Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet"

Transkript

1 Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner igen och aktiveras av främmande vävnad Kan orsaka inflammatoriska sjukdomar Reagerar på självantigen (autoimmunitet), pollen eller födoämnen (allergi) 2 Immunsystemet Hur kan vårt immunsystem skilja patogener (och andra skadliga ämnen) från vår egen vävnad och från harmlösa mikroorganismer? (Dvs, hur skilja på själv och icke-själv???) 3 1

2 Immunsystemet kan delas in i två funktionella grenar Medfödd (Innate) Immunitet Adaptiv immunitet Finns från födseln - känner igen mönster Anpassningsbart och specifikt Nära samarbete viktigt för att lyckas oskadliggöra inkräktare 4 Immunsystemets två grenar 5 Immunsystemets organ Primära lymfoida organ Sekundära lymfoida organ Bildar immunceller Startplatser för den adaptiva immuniteten 6 2

3 Immunsystemets organ Hud, slemhinnor Lever 7 Översikt - immunceller Stamcell Trombocyter Granulocyter Neutrofiler Basofiler/Eosinofiler Mastceller Leukocyter Lymfocyter T-lymfocyter B-lymfocyter NK-celler Erytrocyter Monocyter Dendritiska celler Makrofager 8 De första försvarslinjerna medfödd immunitet Fysiska barriärer Celler Lösliga komponenter 9 3

4 Fysiska barriärer Huden Slemhinnor Mekanisk eliminering 10 När de fysiska barriärerna inte räcker till 11 Medfödd immunitet Celler - granulocyter - monocyter - NK-celler Lösliga komponenter - komplementproteiner (komplementsystemet) - cytokiner (t ex IL-1, TNF, IL-6, IL-4, IFN och IL-10) - akutfasproteiner (t ex CRP, fibrinogen) 12 4

5 Medfödd immunitet Har vi med oss från födsel Ingen specificitet för specifika patogen/ämnen, utan ser mönster (PAMPs, DAMPs) ca 1000 olika mönster via receptorer (bl a TLR) på celler Har inget minne Effektivitet ökar inte vid en andra exponering Svarar snabbt mot infektioner (sek/min/tim) 13 Medfödd immunitet - celler Monocyt Makrofag Dendritisk cell Neutrofil Eosinofil NK-cell Mastcell Basofil 14 Medfödd immunitet celler Monocyt Kortlivade (en tre dagar) Cirkulerar i blodet Tar sig snabbt till inflammerad vävnad Differentierar i vävnad till makrofager och dendritiska celler 15 5

6 Medfödd immunitet celler Makrofag Längs kroppsytor, ffa i lungor, lever, mjälte och lymfkörtlar Långlivade Effektiv fagocyt Känner igen mönster (farosignaler) och aktiveras Storproducent av inflammatoriska mediatorer Involverad i läkningsprocesser APC-antigenpresenterande cell 16 Medfödd immunitet celler Neutrofil (granulocyt) Vanligaste leukocyten (cirkulerar i blodet) Kortlivade fagocyter Granula- frisätter toxiska substanser Bildar var Anaeroba förhållanden Känner igen mönster (farosignaler) 17 Medfödd immunitet - celler Dendritisk cell Längs med kroppsytor Känner igen mönster Fagocyterar/fångar mikrober Producerar proinflammatoriska cytokiner Viktig länk till den adaptiva immuniteten (transport till lymfknutor) APC antigenpresenterande cell 18 6

7 Medfödd immunitet - celler Mastcell (besläktad med granulocyter) Alarmklocka Inflammatoriska mediatorer histamin, tryptas mm Längs med kroppens ytor Allergiska reaktioner 19 Medfödd immunitet celler Eosinofil/Basofil (granulocyter) Kortlivade Finns i blodet (basofiler utvecklas till mastceller i vävnad) Granula- frisätter toxiska substanser (fria radikaler) Mot parasitangrepp Allergier 20 Medfödd immunitet celler NK-cell Cirkulerar i blodet Intracellullära patogener och cancerceller Scannar celler som saknar individspecifik flagga på våra celler (MHC-I) Granula toxiska substanser som eliminerar infekterade celler 21 7

8 Medfödd immunitet lösliga komponenter komplementsystemet Produceras i huvudsak i levern Tre effektorfunktioner: C3b täcker patogener/skadliga ämnet fagocyter kan sedan binda in via C3b receptorer opsonisering C3a, C4a och C5a rekryterar leukocyter till infektionsplatsen (inflammation) Bildar MAC komplex osmotisk lys av patogen 30 augusti 2016 Annica Lindkvist 22 Medfödd immunitet lösliga komponenter cytokiner, akutfasproteiner Viktiga funktioner: Rekryterar immunceller till infektionsplatsen - koordinerare Aktiverar celler Inhiberar virusreplikation och förhindrar att virus sprider sig till friska celler Feber Aktivering av det adaptiva försvaret Akutfasproteiner produceras som svar på cytokiner t ex IL-1, TNF och IL-6 23 Medfödd immunitet fysiska barriärer, celler, komplement och cytokiner Hur hänger allt detta ihop?! 24 8

9 Med född immunitet - Inflammation Alarmera om vävnadsskada/infektion - oavsett orsak samma reaktion Begränsa skadans/infektionens spridning Klassiska tecken: Rodnad Svullnad Värme Smärta Funktionsförlust 25 Calor Rubor Tumor Dolor Functio laesa 26 Medfödd immunitet - Inflammation Mikrob Mastcell Histamin Neutrofiler Cytokiner Vävnadsmakrofag/DC Monocyt 27 9

10 Medfödd immunitet - Inflammation Mikrob Komplementsystemet Cytokiner Vävnadsmakrofag/DC Histamin 28 Medfödd immunitet - inflammation 29 RAST 30 10

11 Immunsystemets två grenar 31 Immunsystemet - två funktionella grenar Medfödd (Innate) Immunitet Adaptiv immunitet Finns från födseln och - känner igen mönster Anpassningsbart och specifikt Nära samarbete viktigt för att lyckas oskadliggöra inkräktare 32 Immunceller 33 11

12 Adaptiv immunitet Celler: - T- och B-celler (lymfocyter) känner igen antigen (patogen/skadliga ämnen) via specifika receptorer på sin yta Lösliga komponenter: - Antikroppar (produceras av B-celler) - Cytokiner 34 Immunsystemets organ Geografisk restriktion!! 35 Adaptiv immunitet - celler B- och T-cellerna aktiveras när antigenet tagit sig förbi de yttre barriärerna och transporterats till lymfoida organ av celler i det medfödda försvaret Har en enorm variationsförmåga, och är mycket specifikt. Mycket kraftfullt system! Måste finnas mekanismer som reglerar och begränsar skador på egna celler och vävnader. Immunologiskt minne Minns antigen de träffat på tidigare 36 12

13 Adaptiv immunitet T- celler (lymfocyter) Huvuduppgift: Att bekämpa intracellulära patogener, ffa virus (ex HIV, HBV, HCV, Herpes, Influensa mm) och intracellulära bakterier (ex, mykoplasma, TBC) T-celler ger cellmedierad immunitet T-celler aktiveras när de får sitt specifika antigen presenterat av antigen-presenterande celler (APC) APC presenterar antigen med Major Histocompatibility Complex (MHC) kallas även HLA hos människa 37 Adaptiv immunitet T- celler T-cell (T-lymfocyt) T-hjälpar celler Regulatoriska T-celler Cytotoxiska T-celler T-reg CD4 Omogen T-cell Th-cell T-hjälpar celler CD4 Th1, Th2, Th17 CTL T-mördarcell CD8 38 Adaptiv immunitet - APC APC antigenpresenterande celler länk mellan medfödd och adaptiv immunitet Dendritiska celler Makrofager B-celler 39 13

14 Adaptiv immunitet - antigenpresentation Krävs för att T-celler ska aktiveras Mikrober fagocyteras av APCs (främst dendritceller och makrofager) APC bryter ner mikroberna till små proteinfragment (peptider) Proteinfragmenten (peptiderna) fästs på MHC (HLA) på cellens yta APC flyttar till lymfnoder där T celler finns 40 Länk mellan medfödd adaptiv immunitet Två signaler för att adaptiv immunitet ska aktiveras - antigenpresentation - co-stimulering Antigenet blir immunogent Guidar svaret (vilken typ av svar/typ av patogen) 30 augusti 2016 Annica Lindkvist 41 Adaptiv immunitet - Aktivering av T-celler 42 14

15 43 Adaptiv immunitet MHC major histocombatibility complex (HLA-molekyler) MHC Class I Uttrycks av ALLA celler med cellkärna i kroppen Presenterar endogen antigen,från tex virus men även självantigen, för cytotoxiska T-celler (CTL), via CD8 MHC Class II Uttrycks av professionella APC makrofager, dendritiska celler, B-celler Presenterar exogena antigen, tex bakteriella produkter och virusproteiner, för T-hjälparceller (Th-celler), via CD4 44 MHC molekyler visar upp antigen för T-celler MHC (HLA) är unika för varje människa! CD8+ T-cell CD4+ T-cell Peptid MHC klass I Cell APC MHC klass II 15

16 Adaptiv immunitet T-celler T-hjälpar celler Styr det adaptiva svaret generaler/dirigenter Spindeln i nätet! NÖDVÄNDIGA för effektivt svar 46 Adaptiv immunitet T-celler Cytotoxiska T-celler (T-mördarceller) Dödar infekterade celler och tumörceller 47 Adaptiv immunitet B- celler Ak i utvunnen form kan användas som läkemedel (Passiv immunisering) Fabriker som producerar antikroppar (2000Ak/sekund!) Antikroppar är skräddarsydda för varje ny patogen Antikroppar skickas ut i blodet, slemhinnor, vävnader och oskadliggör patogener 48 16

17 Adaptiv immunitet 49 Adaptiv immunitet - antikroppar Effektormekanismer: Ska förhindra att mikrober i blodet och på slemhinnorna hinner ta sig in i vävnaden Neutralisering Aktiverar komplementsystemet Komplementaktivering Antikroppar blir krydda på patogenerna som gör dem smaskigare för bl a makrofager Opsonisering 50 Adaptiv immunitet - antikroppar Olika klasser (isotyper) av immunoglobuliner (Ig) IgM: första antikroppen, stor del i primära antikroppsförsvaret aktverar komplementsystemet IgG: vanligast förekommande ak; primära ak-svar, ffa i sekundära ak-svaret, opsonin aktiverar komplementsystemet IgA: skyddar framför allt vid slemhinnor IgE: pos: verksam mot parasiter, neg: deltar i allergiska reaktioner IgD: på naiva B-celler 51 17

18 Medfödd immunitet och adaptiv immunitet Hur hänger de ihop?! 52 Adaptiv immunitet Inflammation och adaptivt immunsvar Mikrob Komplementsystemet Cytokiner Vävnadsmakrofag/DC Histamin 53 Adaptiv immunitet adaptivt immunsvar Lymfnod B-cell Dendritisk cell Antikroppar 54 18

19 Adaptiv immunitet Inflammation och adaptivt immunsvar Mikrob Cytokiner Vävnadsmakrofag/DC 55 Adaptiv immunitet

20 Adaptiv immunitet primärt och sekundärt immunsvar 58 Immunisering Passiv immunisering - ak från annan individ - naturligt; bröstmjölk via placenta - γ-globulin (IvIg) - inget minne Aktiv immunisering - ex vaccination upprepade immuniseringar - har minne - Ag ska vara immunogent - adjuvant (lokal inflammation); starkt svar Annica Lindkvist Immunsystemet funktionell indelning i två grenar Medfödd (Innate) Immunitet Celler Lösliga komponenter Har vi från födseln Känner igen mönster (PAMPs, DAMPs) Svarar alltid på samma sätt blir inte bättre vid en andra exponering Snabbt immunsvar Adaptiv immunitet Celler Lösliga komponenter Förvärvas utvecklas med tiden Specifikt känner igen specifika strukturer (antigen) Mer effektivt vid en andra exponering Immunologiskt minne Immunsvar tar 5 10 dagar (första exponering) 60 20

21 Samspel mellan medfödd och adaptiv immunitet Medfödd immunitet instruerar det adaptiva försvaret hur det skadliga ämnet/patogenen kan elimineras effektivt Adaptiv immunitet använder ofta den medfödda immuniteten för att eliminera skadan/infektionen, makrofager blir ännu effektivare fafocyter De två systemen kommunicerar hela tiden 61 Samspel mellan medfödd och adaptiv immunitet 62 Detta försämrar immunförsvaret Outvecklat skydd när man är liten Hög ålder ger sämre blodcirkulation Hormonbalans Proteinbrist 63 21

22 När immunförsvaret går snett benägenhet för onormal reaktion på ofarliga faktorer i omvärlden. Reaktionen skadar den egna kroppen Allergi 64 Kill the pathogen, but don t harm the host! 65 22

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ Immunologi CORE 2018 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11 Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem

Läs mer

Grundläggande immunologi

Grundläggande immunologi Grundläggande immunologi Sarah Thunberg, PhD Inst. onkologi & patologi, KI Cellfysik, Scilife lab, KTH FRÅGESPORT! 1 2 1. Edward Jenner, 1796 Vaccinets fader Edward Jenner observerade a> mjölkerskor inte

Läs mer

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Kroppens Försvar mot sjukdomar Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar

Läs mer

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Innata och adaptiva immunsystemet

Innata och adaptiva immunsystemet Innata och adaptiva immunsystemet Brigitta.Omazic@ki.se Klinisk immunologi Hematopoesen BLOD & VÄVNADER BENMÄRG T-lymfocyt B-lymfocyt Plasma-cell Pluripotent stamcell Monocyt Granulocyter Makrofag Trombocyter

Läs mer

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett

Läs mer

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7 Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild 12-79 Kap 1och lite kap7 Immunförsvarets uppgift/utmaning Immunförsvarets vilja: Oskadliggöra patogenen Sätta in rätt respons Inte skada individen

Läs mer

Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén.

Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén. Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Författare: Henrik Brändén. Annan Information Vi erkänner och betalar respekt för äldste och traditionella ägare av det land där våra fem

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex 1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200 Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange

Läs mer

Blodet och lymfoida organ

Blodet och lymfoida organ Blodet och lymfoida organ RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syretransport, blodkroppsbildning och

Läs mer

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt

Läs mer

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 03 11 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet, lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar

Läs mer

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Tentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Datum: 2012-01-13 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 65 poäng OBS! Ange svaren

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI KOMPENDIUM I IMMUNOLOGI FÖR R3 Camilla Svensson, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap, avdelningen för toxikologi camilla.svensson@farmbio.uu.se Reviderad jaunari 2007 GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI Camilla

Läs mer

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Innehålla Allmänna begrepp och immunsystemets uppbyggnad

Läs mer

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 1 Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 Totalt antal poäng: 61 p Godkänt nedre gräns: 39 p 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Homing Contents Lymfocytens homing- väg... 2 Selektiner... 2 Leukocyte- Selektin... 2 Endothelial- Selektin... 2 Platelet- Selektin... 2 Integriner... 3 LFA- 1 ICAM... 3 VLA- 4 VCAM- 1... 3 Homing till

Läs mer

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) Cytokiner interferoner,

Läs mer

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1 SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1. Ange om följande påståenden är sanna eller falska. Korrigera även de falska påståendena. (3p) A.) Immunpriviligierade vävnader är vävnader med

Läs mer

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt?

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt? Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Immunsystemet

Läs mer

Introduktion till Immunologi

Introduktion till Immunologi Introduktion till Immunologi Adnane Achour Adnane.achour@ki.se Centrum för Infektionsmedicin (CIM) Karolinska Universitetssjukhus Huddinge F59 eller Institution för Microbiologi, Tumör och Cell Biologi,

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom

Läs mer

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering

Läs mer

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN

DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN I stället för handouts till Tryggves föreläsning 151103 GLOMERULUSEN OCH DESS CELLER KAPILLÄRNYSTANET Blodflödet, trycket och (därmed) GFR kan regleras genom kontraktion

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi? Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är

Läs mer

Vad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning

Vad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning Vad är Kolostrum: Kolostrum är den lacteala (bröst) utsöndringen hos däggdjur, producerat omedelbart före födseln och är avsedd för utfodring av nyfödda. Kolostrum är rik på skydds och reglerings faktorer

Läs mer

Om primär immunbrist (PI)

Om primär immunbrist (PI) Vad kan vara bra att veta om primär immunbrist som företrädare för PIO? Om primär immunbrist (PI) Vad är PI? Förekomst Mörkertal Det friska immunförsvaret Diagnoser Att leva med PI Varningstecken Framtagen

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

Fysisk aktivitet och immunförsvaret Fysisk aktivitet och immunförsvaret FYSISK AKTIVITET OCH IMMUNFÖRSVARET Anderson, 2015-05-02) (av Camilla Ingen har väl undgått att läsa om hur bra träning är för att motverka hjärt-kärlsjukdomar, övervikt

Läs mer

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Humoral Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) B-lymfocyter

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär

Läs mer

Deepti vill flytta fokus från huden

Deepti vill flytta fokus från huden Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Allogena dendritceller som adjuvans vid terapeutisk cancervaccination

Allogena dendritceller som adjuvans vid terapeutisk cancervaccination Allogena dendritceller som adjuvans vid terapeutisk cancervaccination Alex Karlsson-Parra ÖL/Docent Sektionen för Klinisk Immunologi, Akademiska Sjukhuset Tumörceller uttrycker tumörassocierade peptider

Läs mer

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till! Omtentamen DSM1.1 10080 1 frågor Max 44 poäng, Godkänt = 0 p Lycka till! 1 Vilka tre former av infektion kan Leishmania parasiten orsaka i människokroppen? 1 Kutan, mukokutan och visceral infektion Du

Läs mer

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl. 9.00-15.00 Maximal poäng: 115 p (del 1: 65 p; del 2: 50 p) Godkäntgräns: 69 p (60 % på totalpoängen, samt även minst 50% på de enskilda delarna)

Läs mer

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer

Läs mer

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS Bindväv BINDVÄV BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet dagmar.galter@ki.se mångsidigtvävnadstyp anpassad6llolikafunk6oner mycketgrundsubstans cellernaliggerglest extracellulärtmatrixbestårmestavtvågrupperav

Läs mer

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT13 14 augusti 2013 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT13 14 augusti 2013 kl OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT13 14 augusti 2013 kl. 8.00-14.00 Maximal poäng: 114.5 p (del 1: 62.5 p; del 2: 52 p) Godkäntgräns: 68 p (dvs minst 60 % på totalpoängen, samt även minst 50%

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NMN OCH PERSONNUMMER PÅ LL SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 nvänd ett NYTT papper för varje fråga!

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Immunologi i neonatal perioden

Immunologi i neonatal perioden Immunologi i neonatal perioden Anna Nilsson SVK Perinatologi 110517 Disposition 1. Immunologi-vad skiljer barn från vuxna? 1. Maternella antikroppar 3. Vaccinationer Definition För tidigt född; innan 37

Läs mer

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Maria Hjorth & Charlotte Dahle Klinisk immunologi & Transfusionsmedicin Universitetssjukhuset Linköping Immunmonitorering med flödescytometri

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen

Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen Delmål 1 ligger under v3 för kamratgranskning (17/11) och slutlig inlämning v4 (24/11). Det är lämpligt om innehållet i vecka 1 och 2 är skrivet till vecka

Läs mer

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Alex Karlsson-Parra Docent, Överläkare Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala SVAR Jo, det betyder sannolikt

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Använd ett NYTT papper för varje

Läs mer

1. Vad misstänker du för virus? Vad är orsaken till att de skall behandlas? Motivera och redogör för patogenesen. (6p; del 2)

1. Vad misstänker du för virus? Vad är orsaken till att de skall behandlas? Motivera och redogör för patogenesen. (6p; del 2) Efter cellprovtagning får Elina beskedet av sin gynekolog att hon har cellförändringar på livmoderhalsen som troligen orsakas av ett virus. Cellförändringarna är av den grad att de bör behandlas. 1. Vad

Läs mer

6.5 Så försvarar sig din kropp

6.5 Så försvarar sig din kropp 6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens

Läs mer

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT12 6 december 2012 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT12 6 december 2012 kl TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT12 6 december 2012 kl. 8.00-14.00 Maximal poäng: 125 p (del 1: 67 p; del 2: 58 p) Godkäntgräns: 75 p (60 % på totalpoängen, samt även minst 50% på de enskilda delarna)

Läs mer

Vårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien

Vårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien Vårt immun- system En berättelse för barn som har primär immunbrist Skriven av Sara LeBien Information från författaren Syftet med den här boken är att hjälpa barn som har primär immunbrist att förstå

Läs mer

Ny syn på eksem och eksembehandling

Ny syn på eksem och eksembehandling Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider

Läs mer

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA

Läs mer

Allmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning

Allmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Allmän patologi SJSF11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON 2016-03-03 Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Kursmål

Läs mer

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU Amning och immunologi 2015 Anna-karin Ringqvist VU Barnet har två stora behov Näring Infektionsskydd Modern kan ge båda dessa = ekologi Anna-Karin Ringqvist2 Det nyfödda barnets koloniseras av rätt mikrober

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener

Läs mer

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion Johan K. Sandberg Docent, Rådsforskare, gruppledare Web: ki.se/cim/sandberg Centrum för Infektionsmedicin LPS co receptorn CD14 frisätts

Läs mer

Autoimmunitet och immunomodulation. Vad är autoimmunitet? Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning

Autoimmunitet och immunomodulation. Vad är autoimmunitet? Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning Autoimmunitet och immunomodulation Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning Vad är autoimmunitet? Förlust av tolerans mot sig själv Organspecifika sjukdomar Systemiska sjukdomar

Läs mer

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6 B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 7.1-7.5 utom figurer 7.5 och 7.6 De flesta av de farligaste bakterierna förökar sig utanför cellen. De intra-cellulära patogen sprider

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala HLA matchade trombocyter Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala 170315 1 HLA matchade trombocyter Vad kommer vi att ta upp idag? Varför behöver

Läs mer

KAPITEL 3 Immunterapi

KAPITEL 3 Immunterapi 50 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 3 Immunterapi Att utnyttja kroppens eget immunförsvar mot cancerceller är ett forskningsområde där utvecklingen går framåt med stormsteg. Det fick den vetenskapliga

Läs mer

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12

Läs mer

2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.

2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II. FALL 1 En person har njurtransplanterats. Patientens grundsjukdom var en autoimmun sjukdom med engagemang av njurarna vilket lett till upphävd njurfunktion. I förberedelserna för en transplantation genomgår

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2010-01-12. kl. 08.00-13.00 Plats: Berzeliussalen, Eken, Linden Examinator: Jorma Hinkula, tel. 22 13 92 Terminssekreterare: Anna Munter, tel. 22 41 39 Kurskod:

Läs mer

Till dig som fått Stelara

Till dig som fått Stelara Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.

Läs mer

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl. 13.00-19.00 Maximal poäng: 109 p (del 1: 57 p; del 2: 52 p) Godkäntgräns: 65 p (del 1+2; 60 %, samt över 50% på de enskilda delarna (1 och 2))

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer

t:t Tentamen Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

t:t Tentamen Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman t:t ÖREBRO UNIVERSITET HllSOAUDEIIIN Tentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Datum: 2012-01-13 Skrivtid: 4

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6 B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 7.1-7.5 utom figurer 7.5 och 7.6 De flesta av de farligaste bakterierna förökar sig utanför cellen. De intra-cellulära patogen sprider

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT11 29 april 2011 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT11 29 april 2011 kl TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT11 29 april 2011 kl. 8.00-14.00 Maximal poäng: 122 p (del 1: 67 p; del 2: 55 p) Godkäntgräns: 73 p (60 % på totalpoängen, samt även minst 50% på de enskilda delarna)

Läs mer

Multipel Skleros (MS)

Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan

Läs mer

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026) 2004-06-02 Sammanfattning Immunsystemet

Läs mer

Vilken effekt har olika typer av immunsuppressiv behandling vid de autoimmuna hudsjukdomarna alopecia areata och vitiligo?

Vilken effekt har olika typer av immunsuppressiv behandling vid de autoimmuna hudsjukdomarna alopecia areata och vitiligo? Examensarbete i farmaci, 15 hp Vilken effekt har olika typer av immunsuppressiv behandling vid de autoimmuna hudsjukdomarna alopecia areata och vitiligo? En litteraturstudie Författare: Eleonor Johnsson

Läs mer

Slutrapport: Immunprofylax hos gris (Projektnr. H ) Caroline Fossum. Bakgrund

Slutrapport: Immunprofylax hos gris (Projektnr. H ) Caroline Fossum. Bakgrund Slutrapport: Immunprofylax hos gris (Projektnr. H1250173) Caroline Fossum Bakgrund Det SLF finansierade projektet Immunprofylax hos gris (liksom det nu pågående Formasprojektet Riktad immunmodulering för

Läs mer

Tentamen Attack och försvar (AoF) 20 hp

Tentamen Attack och försvar (AoF) 20 hp Tentamen Attack och försvar (AoF) 20 hp VT 2015 24 april 2015 kl 8.00-14.00 Maximal poäng: 122 p (del 1, 65 p; del 2, 57 p) Godkäntgräns: 73,2 p (dvs minst 60% totalt, samt över 50% på varje del, dvs 32,5

Läs mer

2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.

2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm. Allergiutredning i hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund, HT 2011 Mastcell IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil

Läs mer

Inflammation och läkning

Inflammation och läkning Inflammation och läkning Tandläkarprogrammet HT-16 Inflammation organismens reaktion på cell-/vävnadsskada immunologiskt försvarssystem mot skadliga agens 1 Syftet med inflammationsreaktionen avgränsa

Läs mer