SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014

Transkript

1 1 SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT Ange om följande påståenden är sanna eller falska. Korrigera även de falska påståendena. (3p) A.) Immunpriviligierade vävnader är vävnader med extra starka immunsvar. (Falskt frånvaro av eller mycket svaga immunsvar) B.) Adjuvans består alltid av mikrob-deriverade produkter (Falskt hos människa ofta olika former av aluminiumkomplex som gör att Ag inte diffunderar så lätt) C.) Oral tolerans delas in i lågdos respektive högdostolerans (Sant) D.) Receptor editing är en mekanism med vilken B-lymfocyterna upprätthåller perifer tolerans (Falskt central tolerans) E.) Vid graviditet måste speciella immunreglerande funktioner fungera hos mamman, då fostrets MHC-uppsättning skiljer sig helt från mammans. (Falskt hälften av MHC kommer från mamma och hälften från pappa) F.) Intravenös immunisering ger ofta svaga immunsvar, medan subkutana immuniseringar ofta ger starka immunsvar (Sant) G.) 2. Flera olika cellmembranbundna respektive lösliga molekyler deltar i styrningen av lymfocyternas vandring mellan olika vävnader i kroppen. En av dessa är S1P (Sfingosin-1-fosfat). Beskriv dess funktion i reglering av vandring av lymfocyter i kroppen. (2p) Finns mycket i blod- och lymfkärl men bryts ned i lymfkörtlarna. Fungerar kemotaktiskt för lymfocyter i lymfkörteln när de ska lämna den. P.g.a. hög konc. i kärlen nedreglerar lymfocyterna S1PR1 (receptorn). Och hålls inte kvar i kärlen. Efter några dagars aktivering i lymfkörteln uppregleras S1PR1 igen (blockeras först av CD69) => lymfocyter vandrar mot S1P genom kemotaktisk aktivitet och lämnar lymfkörtlen. 3. Vad är den huvudsakliga skillnaden mellan mjälte och lymfkörtlar vad gäller upptag av antigen? (1p) Mjälte upptag av Ag som finns i blodet, direkt från blodet (ej via lymfa). Lymfkörtlar upptag av Ag från vävnad eller lymfa via lymfkärl 4. Beskriv kortfattat affinitetsmognadsprocessen (2p), samt ange vart det sker (0,5p) och vid vilken typ av immunsvar denna process är mycket ovanlig (0,5p) Inkluderade begrepp: Centrocyter och centroblaster, igenkänning av Ag på FDC i form av immunkomplex på Fc-receptorer eller komplex med C -receptorer, ljusa och mörka zonen, (AID ej nödvändigt för full pott) En förståelse att de somatiska hypermutationerna leder till antingen försämrad, oförändrad eller förbättrad affinitet för Ag. Att visa att man har förstått skillnaden mellan affinitetsmognad och klassbyte ( Class switch recombination ) Sker i germinalcentret i lymfnoden (eller mjälten) och är ovanligt vid immunsvar mot T-cellsoberoende Ag och/eller vid primära immunsvar

2 5. Beskriv hur ett antigen som fagocyteras av en makrofag processas och presenteras för att aktivera en naiv T-lymfocyt (2p). Ange även vilken typ av T-lymfocyt som det är mest sannolikt att det aktiverar och motivera ditt svar! (1p) En hel del har blandat ihop processningen av MHC klass I och MHC klass II, ibland kombinerat de båda.. Inkluderade begrepp: Endocytos, endolysosom, Invariant chain, HLA-DM, CLIP, MIIC Aktiverar CD4 + T-lymfocyt eftersom det presenteras med MHC klass II eftersom det är ett exogent Ag T-hjälparceller indelas i olika subpopulationer, bland annat på grund av olika de cytokiner de aktiverats av, samt själv producerar. Ange namnet på de idag tre bäst beskrivna TH-subpopulationerns (1p) samt ange kort i vilken typ av immunsvar de är mest aktiva och hjälpsamma (2p). TH1, TH2, TH17 (detta hade alla utom en student rätt på). Några har angett Treg. Den är oftast CD4 +, men definieras ej som en T-hjälparcell TH1 främst vid cellmedierad immunitet inkl. aktivering av makrofager. Producerar ffa IFN-. TH2 främst vid humoral immunitet inkl. aktivering av B-lymfocyter, medierar switch till IgE, attraktion och aktivering av eosinofiler. Producerar ffa IL-5, IL-5 och IL-13. TH17 främst vid epitel och slemhinnor. De stimulerar epitelceller att producera antimikrobiella proteiner och stromaceller att producera kemokiner och cytokiner som rekryterar neutrofiler. Producerar framförallt IL-17A och IL-22 7) En fråga som inte ställde till några större svårigheter. Några förväxlade de inflammatoriska kemokinerna med de homeostatiska, några förväxlade inflammatoriska cytokiner med inflammatoriska kemokiner och ytterligare några blandade in komplementfaktorer. 8) Denna fråga lyfte in en svårighet då det krävdes kunskap om IgG subklasser. I övrigt inga svårigheter. 7 av 58 hade full poäng (3p). Många hade 2,5p (25 av 58). 9) En grundläggande fråga om något mycket centralt. Det har inte gått att få full poäng utan kunskap om 1)DC s betydelse för aktivering av naiv T cell, 2)PAMP och DAMP- danger hypotes,3)costimulering. I övrigt har det funnits många mekanismer som gett poäng. Dock kunde man max få 3p. 10) Problemlösning. Den vanligaste förklaringen har varit att man behöver byta ut konjugatet, så att det har specificitet för i ena omgången IgG1 och i andra ELISA omgången IgG2. en helt korrekt förklaring gav 1,5 p. Det andra (i princip) nödvändiga steget för att bestämma koncentrationen är att ha två standardkurvor, en för IgG1 och en för IgG2.-även detta kunde ge 1,5 p. Totalt kunde man få max 2p på a)frågan.

3 b)-frågan kunde de flesta, 4. Några var snubblande nära med 3 och 5. 3 var en bättre gissning än 5 då det faktiskt finns en del av oss som saknar en IgG subklass (occ kan vara mer infektionskänsliga). 3 11) Inlevelseförmågan verkar det inte vara några större problem med. Den är god, något bättre för neutrofila granulocyter än för plasmaceller. 12) Det har inte krävts att ni skall veta vilka som är är TI-1 och TI-2. Förmågan hos immunsystemet till den T cellsoberoende aktiveringen av B celler är viktigt för snabbt svar. Det vanligaste är att man tänker sig TI-2 som multivalenta polysackarider som korsbinder BCR. Det vanligaste man kopplar ihop med TI-1 antigen är polyklonal aktivering av B celler, mitogenstimulering. Exv LPS med TLR4. 13) Doktoranden Ann har just analyserat frystorkade tunna snitt av huden i sitt analytiska elektronmikroskop. Där hon gjorde sin senaste mätning med elektronproben fann hon höga halter av svavel men ingen fosfor. I vilken del av huden befann hon sig vid analysen? (1p) Stratum corneum (saknar fosfolipider, har mycket keratin) 14) Beskriv kort de 2 huvudsakliga mekanismer som huden använder för att skydda sig mot skadlig UV-strålning (2p) Spridning/reflektion av UV-ljus Absorption av UV-ljus (ex i melanin) 15) Beskriv hornlagrets (diffussionsbarriärens) principiella uppbyggnad (3 p) En 2-kompartmentmodell med proteinrika corneocyter och fetter i det interstitiella rummet. Svaret kan sedan utvecklas till varierande detaljrikedom.

4 4 16) Hornlagret, nageln och hår är uppbyggt av ett speciellt strukturellt protein. a.vilket är det strukturella proteinet i nageln? b.beskriv den principiella uppbyggnaden av detta strukturella protein Proteinet är keratin. Det byggs upp av dimerer av ett basiskt keratin och ett surt. Dessa dimerer bildar sedan tetramerer och aggregerar succesivt för att bilda filamenten i det färdiga keratinet. 17) Vilka fyra komponenter avser man när man talar om epidermis adnexstrukturer? Hår, nagel, talgkörtlar och svettkörtlar 18) Redogör kortfattat för vad den epidermala keratiniseringsprocessen innebär. Keratiniseringsprocessen är kortfattat keratinocytens delning basalt, förflyttning mot hudytan för att bilda stratum corneum och sedan stötas av. Under denna process utvecklas keratinet för att ge slutprodukten i corneocyterna. Under processen förändras även cellen med cornified envelope Fråga 21 Är nedanstående påståenden sanna eller falska? Om sant, ge ett exempel. Om falskt, hur lyder rätt svar? (1p/fråga) a) Den alternativa vägen är en viktig mekanism för amplifieringen av komplementsystemet. A) Sant B) Falskt Svar: Sant. Alternativa vägen är ett förstärkningssteg som amplifierar C3b från lektin- och klassiska vägen. Varje C3-konverats (som bildas av C3b) klyver 100-tals C3/s. b) Antikroppar som sitter bundna till ytan på mikroorganismer kan enbart starta igång ett inflammatoriskt svar genom att först aktivera komplementsystemet. A) Sant B) Falskt Svar: B (falskt), Antikroppar kan aktivera ett inflammatoriskt svar på andra sätt, t.ex. genom att aktivera leukocyterna direkt genom att binda till cellernas Fcreceptorer och därmed aktivera leukocyterna. Fråga 22 Välj det alternativ (A-E) som passar bäst som svar på nedanstående frågor (1p/fråga).

5 a) Permeabilitetsökning av kärlendotelet är en viktig process vid inflammation. Vilket/vilka av följande ämnen är inflammatorisk mediator(er) som inducerar denna process. A) IL-1β B) Histamin C) C3a D) inget av ovan nämnda ämnen inducerar permeabilitetsökning E) alla ovan nämnda ämnen inducerar permeabilitetsökning Svar: E (A, B, C) 5

6 b) LTB4, IL-8 (CXCL8), C5a och PAF (Platelet Activating Factor) bildar tillsammans en speciell grupp av inflammatoriska mediatorer. Vilken/vilka funktion(er) har denna grupp av inflammatoriska mediatorer? A) kemotaktiska ämnen B) pyrogener C) fagocytosreceptorer D) adhesionsreceptorer E) inget av ovan nämnda funktioner Svar: A Fråga 23 År 2004 fick de två amerikanska forskarna Eugene C. Butcher och Timothy A. Springer mottaga Kungliga vetenskapsakademins Crafoordpris för sina studier av adhesionen av leukocyter. Beskriv översiktligt (med hjälp av nedanstående ord) hur neutrofilernas adhesion förändras under rullningen på och vidhäftningen till kärlendotelet. Selektin Integrin Kemotaktisk faktor Affinitet Aviditet Shedding Svar: L-selektinerna finns från början på neutrofilens yta. Då kolhydrater samt E- och P- selektiner uppregleras på endotelets yta, kan neutrofilen via L-selektinerna och kolhydrater på sin cellyta binda till endotelet. Denna bindning är relativt lös, vilket gör att cellen binder/lossnar, vilket i sin tur gör att neutrofilens framfart i blodkärlet bromsas upp och den kan börja rulla utefter endotelet. Kemotaktiska ämnen och cytokiner påverkar dels selektinerna, så de lossnar ( sheddar ) från cellerna, dels påverkas integrinerna så de ändrar såväl sin affinitet, aviditet samt antal, vilket ledar till att de kan binda in till endotelet. (Även L-selektinernas adhesion gör så att integrinernas affinitet uppregleras.) Integrinerna binder hårt till endotelet, sk vidhäftning ( firm adhesion ). 6