ARTROS OCH SMÄRTA VARFÖR GÖR DET ONT? BIRGITTA GATENHOLM ST-LÄKARE ORTOPEDEN DOKTORAND, AVDELNINGEN FÖR ORTOPEDI SAHLGRENSKA AKADEMIN

Transkript

1 ARTROS OCH SMÄRTA VARFÖR GÖR DET ONT? BIRGITTA GATENHOLM ST-LÄKARE ORTOPEDEN DOKTORAND, AVDELNINGEN FÖR ORTOPEDI SAHLGRENSKA AKADEMIN

2 Artros Wear and tear utslitet brosk förslitning

3 Artros Obalans i uppbyggnaden och nedbrytningen av ledbrosket

4 Brosket har inga kärl eller nerver och får sin näring genom flödet av ledvätskan vid belastning Brosket kan liknas vid en tvättsvamp och en tvål

5 Hyalint brosk SAHLGRENSKA AKADEMIN

6 Varför SMÄRTA SMÄRTFRI

7 Smärta Smärtsignalering Sensitisering Inflammation Psykosociala faktorer

8 Smärtsignalering Neuropeptider Nociceptorer Perifiera nervfibrer Centrala nervsystemet

9 Neuropeptider Nervstransmittorer lagrade i sensoriska och autonoma nervterminaler, binder till nociceptorer. Neuropeptider med roll i smärtsignalering Substans P VIP CGRP Studier har visat att kondrocyter har receptorer för substans P. Edoff K et al. Neurosci Lett. 2001

10 Perifiera nervfibrer (ledens innervation) Myeliniserade (Aα, Aβ,Aδ) fibrer Snabb signalöverföring Proprioception Omyeliniserade C-fibrer Långsammare signalering Innerverar ledkapseln, ligament, periostiet, subkondral ben och menisker

11 Sensitisering Ett förändrat svar på stimuli, ökad känslighet hos smärtreceptorerna Ett normalt icke smärtsamt stimuli som exempelvis sträckning i leden plötsligt uppfattas som smärtsamt. Inflammatoriska mediatorer kan sänka aktiveringströskeln hos smärtreceptorerna. Patienter med artros kan ha en ökad känslighet i smärtreceptorerna. Upprepad aktivering av smärtneuron ute i vävnaden leder i sin tur till aktivering av dem spinala dorsala hornen, central sensitisering.

12 Psykosociala faktorer Patienter med orostillstånd och depression upplever i större utsträckning smärta vid artros som handikappande. Riskfaktorer för att utveckla svår artrossmärta Övervikt Hopplöshetskänslor Låg utbildningsgrad. Creamer P et al. J Rheumatol.1999

13 Kronisk smärta orsaken till minskad grå hjärnsubstans 32 patienter med kronisk smärta pga coxartros Decrease in grey matter in anterior cingulate cortex (ACC), right insular cortex, operculum, dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC), amygdala and brainstem. 10 patienter efter höftartroplastik, samtliga 10 smärtfria postoperativt 6 veckor, 4 månader Observed a gray matter increase in the DLPFC, ACC, amygdala, and brainstem. Rodriguez-Raecke R et al. J Neurosci. 2009

14 Ledsmärta, broskskada och neuropeptider Forskningshypotes Brosklesioner och artros leder till ökad smärta som medieras genom uttrycket av neuropeptider i subkondralt ben.

15 Benpeptidomimic Analysmetod för identifiering av endogena peptider i vävnadprov Biopsi Peptidextraktion Masspektormetri Databasanalys

16 Mål Utveckla en metod för att analysera endogena peptider i subkondralt ben och brosk Identifiera/kvantifiera neuropeptider i subkondralt ben och brosk Korrelera neuropeptidnivåer till broskskada, VAS Förklaringsmodell för smärtmekanismer

17 Metodutveckling Femurkondyl från patienter som genomgår knäartroplastik Biopsier från makroskopiskt friska respektive sjuka områden

18 Frågeställningar Kan man identifiera endogena peptider i extraktion från solida material med Peptidomimic? Kan man hitta skillnad i uttryck/mängd av endogena peptider i biopsier från friska och sjuka områden i leden?

19

20 Framtida studier Analysera större patientmaterial, korrelera med upplevd smärta pre- och postoperativt Jämförande studie mellan artros och brosklesioner

21 Tack för uppmärksamheten! Tack till: Kungsbacka Närsjukhus Professor Mats Brittberg Neuroklinisk kemi Mölndal Professor Henrik Zetterberg Assoc. Prof. Johan Gobom IRIS stipendiet Göteborgs Läkarsällskap Kungliga och Hvitfeldtska stiftelsen