Musklernas uppbyggnad

Transkript

1 Anatomi musklerna I

2 Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även stadga åt skelettet skydd åt de inre organen möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner kontroll över tarmens och urinblåsans tömning hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna Deltamuskeln- Deltoideus Bröstmuskeln - Pectoralis Pannmuskeln - Frontalis Främre överarmsmuskeln Biceps Brachii Raka bukmuskeln Rectus abdominis Fyrhövdade lårmuskeln Quadriceps femoris Främre skenbensmuskeln. Tibialis anterior 2

3 Vad är en muskel? En muskel är en grupp av specialiserad, elastisk vävnad. Musklerna utgör mer än någon annan vävnad i människokroppen, 23% av en kvinnas kroppsvikt och 40% av mannens.. Muskelvävnaden består av celler som kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar även kallas för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna av musklerna ger kraft. Tre olika slags muskler Muskulaturen i vår kropp är av tre slag: Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inte så uthållig. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Till utseendet är de cylinderceller som utgör fibrer. Varje fiber har flera cellkärnor (multinukleära celler) och är omsluten av en mantelliknande hinna (sakrolemma). Muskelbibrerna formar buntar som alla går i samma fiberriktning. Under ett mikroskop så ser skelettmuskulaturen randig ut. Ränderna eller strimmorna är gjorda av protein (trådar av aktin och myosin) som går runt muskelbunten som ett tvärgående band vilket kan vara mörkt eller ljust (därav namnet tvärstimmig muskulatur). När en muskel drar ihop sig så glider aktintrådarna mellan myosintrådarna vilket orsakar en förkortning (tjockare utseende) av muskefibern Kroppens minsta skelettmuskel är den bygelformade Stapedius, som hjälper till att sända vibrationer från trumhinnan till innerörat. Kroppens största muskel är skidåkarmuskeln, Latissimus dorsi, och den starkaste är gluteus maximus. Icke viljestyrd muskulatur (glatt muskulatur) finns till exempel i blod- och lymfkärlens väggar, i andningsapparaten, matsmältningsapparaten och i de urogenitala funktionerna (köns- och urinorgan). Den glatta muskulaturen styrs inte av viljan och är uthållig men långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och mag-tarminnehållet vidare. Glatt muskulatur har spindelliknande celler utan tydligt membran och endast en kärna. Buntar med fibrer formar musklerna som vi kan se med blotta ögat. Tittar man i mikroskop så finns det inga strimmor eller ränder varför de också kallas glatt muskulatur. Hjärtmuskulaturens funktion är att ge kraft åt hjärtats pumpande. Den här typen av muskel finns endast i hjärtat. Muskeln kan inte styras av viljan med dess fibrer är randiga och varje cell har en kärna så till strukturen är påminner den om 3

4 skelettmuskulaturen. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan. När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur. När muskeln är avslappnad är proteintrådarna skilda från varandra (1). När muskeln dras samman glider trådarna av aktin och myosin in mellan varandra (2). Mer om skelettmuskler Muskelcellerna ligger jämsides med varandra i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna. Den fortsätter ut i muskelns sena, som är uppbyggd av stram bindväv. Flera muskler kan ligga i muskelfack som avgränsas av bindväv. 4

5 Musklerna är 75% vatten, 20% protein, 5% fett samt mineralsalter och glykogen Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln. Muskelcellerna ligger parallellt i buntar som hålls ihop av bindväv (1). Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna som fortsätter ut i muskelns sena (2). Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. I bindväven löper även nerver som förmedlar information till och från muskeln (3). Musklerna fäster vid skelettet Skelettmuskler behöver passera över en led för att det ska ske en rörelse. Muskelsammandragningar drar ett skelettben mot ett annat och därför rör kroppens delar på sig. Varje skelettmuskel fäster vid två eller flera punkter på skelettet. En muskel arbetar aldrig ensam utan samarbetar med varandra, ofta i par. Varje par består av en antagonist (den motsatta, avslappnade muskeln) och en agonist (den sammandragande muskeln). Agonisten och antagonisten måste dras samman respektive slappna av lika mycket för att säkerställa att det skapas en mjuk rörelse som inte är ryckig. Vissa skelettmuskler fäster trots sitt namn i huden istället för vid skelettet. Det gäller framför allt ansiktets muskler. Muskelns ena fästpunkt kallar man för ursprung, den andra för fäste. När en muskel har flera ursprung säger man att den har flera huvuden. Fästpunkterna vid skelettet sitter på varsin sida av en led. När muskeln drar ihop sig böjs eller sträcks leden. Tack vare hävstångseffekten kan en liten sammandragning ge en stor muskelrörelse. Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör oss sker ett invecklat samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelser mjuka och välbalanserade. Även 5

6 vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop. Olika delar av muskeln: Fästpunkt. Muskler kan vara sammanbundna till varandra med muskelfibrer, senor och andra fibrösa band. De kan också vara sammanbundna till varandra via ben, hud, ligament och brosk Muskelbuk. Den tjockaste delen (huvuddelen) av muskeln. Vanligtvis delen mitt emellan ursprung och fäste Ursprung. Den fixerade delen av muskeln. Den här delen av muskeln rör sig knappt något alls under muskelns arbete. En muskel arbetar alltid utifrån sin fäste in mot urspunget. Fäste. Den rörliga delen av muskeln. Det ställe dit muskelns kraft styrs. Skelettmusklerna styrs av viljan Skelettmuskulaturens sammandragningar styrs av vår vilja. Impulsen till sammandragningarna förmedlas av ryggmärgsnerver. En nervtråd kan styra flera hundra muskelceller i samma muskel. Eftersom en muskel kan innehålla tusentals muskelceller är många nervtrådar inblandade i att styra en muskel. Ju färre muskelceller som en nervtråd styr, desto bättre blir kontrollen av rörelsen. För att en rörelse ska kunna ske i muskeln så måste tillräckligt med blodtillförsel finnas för att ge syre och näring samt avlägsna slaggprodukter som skapats av energiproduktionen. 6

7 Musklerna får sitt syre och näring från de arteriella kapillärerna som sedan skapar energi genom kemiska reaktioner. Kontaktpunkten mellan nervtråd och muskelcell kallas motorändplatta. När nervimpulsen når motorändplattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Impulsen sätter i gång en rad reaktioner. Kalcium frisätts från förråd i muskelcellen och påverkar aktinoch myosintrådarna. "Små armar" på myosintrådarna hakar i aktintrådarna och drar i dem ungefär som vid årtag. På så sätt glider trådarna mer omlott. Muskelcellen, och därmed hela muskeln, dras ihop. När impulsen i nervtråden har passerat pumpas kalcium åter in i förråden och muskelcellen slappnar av. När muskeln dras samman förbrukas mycket energi. Därför innehåller muskelcellerna många små "kraftverk", så kallade mitokondrier som producerar den energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som vi äter. Muskelceller kan även lagra överskottsenergi i form av en kolhydrat som heter glykogen. Om den arbetande muskeln inte får tillräckligt med syre bryts inte näringsämnena ner fullständigt. Då bildas mjölksyra i muskulaturen, vilket leder till att man blir trött och känner smärta i musklerna. Mjölksyran utsöndras i de venösa kapillärerna. Det finns två typer av muskelsammandragningar: 1. Isometrisk. Muskeln drar ihop sig med skapar ingen rörelse 2. Isotonisk. Muskeln drar ihop sig och rör sig med oförändrad och bibehållen spänning inne i själva muskeln Vad kan påverka en muskels förmåga att kontrahera? Tillgången på energi Styrkan och retningen från nerven Tiden som muskeln har varit kontraherad 7

8 Tillräckligt med blodtillförsel som ger tillräckligt med syre och näring Styrkan av den hämmande nervtillförseln Muskelns temperatur (värme ökar responsen) Närvaron av slaggprodukter så som mjölksyra Olika faser av muskelkontraktioner Tonande: Liten grad av sammandragning av vissa fibrer medan andra slappnar av. I normal och friska muskler finns det alltid några fibrer som är kontraherade, även när vi sover. Denna typ av kontraktion ger vår kropp vår hållning. Avslappnande: En minskning av spänning av muskelfibrer vid en tidpunkt. Graden av muskelspänning kan påverkas av en medveten ansträngning genom avslappning och tankar. Problem med överspänning Muskelspänning. Detta är en överstimulation av muskelfibrerna. En högre grad av muskelspänning än vad som behövs för att upprätthålla en bra hållning. Muskeltrötthet: För att stimulera en muskel så behövs syre och bränsle som energi. Bränslet består till största delen av glukos, som lagrats i i muskeln som glykogen och fetter och som transporteras med blodet. Muskeln bränner glykos och fett genom att komineras dessa med syret i blodet. Muskler som jobbar mycket och hårt behöver mycket energi och syre för att orka. Det är därför ansträngande träning orsaker snabb andhämtning. Om en muskel fortsätter att kontraheras utan tillräcklig vila så kommer muskeln att få slut på syre och biprodukten mjölksyra byggs upp. Mjölksyran skapar en brännande känsla i muskeln som kan börja skaka och så småningom sluta att dra ihop sig. Den som tränar kan känna stelhet och muskeln kommer inte att arbeta normalt igen förrän mjölksyran har avlägsnats. Nytt fräscht syre behövs. Vila och återhämtning av nödvändig. Hur är muskler fästa vid andra delar av kroppen? Skelettmuskler är fästa till resten av kroppen genom senor och fascior. Senor Vita och replikande (en förlängning av fascia), Ingen elasticitet, Olika längd och styrka beroende på var i kroppen de finns. Väldigt få eller inga blodkärl eller nerver Fascior Vita fibrösbindväv. Finns i olika delar av kroppen, i olika längd och tjocklek. o Den ytliga fascian ligger direkt under huden och finns över i stort sett hela kroppens yta. Underlättar hudens rörelse och banar väg för nerver och blodkärl. Hjälper till att hålla kroppsvärmen och förbinder huden med den djupare fascian 8

9 o Djup fascia Tät och oelastisk. Stel hinna som formar ett täcke ( hinna) över musklerna och stora ytor för att förbinda kroppsdelar. Blanka och seniga fibrer. Tjockare på ställen som är oskyddade områden och hjälper muskelaktiviteten vid spänning och tryck. Olika muskler arbetar på olika sätt. Lär dig de här begreppen: Abduktion/Abducera Utåtförning. Röra en kroppsdel från mitten och utåt Adduktion/Adducera Inåtförning. Röra en kroppsdel mot mitten Flexion böjer en kroppsdel inåt Extension böjer och förlänger en kroppsdel utåt Inversion vända mot centrum, t.ex fotsulan Eversion vända från centrum, t.ex fotsulan Rotation Vrida huvudet med nacken Supination vända en kroppsdel uppåt Pronation vända en kroppsdel nedåt Dorsalflexion flexa/böja foten uppåt (tå upp häl ner) Plantarflexion- flexa/böja foten ned mot marken (tå ned och häl upp) 9