Inflammation och läkning
|
|
- Johanna Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inflammation och läkning Tandläkarprogrammet HT-16 Inflammation organismens reaktion på cell-/vävnadsskada immunologiskt försvarssystem mot skadliga agens 1
2 Syftet med inflammationsreaktionen avgränsa området med skada eller initierande faktorer eliminera skadad vävnad och mikroorganismer ersätta skadad vävnad genom regeneration eller läkning Inflammationens komponenter: Reaktioner i kärlbädden (mikrocirkulationen) Rekrytering av inflammatoriska celler Lokalt: rodnad, hetta, svullnad, smärta Omställning av organismens metabolism och beteende Generella symtom (systemeffekter): feber, insulinresistens, anemi, blodlipidrubbningar, ändrad plasmaproteinkomposition. 2
3 Orsaker till inflammation AUTOIMMUNIET, ALLERGI INFEKTION TUMÖR, SÅR, KIRURGI skada på celler och vävnader cellskada svampar bakterier virus immunaktivering mikroorganismer immunreaktioner aktivering av celler och lösliga mediatorer INFLAMMATION 3
4 Vilka är larmsignalerna? Yttre larmsignaler signalerar närvaro av bakterier, virus, svampar Inre larmsignaler signalerar att vävnaden dör eller är hotad Larmsignalerna startar det inflammatoriska systemet celler lösliga mediatorer känner igen larmsignalerna och aktiveras teikoinsyra Gram-positiv (t.v.) och Gram-negativ (nedan) cellvägg N-acetyl glukosamin peptidoglykan ( 50 lager) LPS peptidoglykan lipoteikoinsyra por yttre membran lipoprotein cytoplasmamembran por cytoplasmamembran 4
5 Komplementaktivering D C2 C4 C1 P B C3 C7 C6 C9 MBL C5 C8 bakterier ökad fagocytos (opsonisering) upplösning (lys) Toll-lika receptorer 25 augusti 2016 Göran Andersson 10 5
6 Akut och kronisk inflammation AKUT snabbt insättande, symptomen borta när agens har eliminerats (1-3 veckor) KRONISK fördröjd respons, följer efter den akuta fasen om agens ej eliminerats Medfödda immunsystemet CRP komplement Attackerar inom minuter Fagocyter mikrober Behöver inte träffat antigenet förut antikroppar Smal Specificitet B-celler Förvärvade ( specifika ) immunsystemet T-celler Kräver priming Har minne 6
7 Medfödda immunsystemet Förvärvade immunsystemet Aktiveras inom minuter akut respons Effektivt för att avdöda mikroorganismer, men orsakar ofta inflammation och vävnadsskada Reagerar likadant varje gång på samma mikrob Bred specificitet mot mikrobiella konserverade strukturer (LPS och andra cellväggskomponenter) Finns hos alla flercelliga organismer Aktivering första gången tar någon vecka- kronisk respons Har minne reagerar snabbare och starkare nästa gång Samverkar med medfödda immunsystemet för avdödning och elimination av mikroberna Aktiveras via medfödda immunsystemet (antigen-presentation) Från fiskar och uppåt i djurserien (reptiler, fiskar, däggdjur) Förlopp AKUT tid KRONISK tid 7
8 LEUKOCYTER Polymorfnukleära Mononukleära Neutrofil Eosinofil Basofil Monocyt Lymfocyt granulocyt Blodceller rekryteras: trombocyter lymfocyt monocyt neutrofil granulocyt eosinofil granulocyt Larmsignaler! endotel basofil granulocyt venol 8
9 Akut inflammation neutrofil granulocyt plasmaexsudat dilaterad venol mastcell endotel Neutrofil granulocyt 9
10 Fagocytos av bakterier myeloperoxidas Snabb överkänslighetsreaktion (allergi, astma) eosinofil granulocyt endotel eosinofila granulocyter lymfocyter plasmaexsudat lymfocyt dilaterad venol mastcell 10
11 Eosinofil granulocyt Basofil granulocyt 11
12 Kronisk inflammation fibros plasmacell lymfocyt lymfocyter monocyt makrofag fibroblast endotel dilaterad venol Celler vid kronisk inflammation T och B lymfocyter plasmaceller makrofager eosinofila granulocyter endotelceller fibroblaster 12
13 Lymfocyt Plasmacell 13
14 Allmänna symptom på akut inflammation FEBER TRÖTTHET, APTITLÖSHET HYPERGLYKEMI ÖKAD KORTISOLPRODUKTION LEUKOCYTOS AKUT-FAS PROTEINER Glukos distribution under inflammation 14
15 Akut-fas proteiner bildas i levern och utsöndras till blodet vid inflammation en grupp plasmaproteiner med olika funktioner kan användas vid infektions-diagnostik Tidsförlopp för akut-fas responsen 15
16 Akut-fas proteiner - funktioner Proteas inhibitorer Koagulations-faktorer Komplement-proteiner Transport-proteiner Övriga 1-antitrypsin Fibrinogen, faktor VIII, prothrombin C1s, C2-C5 Haptoglobin, hemopexin CRP, SAA, orosomucoid Sjukdomar associerade med akutfas respons Infektioner Autoimmuna sjukdomar Nekros Trauma t ex kirurgiska ingrepp Cancer 16
17 Lokala symptom på inflammation CALOR TUMOR RUBOR DOLOR FUNCTIO LAESA Värmeökning Svullnad Rodnad Smärta Nedsatt funktion Sid
18 Faser i den akuta inflammationen Vaskulär fas förändringar i blodflöde och kärldiameter ökad kärl-permeabilitet Cellulär fas marginal-ställning av granulocyter emigration kemotaxis fagocytos Mikrocirkulationen prekapillär sfinkter arteriol kapillärbädd venol 18
19 Normalt arteriol kapillär venol Kärldilatation Prekapillära sfinktrar öppnas rött, varmt, ökad genomblödning av vävnaden Flödet går långsammare Flödet blir turbulent celler kommer närmare kärlväggen underlättar bindning till endotelet 19
20 Inflammation arteriol kapillär venol Inflammatoriska mediatorsubstanser Vävnadsskada Mikrobiologiskt agens Vasoaktiva mediatorer Kemotaktiska mediatorer 20
21 cellskada svampar virus bakterier makrofag neutrofil granulocyt eosinofil granulocyt endotelcell glattmuskelcell Mediatorer Cytokiner Arakidonsyreprodukter prostaglandiner leukotriener tromboxaner Komplementfaktorer Koagulationsfaktorer Akutfas-proteiner Kärlmediatorer: Histamin, serotonin, substans P, NO Syreradikaler 21
22 Sammanfattning: Kärlbädden vid inflammation 1. Vasodilatation (NO, Prostaglandiner, Histamin, PAF) Prekapillära sfinktrar öppnas vilket ger ett ökat blodflöde och leder till rodnad samt värmeökning. I postkapillära venoler gör vasodilatationen att flödeshastigheten minskar och vita blodkroppar hamnar mot endotelet. 2. Permeabilitetsökning (Histamin, PAF) Enskilda endotelceller drar ihop sig och släpper kontakten till närliggande endotelceller. Detta gör att vätska och ffa. plasmaproteiner läcker ut till interstitiet vilket leder till ödem i vävnaden och stas i blodkärlen. VÄVNAD och matrix basalmembran glattmuskelcell proteoglykaner mastcell kollagen fibroblast makrofag fibronektin 22
23 Mastcellerna ligger kring blodkärl kan frisätta histamin lokalt allergen IgE degranulering 23
24 Makrofager producerar mediator-substanser t ex prostaglandiner, leukotriener, cytokiner fagocyterar skadad vävnad inducerar T-cells medierat immunsvar dvs. Kronisk inflammation via antigenpresentation (dendritiska celler) Stimulerar läkning normalt flöde inflammation NO e-nos TNF IL-1 i-nos NO 24
25 proinflammatoriska cytokiner TNF IL-1 IL-8 cellskada PAF bakterier NO prostaglandin E2 leuko-trien B4 cellskada svampar virus bakterier makrofag neutrofil granulocyt eosinofil granulocyt endotelcell glattmuskelcell 25
26 gramnegativa bakterier IL-1 TNF TLR4 IL-6 IL-8 IL-10 PGE 2 grampositiva bakterier TLR2? NOD2 IL-1 TNF IL-6 IL-8 IL-12 26
27 virus TLR3 virusrna RIG-1 IFN- IFN- CC-kemokiner virus infektion resistens mot virusreplikation resistens mot virusreplikation IFN- IFN- 27
28 neutrofil granulocyt endotel venol Marginalställning av granulocyter En viktig del av rekryteringen av granulocyter till skadeplatsen Involverar specifika interaktioner mellan endotel-celler och granulocyter 28
29 Margination närmande rullning kolhydrat selektin 2 -integrin ICAM-1 vidhäftning utträde cellskada bakterier 29
30 Kemotaxis cellens rörelse mot (eller från) en kemisk koncentrations-gradient bidrar vid inflammation till att leukocyter når fram till skadeplatsen styrs av sk kemotaktiska faktorer, C5a FMLP-receptor C5areceptor neutrofila granulocyter 30
31 Fagocytos Upptag (internalisering) av patogener följt av intracellulär nedbrytning Sker i neutrofila granulocyter och makrofager vid skadeplatsen Fagocytos lysosom nedbrytning bakterier fagocytos fagosom 31
32 Akut och kronisk inflammation AKUT snabbt insättande, symptomen borta när agens har eliminerats (1-3 veckor) KRONISK fördröjd respons, följer efter den akuta fasen om agens ej eliminerats Kronisk inflammation - en förvärvad (adaptiv) reaktion Aktivering av adaptiva immunsystemet Specifik för agens Minne, kan snabbt aktiveras vid förnyad exposition Medieras av lymfocyter 32
33 APC transporterar antigen till lymfknutan Sid 113 antigenpresenterande cell afferenta lymfkärl blodkärl med recirkulerande lymfocyter efferent lymfkärl Sid 115 Cytokiner från den antigen-presenterande cellen aktiverar T-cellen IL-12 T-cells receptor antigenpeptid IL-1 CD4 MHC II Antigen-presenterande cell 33
34 rullning aktivering vidhäftning utträde Sid 169 VLA-4 VCAM CCR5 CCR5 CCL5 CCL3 CCL5 aktiverad T-cell makrofag Sjukdomar associerade med kronisk inflammation 34
35 Granulomatös inflammation Speciell form av kronisk inflammation Reaktion mot patogena agens som organismen har svårt att bryta ned Inflammationen avgränsas genom bildning av sk. granulom Granulomen är karaktäriskt uppbyggda av makrofager, epiteloida celler, flerkärniga jätteceller och lymfocyter Exempel på granulomatösa inflammationer Tuberkulos Sarkoidos Crohns sjukdom Främmande kropps-reaktioner Vissa svamp-och parasit-infektioner 35
36 Granulom vid tuberkulos Tuberkulos i lymfkörtel Ostig nekros 36
37 Tuberkelbaciller påvisade med färgning för syrafasta stavar (Ziehl-Neelsen färgning) Inflammationsreaktionen innefattar förändringar i mikrocirkulationen ledande till utträde av serum och leukocyter från blodbanan till skadeplatsen Denna cell-och plasmaprotein-rika vävnadsvätska kallas exudat 37
38 Lunginflammation (pneumoni) Normal lunga Inflammerad lunga a b 38
39 Purulent meningitis Var (pus) exsudat döende vita blodkroppar bakterier 39
40 Fibrinös perikardit Inflammatoriska vävnads-reaktioner phlegmone abscess 40
41 Inflammatoriska vävnadsreaktioner erosiv ulcerativ Lymfangit Lymfadenit Sepsis Spridning av agens och inflammationsreaktion 41
42 Vad bestämmer förloppet vid inflammation? Förmågan att eliminera alternativt avgränsa skadeagens Spridningseffektiviteten (virulensen) hos skadeagens Anti-inflammatoriska läkemedel Acetylsalicylsyra hämmar produktion av prostaglandiner via inhibition av enzymet cyklooxygenas Cortikosteroider hämmar syntes av inflammationsmediatorer samt hämmar lymfocytbildningen 42
43 Vävnadsreparation Läkning - återställande av skadad vävnad med annan vävnad, oftast kollagen bindväv (ärr) Regeneration - skadad vävnad ersätts med ursprunglig vävnad 43
44 Läkningens faser 1. Koagulationsfas Redan här startar läkningen 2. Bildning av granulationsvävnad Kärlnybildning och fibroblaster dominerar. Nytt matrix bildas 3. Mognads- och ombyggnadsfas Typ III kollagen byts ut mot typ I kollagen Matrix mognar och elastiska fibrer bildas Styrkan ökar i ärret Koagulationsfas makrofag intergrin neutrofil granulocyt MMP fibronektin 44
45 Granulationsvävnad Vävnad som ersätter nedbruten/förlorad vävnad Makroskopiskt - rosafärgad, vätskande och lättblödande Mikroskopiskt - uppbyggd av ett luckert ECM, fibroblaster och nybildade, sköra blodkärl ( angiogenes ) Med tiden mognar vävnaden ECM accumuleras och ombildas så att kollagenet korsbinds och orienteras i vävnadens draglinje Kärltätheten minskar Fibroblastrikedomen avtar och fibrocyter dominerar Myofibroblaster kan dra ihop vävnaden vilket minskar ärret Angiogenes I inflammation metalloproteinaser FGF VEGF
46 Nybildning av epitel mitos provisoriskt bm Ärrbildning 46
47 Patologisk läkning (hud) Hypertrofisk granulationsvävnad Överdriven bildning av granulationsvävnad - ger större ärr. Behandling: kirurgi Keloid Överdriven kollagenbildning Ffa. bröst, ansikte, rygg Genetisk koppling - vanligare hos t.ex. svarta Behandling: ev. kirurgi + cortison Keloid överdriven ärrbildning 47
48 Frakturläkning A. Clotting stage B. Callus stage Fettlever till lever cirrhos 48
49 Hjärtinfarkt muskelfiber neutrofila granulocyter Hjärtinfarkt 49
50 Ärrbildning efter hjärtinfarkt Normal Hjärtmuskel Ärrvävnad (Fibros) Faktorer som påverkar läkning Infektioner (lokalt) Blodperfusion Främmande partiklar Kortikosteroider/Immunsuppresion Joniserande strålning Nutrition (vitamin C, zink, protein) Diabetes mellitus Denervation 50
Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?
Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är
Läs merLymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merImmunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
Läs merImmunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ
Immunologi CORE 2018 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner
Läs merAllmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning
Allmän patologi SJSF11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON 2016-03-03 Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Kursmål
Läs merImmunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet
Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merHoming. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13
Homing Contents Lymfocytens homing- väg... 2 Selektiner... 2 Leukocyte- Selektin... 2 Endothelial- Selektin... 2 Platelet- Selektin... 2 Integriner... 3 LFA- 1 ICAM... 3 VLA- 4 VCAM- 1... 3 Homing till
Läs merKort beskrivning av analyterna i 42-plex
1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar
Läs merGrundläggande immunologi
Grundläggande immunologi Sarah Thunberg, PhD Inst. onkologi & patologi, KI Cellfysik, Scilife lab, KTH FRÅGESPORT! 1 2 1. Edward Jenner, 1796 Vaccinets fader Edward Jenner observerade a> mjölkerskor inte
Läs merDEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN
DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN I stället för handouts till Tryggves föreläsning 151103 GLOMERULUSEN OCH DESS CELLER KAPILLÄRNYSTANET Blodflödet, trycket och (därmed) GFR kan regleras genom kontraktion
Läs merIMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager
IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett
Läs merSVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014
1 SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1. Ange om följande påståenden är sanna eller falska. Korrigera även de falska påståendena. (3p) A.) Immunpriviligierade vävnader är vävnader med
Läs merImmun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener
Läs merKroppens Försvar mot sjukdomar
Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Läs merBild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7
Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild 12-79 Kap 1och lite kap7 Immunförsvarets uppgift/utmaning Immunförsvarets vilja: Oskadliggöra patogenen Sätta in rätt respons Inte skada individen
Läs merDUGGA DSM 1 (2LK093) VT2014
DUGGA DSM1 Max poäng: 51,5p KOD: VT14 Godkänd gräns 33,5p DUGGA DSM 1 (2LK093) VT2014 Torsdagen den 22 april Skrivtid: 09.00-12.00 Består av 16 sidor och 27 frågor Var vänlig fyll i kod, namn, personnummer
Läs merBlodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet, lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper
Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt
Läs merInnata och adaptiva immunsystemet
Innata och adaptiva immunsystemet Brigitta.Omazic@ki.se Klinisk immunologi Hematopoesen BLOD & VÄVNADER BENMÄRG T-lymfocyt B-lymfocyt Plasma-cell Pluripotent stamcell Monocyt Granulocyter Makrofag Trombocyter
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman
Tentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Datum: 2012-01-13 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 65 poäng OBS! Ange svaren
Läs merTentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p
Läs merInflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble
Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda
Läs merParodontitens etiologi och patogenes
Parodontitens etiologi och patogenes Termin 6 vt 2012 Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt Förekomst av gingivit och parodontit enl. SBU 2004 Prevalence and Trends in Periodontitis
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Läs merDe olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.
De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering
Läs merInnate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner
Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) Cytokiner interferoner,
Läs merFör patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA
För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Urtikaria. Maria Palmetun Ekbäck. Öl Hudkliniken USÖ
Urtikaria Maria Palmetun Ekbäck Öl Hudkliniken USÖ Klassifikation Akut urtikaria Kronisk urtikaria Ordinär urtikaria (vaskulit- fysikalisk- eller kontakturtikaria har uteslutits) Fysikalisk urtikaria då
Läs merMedicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p
Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 03 11 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merC1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner
Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Humoral Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) B-lymfocyter
Läs merBlodet och lymfoida organ
Blodet och lymfoida organ RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syretransport, blodkroppsbildning och
Läs merFörebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet
Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet sänker era kostnader större vinst förutsättningar Tre gånger snabbare återhämtning med beprövad
Läs merMedicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p
Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs mervid inflammatorisk tarmsjukdom
BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling
Läs merSepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson
Sepsis Klassifikation och nya begrepp Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK konferens Örebro 26 Mars 2009 Sepsis, de goda gamla dagar Traditionella och föråldrade synssätt: Patient med 40 grader feber
Läs merOmtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200
Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange
Läs merBasofil allergenstimulering- CD-sens
Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika
Läs merDeepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Läs merBindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS
Bindväv BINDVÄV BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet dagmar.galter@ki.se mångsidigtvävnadstyp anpassad6llolikafunk6oner mycketgrundsubstans cellernaliggerglest extracellulärtmatrixbestårmestavtvågrupperav
Läs mer2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.
Allergiutredning i hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund, HT 2011 Mastcell IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil
Läs mer6.5 Så försvarar sig din kropp
6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merHuvudbudskap. Smärtupplevelse och inflammation. Inflammation och smärtupplevelse
Smärtupplevelse och inflammation Inflammation och smärtupplevelse Huvudbudskap Smärtupplevelser och inflammatorisk processer är ofta sammankopplade, men Smärtupplevelse En problematisk ( svår ) klinisk
Läs merInvasiva svampinfektioner. Candida albicans Candida glabrata Candida parapsilosis Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus flavus
Invasiva svampinfektioner Candida albicans Candida glabrata Candida parapsilosis Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus flavus Predisponerande faktorer! Immunsuppression! Neutropeni! Cystisk
Läs merAtt gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och
Läs merTENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet 17/4 2007 9.00-12.00 Resultat del 1: Resultat del 2: Resultat
Läs merSmärta & inflammation. Elisabet Welin Henriksson leg.sjuksköterska, docent
Smärta & inflammation Elisabet Welin Henriksson leg.sjuksköterska, docent Patient Clinical Presentation with Corresponding Radiographs Length of disease: 20 years Length of disease: 21 years SHARP score:
Läs merÄr åderförkalkning en TWAR-infektion?
Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi)
Läs merAntibiotika i parodontalbehandling T5 HT14
Antibiotika i parodontalbehandling Antibiotika har länge varit ett hett ämne i parodontologi. Varför? Antal publikationer Pub Med Parodontit / Peri-implantit och antibiotika (human) 1963-2014 2396 (P)
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!
Läs merNaproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen
Läs merVad gör min benmärg? Swedish Edition
Vad gör min benmärg? Swedish Edition Vad gör min benmärg? Illustrations by Kirk Moldoff Published by the Myelodysplastic Syndromes Foundation, Inc. 2018 Översatt av Bo Karlsson Blodcancerförbundet i Sverige
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom
Läs merLEVERPATOLOGI. Göteborg L Franzén
LEVERPATOLOGI Göteborg 171010 Den friska levern Den friska levern Den friska levern Den friska levern Leverns funktioner: Omsättning av kolhydrater, fetter och proteiner Bryta ned toxiska substanser som
Läs merProvtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1
Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms
Läs mer2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.
FALL 1 En person har njurtransplanterats. Patientens grundsjukdom var en autoimmun sjukdom med engagemang av njurarna vilket lett till upphävd njurfunktion. I förberedelserna för en transplantation genomgår
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merTENTAMEN Mikrobiologi
TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget
Läs merInflammation inflammare (lat.) = att tända eld
Smärtklassifikation T6 Inflammation inflammare (lat.) = att tända eld Cornelius Celsus (100 e.kr.) 4 st kardinalsymtom: - color (värme) - rubor (rodnad) - tumor (svullnad) - dolor (smärta) Virchow (1871)
Läs merFagocyter. SVK Inflammation i klinisk medicin 1
Fagocyter SVK Inflammation i klinisk medicin 1 Lärandemål Förstå betydelsen av fagocyter, särskilt neutrofila granulocyter, i det akuta inflammationssvaret Betona sådana mekanismer som är av särskild klinisk
Läs merTema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013
1 Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 Totalt antal poäng: 61 p Godkänt nedre gräns: 39 p 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad
Läs merKirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.
Kirurgiska sår och dess omvårdnad av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand Gallopererad patient med drän. SÅRLÄKNING Vulnus och ulcus. Sårläkning är en komplex process och innefattar olika mekanismer
Läs merBehandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom
Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12
Läs merMänniskans fysiologi. Andning och cirkulation
Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler
Läs merINTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD
INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD DIP LIP RB-ILD AIP NSIP COP LAM Jan Hüll Spec. Läkare Lung och allergi kliniken Karolinska U. sjukhuset-huddinge INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR Är ett samlingsnamn för en
Läs merReproduktions- Immunologi
Reproduktions- Immunologi Tolerans av placenta och foster Immunsvar & Tolerans Antigen Immunsystemet Främmande Immunsvar Kroppseget Tolerans Graviditet: En utmaning för immunsystemet Skydda fostret från
Läs merTentamen 2008-04-25 VT08
FALL 1 En 56-årig kvinna har varit med sin familj på semester vid kusten i Turkiet. Under den 3 veckor långa vistelsen fick kvinnan blåskatarr och sökte läkare på orten. Kvinnan fick antibiotikabehandling
Läs merLymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i
Läs merLöslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion
Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion Johan K. Sandberg Docent, Rådsforskare, gruppledare Web: ki.se/cim/sandberg Centrum för Infektionsmedicin LPS co receptorn CD14 frisätts
Läs merFysisk aktivitet och immunförsvaret
Fysisk aktivitet och immunförsvaret FYSISK AKTIVITET OCH IMMUNFÖRSVARET Anderson, 2015-05-02) (av Camilla Ingen har väl undgått att läsa om hur bra träning är för att motverka hjärt-kärlsjukdomar, övervikt
Läs merOMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl
OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl. 9.00-15.00 Maximal poäng: 115 p (del 1: 65 p; del 2: 50 p) Godkäntgräns: 69 p (60 % på totalpoängen, samt även minst 50% på de enskilda delarna)
Läs merOm primär immunbrist (PI)
Vad kan vara bra att veta om primär immunbrist som företrädare för PIO? Om primär immunbrist (PI) Vad är PI? Förekomst Mörkertal Det friska immunförsvaret Diagnoser Att leva med PI Varningstecken Framtagen
Läs merHög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?
Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Alex Karlsson-Parra Docent, Överläkare Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala SVAR Jo, det betyder sannolikt
Läs merIntroduktion till Immunologi
Introduktion till Immunologi Adnane Achour Adnane.achour@ki.se Centrum för Infektionsmedicin (CIM) Karolinska Universitetssjukhus Huddinge F59 eller Institution för Microbiologi, Tumör och Cell Biologi,
Läs merBasal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se
Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Innehålla Allmänna begrepp och immunsystemets uppbyggnad
Läs merAtt studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor
Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär
Läs merMånadens naturvetare Februari 2018
Natur & Kultur presenterar Månadens naturvetare Februari 2018 Margareta Blombäck Lektionstips 1 Blodomloppet 1 6 7 8 Lunga Lever Magsäck Njure Tarm 4 5 Kapillärerna bildar nätlika förgreningar i kroppens
Läs merLYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION
LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig
Läs merGRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI
KOMPENDIUM I IMMUNOLOGI FÖR R3 Camilla Svensson, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap, avdelningen för toxikologi camilla.svensson@farmbio.uu.se Reviderad jaunari 2007 GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI Camilla
Läs merAntikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham
Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer
Läs merBlodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merTentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2013
Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2013 Fredag den 7 juni 2013 Skrivtid: 09.00-11.00 Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var vänlig att memorera den. Tentan består av 27st
Läs merSår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling
Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det
Läs merSmärta Blödning 0-2 dygn Infektion 4-9 dygn Trombos-emboli SIRS. Ekonomi
Smärta Blödning 0-2 dygn Infektion 4-9 dygn Trombos-emboli SIRS Ekonomi Postoperativ tromboembolism Patofysiologi: Virchov s triad Förändrade flödesförhållanden Förändringar i kärlväggen Förändringar i
Läs merGranocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Minskning i varaktigheten av ett minskat antal
Läs merFör att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.
Lymfsystemet Lymfsystemet Ett cirkulationssystem som är så komplicerat som blodets behöver stöd. I människokroppen kommer det stödet från lymfsystemet som kan betraktas som en dottercirkulation till blodcirkulationen.
Läs merKroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk
Läs mer1. Med vilken provtagning kan Du vid detta läkarbesök avgöra om pojken behöver specifik behandling för sin sjukdom? (1p, del 2)
FALL 1 En 15-årig pojke insjuknar med ont i halsen och feber. Pojken söker på vårdcentralen där Du är läkare. Han undrar om han kan få någon behandling för att snabbt bli frisk eftersom han ska delta i
Läs merPatogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande
Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen
Läs merTENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen
TENTAMEN 1 augusti 2006 APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi och hematologi Kod: Maxpoäng: 59 Gränser
Läs mer