har 70 % av poängen på VG-delen 46. Normalfloran ser inte likadan ut på olika ställen på och i kroppen. Ge exempel på 3 olika bakterier som ingår i normalfloran men i olika delar av kroppen. Hur skyddar normalfloran oss i just dessa delar? 3p 47. Förklara vad som menas med antigenpresentation och vilka uppgifter MHC I respektive MHC II har. 4p 48. Beskriv inflammationens fyra kardinalsymptom och de bakomliggande orsakerna. 6p 49. Även om en B-lymfocyt kan agera på egen hand till viss del, så måste den oftast aktiveras av en annan cell i immunförsvaret för att arbeta maximalt a. Vilken? (1p) b. Hur går det till på cellnivå? (2p) c. Hur kommer det sig att rätt B-lymfocyt aktiveras? (1p) d. Vad händer med B-lymfocyten efter att den aktiverats? (1p) 5p 50. Förklara på cellnivå vad som händer vid en pollenallergi (typ IV reaktion) 3p Sid 7(7)

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170915 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För

Läs mer

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1- 6- MÄLAllllALEllS llösskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Examinator: Agneta Ekström TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR KURSKOD OBM039 Fredagen den 24 augusti 2012 Tid: 08.10-12.30 Tentamensinformation:

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2012-08-14 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 63,5 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård: Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng) Kortsvarsfrågor 2016-10-07 Sida 1 av (6) 1. Vid septisk chock ses allvarlig hypotension. Förklara kortfattat fysiologiskt varför dessa patienter drabbas av hypotension. (3p) Svar: Vasodilatation, ökad

Läs mer

Multiple choice frågor

Multiple choice frågor Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R

Läs mer

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 los&itutionen ror medicinsk biokemi och mikrobiologi Farmaceutisk Mikrobiologi Kodnummer:....... TENTAMEN Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod:

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen UPPSALA UNIVERSITET Inst för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi Sid l (16) KODAD TENTA Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 Tid: Plats: 30 mars 2012, kl 08.00-13.00

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Sepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson

Sepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson Sepsis Klassifikation och nya begrepp Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK konferens Örebro 26 Mars 2009 Sepsis, de goda gamla dagar Traditionella och föråldrade synssätt: Patient med 40 grader feber

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas

Läs mer

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11 Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++

Läs mer

Infektionssjukdomar. Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014

Infektionssjukdomar. Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014 Infektionssjukdomar Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014 Infektion Definition: tillstånd när mikroorganismer såsom bakterier, virus eller parasiter invaderar, etablerar sig och tillväxer i kroppsvävnad.

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård: Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk

Läs mer

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2016 11 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 56,5 p Parasitologi,5 p Mykologi,6 p Virologi, 21,5 p p Bakteriologi,

Läs mer

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen TENTAMEN 1 augusti 2006 APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi och hematologi Kod: Maxpoäng: 59 Gränser

Läs mer

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem

Läs mer

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Kroppens Försvar mot sjukdomar Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar

Läs mer

Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen

Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen Delmål 1 ligger under v3 för kamratgranskning (17/11) och slutlig inlämning v4 (24/11). Det är lämpligt om innehållet i vecka 1 och 2 är skrivet till vecka

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar 1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: 0101 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2016 09 21 Totalpoäng: 59,5 p Parasitologi, 5 p Mykologi, 5 p Virologi, 23,5 p p Bakteriologi,

Läs mer

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,

Läs mer

Mekanismer för antibiotikaresistens

Mekanismer för antibiotikaresistens Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat

Läs mer

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm. Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm., Smittskyddssjuköterska Disposition Intro Risker Smittor och smittvägar Hur bryter vi smittvägar

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär

Läs mer

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och

Läs mer

Studiehandledning. IBM240 Infektion, immunologi, tumörbiologi och hematologi med egenvård, 7.5 hp

Studiehandledning. IBM240 Infektion, immunologi, tumörbiologi och hematologi med egenvård, 7.5 hp Sahlgrenska akademin Institutionen för biomedicin Studiehandledning IBM240 Infektion, immunologi, tumörbiologi och hematologi med egenvård, 7.5 hp Kursen ingår i receptarieprogrammet Göteborgs universitet

Läs mer

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information

Läs mer

Namn:... Pers. nr: 1 (18)

Namn:... Pers. nr: 1 (18) TENTAMEN I MIKROBIOLOGI, IMMUNOLOGI OCH HYGIEN Sjuksköterskeprogrammet: 180 hp Kurskod: MIA 100, 7,5 hp/ ABA, ELI, KRISVA, PO Lördagen den 9 november 2013 Namn:... Pers. nr: 1 (18) Individuell skriftlig

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II. Kurskod: MC 1028 ht-10. Kursansvarig: Rolf Pettersson

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II. Kurskod: MC 1028 ht-10. Kursansvarig: Rolf Pettersson Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 ht-10 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 16p Nils Nylin 8p Katarina Palm 7p Magnus Johansson

Läs mer

Studiehandledning M0029H Mikrobiologi, vårdhygien och infektionssjukdomar 7.5 hp Hösten 2012

Studiehandledning M0029H Mikrobiologi, vårdhygien och infektionssjukdomar 7.5 hp Hösten 2012 Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap Studiehandledning M0029H Mikrobiologi, vårdhygien och infektionssjukdomar 7.5 hp Hösten 2012 Röntgensjuksköterskeprogrammet Kursansvarig:

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner

Läs mer

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Infektionsbenägenhet och vaccinationer Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Region Skåne Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? (max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem

Läs mer

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl. 13.00-19.00 Maximal poäng: 109 p (del 1: 57 p; del 2: 52 p) Godkäntgräns: 65 p (del 1+2; 60 %, samt över 50% på de enskilda delarna (1 och 2))

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd

Läs mer

Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *

Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer * I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),

Läs mer

Nekrotiserande fasciit

Nekrotiserande fasciit Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19 Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Rolf Pettersson, Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2/5-2011 Skrivtid:

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Vad innehåller en bakterie?

Vad innehåller en bakterie? Bakteriologi Professor Gunnar Sandström Avd för klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm gunnar.sandstrom@ki.se Vad innehåller en bakterie? Alla har:

Läs mer

1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk

1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk 1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit

Läs mer

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner

Läs mer

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd

Läs mer