Preparatkompendium. Termin 2 läkarprogrammet. Humanbiologi. Hälsa och biologisk funktion. Johan Paulsson

Transkript

1 Preparatkompendium Termin 2 läkarprogrammet Humanbiologi Hälsa och biologisk funktion Johan Paulsson

2 RESPIRATION Human Mesothelium Mesotel är ett enkelt skivepitel som har mesodermalt ursprung. Det utgör yttersta cellagret på peritoneum, perikardiet, pleura och synovia. I detta preparat finns mest adipocyter och bindväv under mesotelet. Lung Human Lungvävnaden består av alveoler och alveolsäckar. Bronkioler med respirationsepitel kan ses. I ena kanten av preparatet ses delar av pleura som består av ett tunt bindvävslager med ett mesotel ytterst. Alveolerna är uppbyggda av: Typ 1 pneumocyter: Platta celler som vilar på basalmenbranet. Eftersom cellerna är tunna kan man inte se cytoplasman. Typ 2 pneumocyter: Är större än vad typ 1 cellerna, samt kubiska. Dessa celler utsöndrar surfaktant som hindrar kollaps av alveolerna. Surfaktant reducerar ytspänningen (svårt att se dessa celler). Interalveolära septa består av epitel (typ 1och 2 celler) och bindväv med kapillärer. Alveolära makrofager kan hittas i interstitiet, Dessa celler kallas även för dust cells eftersom de fagocyterar kolpartiklar. Blod luft barriären består av 1. Cytoplasman pneumocyter 2. Basal membranet hos epitelet 3. Basal membranet hos kapillären 4. Cytoplasman hos endotel cellerna 2

3 CIRKULATION Vener och artärer är uppbyggda av tre olika lager Tunica Intima Innersta lagret (mot blodet), Detta lager innehåller endotelet som vilar på ett basalmembran och underliggande bindväv. Hos artärer och arterioler kan ett lager av elastiskatrådar kallat lamina elastica interna ses mellan intiman och nästa lager kallat median. Tunica Media Detta lager består främst av glattmuskulatur. Artärer har en mycket tjock media jämfört med vener. Hos artärer slutat median med lamina elastica externa, vilket är ett lager av elastin, retikulärafibrer och proteoglykaner mellan glatta muskelceller. Tunica Adventitia Består mest av lucker bindväv. Mammal aorta Tunica Intima är mycket tunn och avgränsas av elastica interna som syns relativt tydligt i denna färgning (elastin färgning). Tunica media består av glattmuskelceller och elastin (mörktfärgade stråken). Adventitian är tunn och innehåller bindväv och små kärl. Human vena Cava Tunica Media är relativt tunn, och tunica adventitia är det tjockaste lagret i väggen. 3

4 NJURE OCH URINVÄGAR Human Kidney Preparatet är en bit njure med yttre (makroskopiskt rödaktig) cortex samt medulla. Njuren omges av en tät bindvävskapsel, inbäddad i fettvävnad (capsula adiposa; syns ej på detta preparat). I cortex finns ca en miljon njurglomeruli. Glomeruli är ett kärlnystan som ligger i Bowmansrum omgivet av Bowmanskapsel. Primärurin bildas då blodet passerar glomeruli. Förutom endotel finns podocyter som ligger utanpå kapillären och bildar filtrationsnätverk. Protein över 70 kda passerar inte igenom detta filter. Filtret är också laddningsselektivt då heparansulfat på basalmembranet och sialoglykoproteiner på ytan av podocyterna har negativ laddning. Detta leder till repellering av negativt laddade proteiner. Mesangium är bindväven mellan kapillärerna och består av mesangiala celler: Dessa celler fagocyterar och kan ta bort filtrerings rester som annars skulle slamma igen filtret. Dessa celler är även kontraktila och har receptorer för angiotensin 2 och andra vasokonstriktorer. Det är mycket svårt att särskilja cellslagen i glomeruli ljusmikroskopiskt. Njurens funktionella enhet är nefronet: glomerulus + proximala tubulus + Henle s slynga + distala tubulus (inkluderande den juxtaglomerulära apparaten) +uppsamlingsrör. I cortex kan man se distala och proximala tubuli, skillnaden mellan dem är relativt lätt att se. Proximala tubuli har ett s.k. borstbräm (brush-border) vilket ökar cellens absorptionsförmåga vilket ger lumen en diffus avgränsning. Distala tubuli saknar brush-border och har en klart avgränsad lumen. Intill Bowmans kapsel har distala tubuli kontakt med den afferenta arteriolen och bildar macula densa (höga tätt packade cylindriska celler i distala tubuli). Distala tubuli är under kontroll av antidiuretiskt hormon och absorberar natrium och kalium. Juxtaglomerulära apparaten Består av tre komponenter Macula densa - celler i distala tubuli (går att se i preparatet) Juxtaglomerulära celler i väggen av den afferenta arteriolen. Modifierade glattmuskel celler som finns i median i den afferenta arteriolen. Dessa celler utsöndrar även renin som är ett proteas som klyver angiotensinogen till angiotensin 1 vilket senare konverteras till angiotensin 2 av ACE bland annat i lungorna. Mesangiala celler i vinkeln mellan den afferenta och efferenta arteriolen hos glomerulus. Kortikala nefron har kort Henle s slynga som knappt lämnar cortex. Juxtamedullära nefron har lång slynga som går ner i medullan. Henle s slynga har lite lumen och epitelet är närmast platt till utseende. (leta i medullan). I medullan finns även samlingsrör (stor klart lumen kubiskt epitel) vilka går mot apex (papillen). 4

5 Mammal Kidney, injected Här har man injicerat blodkärlen men färg. Man ser glomeruli samt den rikliga vaskulariseringen av njuren. Ureter Makroskopiskt ses en tvärskuren urinledare (uretär) med stjärnformat lumen, Övergångsepitel, 4-5 cellager tjockt, med paraplyceller apikalt i sin tur täckande 2-3 underliggande celler. Paraplyceller har en speciell proteininlagring i plasmamembranets apikala del vilket bildar en barriär mot urinen. Under epitelet finns en lamina propria. Någon välavgränsad submukosa syns ej. Den prominenta glatta muskulaturen (muscularis externa) ligger i bindvävsomgivna buntar i något odistinkt avgränsade lager: De övre två tredjedelarna av uretärerna har två lager i muscularis externa, varav ett inre snedgående longitudinellt och utanpå detta ett snedgående cirkulärt lager. I nedre tredjedelen av uretären samt i blåsan tillkommer ett longitudinellt lager ytterst, utanpå muskulaturen finns en tunn adventitia. Mammal bladder Contracted Snitt från urinblåsan, En kant är beklädd med övergångsepitel, som ju är flerskiktat men där både cellernas form och antalet skikt ändras med blåsväggens tänjningsgrad (6-8 celler tjockt vid kontraherad blåsmuskuatur). Paraplycellerna som bildar skikt närmast blåsans lumen kan ha mer än en kärna och kan ändra formen från kupolformade till platta (när blåsan tänjs ut). Under lamina propria en muscularis externa med tre något diffust avgränsade lager. I bindvävsstråken under muskulaturen finns perifera nerverna som ses tydligt. Ytterst ses en serosa. Blåsan gränsar mot bukhålan- och således täcks av peritoneum (mesotel). Prostate Gland older Prostata består av tubulo-alveolära körtlar som omger uretra. Körtelepitelet varierar mellan inaktivt skivepitel, lågt kubiskt till aktivt pseudostratifierat cylindriskt. Stromat består av glattmuskulatur och bindväv. 5

6 HUDEN Huden är uppdelad i tre lager Epidermis, Dermis och Subcutis (Överhud, läderhud och underhud) Epidermis är det yttersta lagret av huden och det delas in i fem lager: Stratum basale Basalcellslagret är väl förankrade till basalmembranet och utgörs av ett cellager. Här finns stamceller till keratinocyterna. Här finns keratinocyternas stamceller och melanocyter vilka producerar pigmentet melanin. Stratum spinosum Är flera cellager tjockt, keratinocyterna bildar utskott och fäster till angränsande celler med desmosomer. Stratum granulosum Detta lager är fortfarande icke keratiniserat, tjockleken på lagret varierar från en till flera cellers tjocklek. Cellkärnorna är små. Cellerna innehåller rikligt med keratohyalinkorn. Dessa granula ger lagret sitt namn. Stratum lucidum Finns bara i väldigt tjock hud. Lagret karakteriseras av eosinofila (rosa) celler. Keratiniseringsprocessen har kommit långt och cellerna saknar kärna och organeller. Stratum corneum Cellerna är platta, keratiniserade och saknar cellkärna. Dermis består av bindväv och delas upp i två lager Stratum papillare Består av lucker bindväv beläget under epidermis. Kollagenfibrerna som finns här är tunna. Papillärlagret är relativt tunt och skickar papiller (utskott) in i epidermis. Blodkärl finns i stratum papillare men inte i epidermis. Stratum reticulare Ligger under papillagret och karakteriseras av tjocka irreguljära buntar av kollagen och elastiska fibrer. Här kan du hitta svettkörtlar, och känselkroppar. Subcutis (hypodermis) Finns under dermis och består av bindväv, fettväv, muskulatur, blodkärl och nerver. Här finns även svettkörtlar och känselkroppar. 6

7 Svettkörtlar Ekkrina svettkörtlar Finns i stort sätt på hela kroppen, läppar,naglar och genitalia är undantag. Svettkörtlar är involverade i kroppens temperaturreglering. Svettkörtlarna är enkla tubulära och spiralformade (tänk telefonsladd). Körteln består av en sekretorisk del som är belägen i dermis och subcutis samt en utförsgång som går till epidermis yta. Den sekretoriska delen: består av myoepiteliala celler och körtelceller - ljusa (vatten och elektrolyter) och mörka (glykoprotein). Utförsgången består av dubbelt kubiskt epitel. Apokrina svettkörtlar Finns i axiller och runt genitalier. Lumen i körteln har större diameter än hos den ekkrina svettkörteln. Utförsgångarna har två skikt kubiska celler och mynnar i anslutning till hårfolliklar. Körtelns ändstycke har enkelt kubiskt epitel och finns i dermis och i subcutis. Mellan basalmembran och körtelcellerna ligger myoepiteliala celler som är större och bildar ett mer fullständigt cellager jämfört med det som ses hos den ekkrina svettkörteln. Den apokrina svettkörteln är inte en äkta apokrin körtel och den blir funktionell först vid puberteten. Mammal plantar skin H2090 Preparatet är från fotsula. Här är epidermis särkilt tjockt och de olika lagren är lätta att urskilja. Man ser tydliga bindvävspapiller som sticker upp i epidermis. Ekkrina svettkörtlar kan ses. Human fetal palmar skin Preparatet är från handflata. Här syns gränsen mellan de två lagren i dermis särskilt tydligt. För övrigt finns ovan beskrivna strukturer. Det finns inget hår på vare sig fotsula eller handflata. Human heavily pigmented skin De pigmentproducerande melanocyterna finns främst i stratum basale och utgör ca en tiondel av alla celler i detta lager. Antalet melanocyter är relativt konstant mellan olika individer, det är i stället mängden producerat melanin som avgör hudfärgen. Melaninet förpackas i vesiklar, s.k. melanosomer, transporteras ut i melanocyternas utskott och tas sedan genom fagocytos upp av keratinocyterna. Eftersom melanocyterna exporterar pigmentkornen de tillverkar syns de som ljusa celler i stratum basale. 7

8 Human scalp bald Epidermis är tunt men fyra tunna lager kan urskiljas: stratum basale stratum spinosum stratum granulosum stratum corneum I dermis ses tvär- och längdsnittade hårfolliklar. Hårstrå finns inte med i preparatet. Associerade med hårfolliklarna ses talgkörtlar (sebakösa) vilka är stora och ljusa. Talgen utsöndras via holokrinsekretion vilket betyder att celler i körtelns centrum dör och bryts ned till talg (sebum). Från körteln leder en mycket kort utförsgång som mynnar i hårfollikeln. Human skin Non-pigmented I detta preparat kan hårstrån ses (kan skilja mellan olika lådor). Annars finns ovan beskrivna strukturer. 8

9 LYMFOID VÄVNAD OCH ORGAN Mammal Lymf node Lymfnoder (lymfknutor) finns i serie längs lymfkärlen. De fungerar som filter för lymfan som passerar igenom. Lymfnoden är omgiven av en bindvävskapsel från vilken förgrenade bindvävs trabekler går in i parenchymet. Lymfocyterna omges av retikulära celler som bildar ett nätverk av stödjevävnad. Den afferenta lymfan går in via lymfkärl som passerar igenom kapseln på en mängd ställen på nodens yta. Den efferenta lymfan lämnar noden på ett ställe hilus. Vid låg förstoring kan en mörkare färgad cortex (bark) skiljas från en blekare medulla (märg). Skillnad i infärgning beror på en större mängd lymfocyter i cortex och fler och större kärl i medullan. Cortex i lymfkörteln består av mörkfärgade lymffolliklar av vilka många innehåller ljusfärgade germinalcentra (B-lymfocyter), samt där emellan tätt packade lymfocyter. Omedelbart under kapseln ligger ett mellanrum som kallas för marginalsinus eller subkapsulära sinus där de afferenta lymfkärlen töms och därifrån radierar lymfsinus in i körteln. Lymfsinus har ett endotel vilket tillsammans med retikelceller bildar en gång där lymfan transporteras igenom lymfnoden. Sinusoiderna är väldigt genomsläppliga för lymfocyter. Makrofager finns överallt i cortex (svåra att särskilja). I medullan bildar de lymfoida cellerna förgrenade medullära strängar som består av lymfocyter och plasmaceller vilka ligger ganska glest. Reticular tissue Här är lymfnoden silverfärgad för att visa på det fina nätverket av retikeltrådar som finns här. Human Paltine Tonsil Preparaten visar ett snitt av tonsilla palatina som består av lymfvävnad liggande under ett flerskiktat skivepitel (ej förhornat) som är slemhinnan i munhålan och svalget. Lymfvävnaden består av dels diffus lymfoidvävnad, dels lymffolliklar, som kan innehålla germinalcentra. Veck av ytepitelet penetrerar som djupa kryptor in i tonsillvävnaden. I epitelet finns talrika lymfocyter som vandrat in från den underliggande lymfvävnaden, och både folliklar och germinalcentra kan växa in i epitelt. Tonsillen är omgiven från bindvävsidan av en tjock bindvävskapsel som bildar septa mellan lymffolliklarna. 9

10 Human Pharyngeal tonsil adenoid Dessa tonsiller sitter i nasofarynx och består av lymfoid vävnad. Enda skillnaden från föregående preparat är att epitelet är ett respirations epitel. Human blood smear De flesta celler som syns i preparatet är erytrocyter (röda blodkroppar). Dessa celler har ingen cellkärna och har formen av en bikonkav disk. Mycket små lila prickar är blodplättar vilka är involverade i koagulation av blodet. Vita blodkroppar kallas för leukocyter vilka är uppdelade i. Lymfocyter (går ej att skilja mellan B och T) ses som celler med en mörk lila rund cellkärna och cytoplasma är knappt synbar. Ca 30-35% av leukocyterna Granulocyter finns det tre slag av. De har polymorf kärna dvs. cellen har en kärna men det ser ur som det finns fler än en kärna. Beroende på vad granulocyternas granula innehåller färgas cytoplasman olika. Neutrofiler 55-60% av leukocyterna Acidofiler 2-5% av leukocyterna Basofiler ovanliga ca 0,5% av leukocyterna Mammal Spleen Mjälten består till stor del av lymfoid vävnad. Mjälten fungerar även som ett slags filter för cirkulationen där makrofager fagocyterar skadade eller föråldrade erytrocyter. Mjälten lagrar också så mycket som en tredjedel av kroppens blodplättar och håller dem som en slags reserv. Mjälten är omgiven av en bindvävskapsel. Kapseln sitter fast i peritoneum. Från kapseln sträcker sig bindvävstrabekler in i parenchymet. Den vita pulpan består av diffus och nodulär lymfoid vävnad. Den ser ut som runda gråa strukturer med en diameter på 0,2-0,7 mm. Den röda pulpan består av många tunna kärl med stor diameter, sinusoider där blodet transporteras, och mellan dessa finns splenic cords. Den röda färgen får pulpan av att den finns en mängd erytrocyter i lumen av sinusoiderna, sinusoiderna stöds av ett löst nätverk av retikelceller. 10

11 Mjälten försörjs med blod från mjältartären vilken går in i hilus och delar upp sig i bindvävstrabekler i parenchymet till trabekulära artärer. När de har grenat sig till 0,2 mm i diameter lämnar de trabeklerna som centralartärer, rund dessa ligger den vita pulpan. Centralartären förgrenar sig vidare till smala kärl arterioler. Hur arteriolerna slutar har varit kontroversiellt. Idag tror man att kärlen öppnar sig och att erytrocyterna kan transporteras till det extracellulära rummet i den röda pulpan och att de senare hittar tillbaka till kärl genom fenestrationer i väggen hos mjältens sinusoider. Detta kallas den öppna cirkulations hypotesen. Väggarna i sinusoiderna består av ett oregelbundet basalmembran samt glest med epitelceller. Denna ovanliga struktur tillåter blodceller att återgå till cirkulationen genom de hålrum som bildas mellan endotelcellerna. Från sinusoiderna går blodet till pulpvener som övergår till trabekelvener som i sin övergår i mjältvener. Human Thymus gland Thymus består vanligen av 2 lober. Dessa omges av en bindvävskapsel och från denna utgår bindvävssepta med kärl som delar in thymus i lobuli. I varje lobulus ses en mörkfärgad, lymfocytrik cortex och en ljusfärgad och mer diffus medulla. Thymus skelett består av ett tredimensionellt nätverk av epitelceller (retikulära celler) och mellan dessa celler och bindväven finns ett framträdande basalmembran som utgör den s k blodthymusbarriären. I medullan är lymfocyterna färre än i cortex och det finns mer retikulära celler här. Retikulära celler utgör mjältens stödjevävnad. En typ av retikulära celler aggregerar och blir platta och bildar s.k. Hassalska kroppar. Cellerna hos dessa kroppar tappar kärnan och fylls med keratohyalingranula och keratin. Man vet inte deras funktion. 11

12 BINDVÄV Det finns många olika typer av bindväv. Gemensamt för de olika bindvävstyperna är att cellerna inte sitter vägg i vägg, utan skiljs åt av extracellulär substans, sk matrix, som produceras och utsöndras av bindvävscellerna. Det är typen av extracellulärt matrix som bestämmer typen av bindväv. Brosk. ben, senor, blod, lymfa och även fett är s.k. specialiserad bindväv. Mammal Areolar tissue spread Detta preparat är lucker bindväv vilket kan kallas för areolar tissue. Fibrerna är tunna och utspridda (det finns 3 slags fibrer: kollagenfibrer, retikulära fibrer och elastiska fibrer). Grundsubstans finns mellan celler och fibrer och består huvudsakligen av proteoglykaner och hyaluronsyra. Mammal Elastic Tissue Detta är en sena och den består av parallella buntar av kollagenfibrer. Mellan dessa finns fibroblaster och i senan kallas dessa celler för tendinocyter. Mammal Elastic Cartlige Preparatet kommer ifrån ytteröra. Man ser att örat är täckt av ett flerskiktat förhornat skivepitel. I dermis ses en mängs hårfolliklar samt ekkrina svettkörtlar. Brosket ligger mitt i preparatet och är av elastisk typ. Broskcellerna, chondrocyterna, ligger i lakuner omgivna av broskmatrix bestående av kollagena trådar och grundsubstans av proteoglykaner. I elastiskt brosk innehåller matrix även elastiska fibrer. I kanterna på brosket finns det s.k. perichondriet, som är ett skikt fibrös tät bindväv. Det inre lagret av perikondriet är mer cellrikt och innehåller celler som kan utvecklas till chondroblaster (omogna chondrocyter). Chondroblasterna utvecklas i sin tur vidare till chondrocyter. Elastiskt brosk finns i epiglottis, nässeptum och delar av ytterörat. Det mineraliseras aldrig. Human Hyalin Cartilage Preparatet kommer från trachea. Man kan se att epitelet är ett cilierat, pseudostratifierat vilket kallas för respirationsepitel. Epitelet vilar på bindväv (lamina propria). Submucosa bestående av bindväv, körtlar (serös och mukös typ) och blodkärl. Även i hyalint brosk (glasbrosk) ligger chondrocyterna i lakuner. Chondrocyterna ligger enstaka eller i grupper. Matrix består av både grundsubstans (proteoglykaner och vatten) och kollagen typ I fibrer, vilka är få och mycket tunna. Detta ger matrix ett jämnt och glasartad utseende. Runt broskvävnaden finns ett perichodrium. Hyalint brosk finns även i fetalt skelett, epifysplattor, ledytor, struphuvud och revben. 12

13 Mammal Fibrocartilage Preparatet som saknar naturliga avgränsningar, är ett snitt från en intervertebral disk och visar fibröst brosk. Fibröst brosk är egentligen en blandning av brosk- och bindväv. I snittet ses talrika blåfärgade, vågiga kollagena trådar av typ 1 kollagen, och runda rödfärgade kärnor av chondrocyter som ligger i lakuner. Man kan även se fibroblastkärnor insprängda mellan kollagentrådarna. Observera att chondrocyterna ligger samlade i s.k. isogena grupper. Grundsubstansen är ofärgad, men förekomsten av lakuner visar att den finns; annars skulle kärnorna bli tillplattade mellan buntarna av kollagena trådar likt fibroblastkärnorna i en sena. De kollagena trådarna är anordnade i ett speciellt mönster liknande parkettgolv. Den här typen av brosk finns i intervertebrala diskar, symfysen och knäledens menisker. Human Developing membrane bone Det här preparatet består av en bit skalltak från ett humant foster. Centralt i preparatet ses benvävnad som omges av bindväv, s.k. periosteum. Den sida av benvävnaden som har ett vaskulariserat periosteum vetter mot skalphudens subcutis. Periostet på den andra sidan övergår till dura mater, den yttersta av de tre hjärnhinnorna. Utvecklingen av skalltaket sker genom direkt, s.k. intrarmembranös benbildning. Benvävnad bildas direkt i mesenkymal vävnad via ett primärt ossifikationscenter där mesenkymceller differentierar till osteoblaster (omogna benceller). Dessa utsöndrar benmatrix (=osteoid) bestående av kollagen och grundsubstans. Benmatrixen blir sedan mineraliserad. Då osteoblasterna är omgivna av mineraliserad benmatrix upphör deras matrix-produktion, och de differentierar till osteocyter. Förutom skalltaket, bildas även över- och underkäke, samt delar av clavicula på detta sätt. Human Compact Bone Ground Preparatet består av ett längdsnitt genom icke-urkalkad kompakt benvävnad, Allt biologiskt material är borta och istället är hålrummen efter cellerna fyllda med svart bläck. Man ser således långa, spolformade hålrum i benmatrix. Detta är osteocyternas lakuner. Lakunerna är ordnade i rader eftersom de ligger mellan benlamellerna. Från lakunerna utstrålar talrika tunna kanaler, s.k. canaliculi vilka innehöll utskott (dendriter) från osteocyterna det levande benet. De flesta lakunerna och lamellerna är koncentriskt ordnade runt en Haversk kanal. Kanalen och lamellerna bildar ett osteon. De Haverska kanalerna, innehåller kärl i levande ben och löper parallellt med benets längdaxel. Man ser även kanaler som löper mellan de Haverska kanalerna. Dessa är sk Volkmans kanaler. 13

14 Urkalkat ben, råtta Preparatet är ett snitt genom knäleden från en ung råtta. Vid låg förstoring ses delar av tre ben: två rörben, samt ett knäben. Ben kan makroskopiskt delas in i spongiöst (trabekulärt) eller kompakt. Man kan även se blodkroppsbildande röd benmärg, senor och skelettmuskulatur. Mellan de båda rörbenen ses ledhålan. Denna begränsas av ledkapseln, som kan ses som ett utskott från rörbenens perichondrie/periost. Ledkapseln består av två lager; ett yttre skikt fibrös parallelltrådig bindväv, och ett inre luckert cell- och kärlrikt bindvävsskikt, kallat synovilalager. Synoviallagret utsöndrar synovialvätska som fyller ledhålan. I rörbenen ses att den sekundära ossifikationen har startat. Epifyserna är mineraliserade och innehåller spongiöst ben. Utåt ledhålan är epifysen täckt av hyalint brosk. I övergången mot diafysen ses en epifysplatta av hyalint brosk där endochondral benbildning pågår. I epifysplattan kan man se de fem tillväxtzonerna: Reservcellszonen Proliferationszonen Hypertrofizonen Förkalkningszonen Resorptionszonen Läs i din histologibok om edochondral benbildning. Efter epifysplattan finns metafysen, där man finner ytterligare spongiöst ben. Metafys övergår i diafys, som består av en märghåla omgiven av kompakt ben. De benbyggande cellerna osteoblasterna bildar ett cellskikt på trabekelytorna och på insidan av det kompakta benet. Osteoblaster finns även i de Haverska kanalerna. De mogna bencellerna, osteocyterna, ligger inneslutna i lakuner, och de benresorberande cellerna, osteoclasterna, som är flerkärniga och relativt stora, sitter bland osteoblasterna på ytan av trabeklerna. Runtomkring diafysen ses periostet som är en tät bindväv, I märghålan, både i epifysen och i diafysen ses blodkroppsbildande röd benmärg. Mammal Spongy Bone Spongiöst ben är väldigt likt kompakt ben förutom att vävnaden är arrangerad i trabekler med en mängd av benmärgs kaviteter av olika storlek mellan benvävnaden. Benmatrix är lamellärt (moget). Filtben (omoget) ben saknas i detta preparat. 14

15 MUSKULATUR Muskelvävnad kännetecknas av att cellernas cytoplasma innehåller rikligt med kontraktila proteiner (aktin och myosin). Dessa proteiner ger muskeln dess funktionella egenskap; de kan kontrahera vid stimulering. För att kunna fungera effektivt är muskeln oftast välorienterade i distinkta mönster jämfört med omgivande vävnad. Mammal Tendon Muscle-tendon junction Preparatet består av skelettmuskelfibrer med en associerad sena. Preparatet är längdsnittad och muskelfibrer och en sena kan ses. Senan består av tät regelbunden bindväv med fibroblaster (kallas även tendinocyter) och parallellt löpande kollagena trådar (typ1) samt tunna stråk av tät oregelbunden bindväv, sk endotendineum. Skeletal Muscle Preparatet består av skelettmuskulatur uppbruten av fettväv. Muskelfibrerna (en muskelfiber = en muskelcell) är långa och löper parallellt. Tvärstrimmighet kan ses i 40X förstoring, med mörka A- och Z-band samt ljusa I- band. Cellkärnorna är ovala till platta och perifert belägna, just under cellmembranet sarkolemmat. I en muskelfiber förekommer flera kärnor. Diaphragma H7760 I tvärsnitt ser muskelfibrerna polygonala ut med perifert belägna kärnor. Flera fibrer är samlade i buntar, sk fasciklar. Omkring varje muskelfiber finns ett tunt skikt bindväv kallat endomysium; runt varje fascikel finns ett tjockare bindvävsskikt. perimysium. Runt en hel muskel finns ett epimysium. Fibrernas cytoplasma, sarkoplasman ser granulär ut. Vid hög förstoring kan man se prickar i cytoplasman, vilka är myofibriller i tvärsnitt. I perimysiet ses blodkärl och på enstaka ställen nerver. Human Skeletal Muscle Fetal Muskelfiber och tvärstrimmighet syns tydligt. Muskelfiberns volym är dock mycket mindre än hos en vuxen individ. 15

16 Human smooth muscle, Uterus Human Trachealis Muscle Glatt muskulatur Denna typ av muskulatur är ickeviljestyrd. Preparaten kommer ifrån kvinnans uterus samt trachea. Den glatta muskelcellen är liten, spolformad och har en centralt belägen kärna. Man ser ingen tvärstrimmighet (till skillnad från skelettmuskulaturen). Man ser inte cellgränserna mellan individuella celler, dock ser man att det är relativt tätt mellan kärnorna. Buntar med glattmuskelceller löper åt olika håll och ger vävnaden ett rörigt utseende. I preparatet med trachea kan körtlar, respirations epitel och hyalintbrosk ses. Human Cardiac Muscle Older Mammal Intercalated Discs Preparatet består av ett snitt från hjärtmuskel. Buntar av muskelfibrer bildar ett 3- dimensionellt nätverk, Hjärtmuskelfibern förgrenar sig likt byxben. Varje cell innehåller en kärna (ev två), som är centralt belägen och lucker till skillnad från de mörka kärnorna i fibroblaster och endotelceller. Hjärtmuskulatur är liksom skelettmuskulatur tvärstrimmig men det är svårare att se. I längdsnittade celler kan mörkare kittlinjer ses (intercalated discs) vilka är förbindelser mellan två celler. I tvärsnittade fibrer ses centralt belägna kärnor och myofibriller. Mellan stråken av muskelfibrer ses talrika kapillärer innehållande röda blodkroppar. Human Muscle Types Preparatet visar snitt av de tre olika typerna av muskulatur hos människa: glattmuskulatur, skelettmuskulatur, och hjärtmuskulatur. 16