Artros, diagnostik och definition
|
|
- Christoffer Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Artros T8 Vad är artros Varför får man artros? Epidemiologi Led- och broskbiologi Metod att undersöka ledens hälsa och sjukdom Case artros Icke kirurgisk behandling vid artros Operativ behandling Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder framför allt i knäet vanligare än diabetes och hjärtsvikt Ofta orsak till operation med ledprotes bara 10-25% med artros protesoperas Kostnaden skattas till ~ 2% av BNP (>50 miljarder, Sverige 2009) Till största delen indirekta kostnader Abramson SB, Attur M. Arthritis Res Ther 2009;11:227 Felson DT. Arthritis Res Ther 2009;11:203 Quam JP, et al. Mayo Clin Proc 1991;66: Berenbaum F. Arthritis Res Ther 2008;10 (Suppl 2):S1 Artros, diagnostik och definition Kombination av symptom, funktion och strukturella förändringar Symptom och strukturella förändringar sammanfaller sällan 50% med rtg-förändringar har ont 50% som har ont har inga rtg-förändringar Svårighet att nå enighet hur tillståndet ska diagnostiseras och definieras Artros, diagnostik och definition Nedsatt rörlighet och smärta, oberoende av om det föreligger röntgenologiska förändringar eller inte, för patienten till sjukvård Komplex multifaktoriell orsak till symptom Hur förstå artros? Artrosutveckling Exogena faktorer Molekylära förändringar Behandling och prevention Molekylära förändringar uppstår år innan artros kan diagnostiseras med röntgenundersökning Belastning har stor betydelse för ledens hälsa och ohälsa COMPRESSION Lagom belastning stimulerar till matrix produktion Överbelastning medför matrixskador Förstå förhållandet mellan SHEAR belastning och ledhälsa Helminen et al. Brandt et al. Grodzinsky et al. Faktorer som påverkar leden, behandling och prevention vikt ledskada arbete träning 1
2 Artrosincidens och ålder Riskfaktor expositionstid? Ålder? Artros och övervikt Övervikt i 20-årsåldern ger ökad risk för artros senare i livet Viktnedgång minskar risken för artros senare i livet Fortsatt viktuppgång ökar risken ytterligare Ledskador, post-traumatisk artros Oliveria A&R 1995 X-band och meniskskada som modell att studera artros Meniskens form gör leden kongruent och ökar belastningsytan Meniskskador och meniskektomier Är meniskskadan artros? Symptom som vid artros Påverkar meniskektomin artrosen eller symptomen? Förändrad ledbiomekanik Sällan symptomen Englund et al. A&R 2003, 2004 Roos et al. Arthroscopy Ericsson et al. A&R 2006 Herrlin et al. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc Studie x-bandsskadade patienter N=79 Rtg 15 år efter skada Meniskskada (n=35) x-bandsrek. (n=17) x-bandsrek. och meniskskada (n=13) Neuman et al. AJSM 2008 Knäartros och meniskskada i det x-bandsskadade knäet Arbete och artros Varför har vi leder? All patients 16% (13/79) radiographed Patients without 0% (0/44) meniscal tear OA No OA Meniskskadan snarare än x- bandsskadan leder till artros Patients with 37% (13/35) P< meniscal tear Patients ACL 35% (6/17) -reconstructed Patients ACL 46% (6/13) -reconstructed with meniscal tear % Neuman et al. AJSM 2008 Arbeten som belastar knä- eller höftleder Huksittning och knäböjning Lagerarbete, brevbärare, trädgårdsanläggare, rör- och mattläggare, jordbrukare Obs, additiv effekt av ytterligare riskfaktor? Övervikt Ledskada Arv Röra oss Hur fördela belastning? Brosk Ledytan = Brosk 2
3 Ledbrosket är en komposit Typ II kollagen Broskkompositens kvalitet Typ II kollagen Broskkompositens kvalitet Typ II kollagen armering armering armering fördela belastning fördela belastning vatten Negativt laddade GAG Negativt laddade GAG Artroshypotes Molekylära korrelat till riskfaktorer epidemiologi Kontrastförstärkt MR (dgemric= delayed gadolinium-enhanced MRI of Cartilage) Ledbelastning kan överskrida det kollagena nätverkets hållfasthet Detta kan ske vid svagt muskelförsvar Vid lågt matrixinnehåll av GAG Förändrad ledbiomekanik (meniskskada) tidig fas Ledkunskap sen fas Vid långvarig överbelastning får nätverket irreversibla skador (overt artros) Molekylära förändringar Gd-DTPA 2- intravenöst mmol/kg bw Delay (1-2 hrs.) MRI 2D IR sequence or 3Dwith T1 mapping Burstein et al., Grey et al, Bashir et al., Williams et al., Tiderius et al. Principen bakom dgemric, delayed Gadolinium-Enhanced MRI of Cartilage (Gd-DTPA) 2- IV Injection Cartilage with low GAG Kontrastförstärkt MR 3 mm tjocka skivor i viktbärande brosk för T1 analysis Pre- and postkontrast bilder av från medelsignalen T1Gd beräkningar laterala och i varje broskvolym mediala femurkondylerna Diffusion av kontrastmedel hrs Cartilage with high GAG Z Havesi et al. 3
4 Magnetkamera och fysisk aktivitet Bättre kvalitet (s) 550 n=12 n=16 n=9 med. stud. Group 1 vs. 2 Group 2 vs. 3 Sedentary p= Average (p<0.0005) (p<0.0002) Elite Sedentary 1 Moderate 2 Elite 3 Exercise level Tiderius CJ et al 2004 Magnetkamera och fysisk aktivitet Bättre kvalitet (s) 550 n=12 n=16 n=9 med. stud. Group 1 vs. 2 Group 2 vs. 3 Sedentary p= Average (p<0.0005) (p<0.0002) Elite Sedentary 1 Moderate 2 Elite 3 Exercise level Tiderius CJ et al 2004 Magnetkamera och fysisk aktivitet Förbättrar träning kvaliteten på brosket? Patienter med hög artrosrisk (meniskskada) Slumpen avgör: träning eller leva som vanligt Träning 3 ggr/vecka i 4 månader Kontrast-förstärkt magnetkamera undersökning Roos & Dahlberg Arthritis Rheum 2005 Magnetkamera och fysisk aktivitet Magnetkamera och fysisk aktivitet Riskfaktorer och broskkvalitet BMI % Change in T Control exercise mean % Change in T Control exercise mean 550 r 2 =0.23 p< Förändrad fysisk aktivitetp<0.000 under studien lower same higher Roos & Dahlberg Arthritis Rheum Förändrad fysisk aktivitetp<0.000 under studien lower same higher Roos & Dahlberg Arthritis Rheum BMI (Kg/m 2 ) Riskfaktorer och broskkvalitet BMI Friskfaktorer och broskkvalitet quadriceps Friskfaktorer och broskkvalitet quadriceps 550 r 2 =0.23 p< r 2 =0.2 p= r 2 =0.2 p= BMI (Kg/m 2 ) Knee extensor strength (Nm/BW) Knee extensor strength (Nm/BW) 4
5 Vanlig brist i hälso- och sjukvårdssystem Artrosbehandling och Riktlinjer Genvägar vs. Senvägar Grundbehandling vid artros enl. läkemedelsverket 2004 Missriktad vård Satsning på kurativ vård till stora kostnader Försummar primär prevention med möjlighet till hälsofrämjande åtgärder som kan förhindra upp till 70 % av sjukdomsbördan Fåtal Några Alla Källa: WHO; World health report 2008 Nowmorethanever. Geneva Öppna jämförelser Indikator Artroskopi i knäleden vid artros eller meniskskada Antal artroskopier Patienter > 40 år med artros eller meniskskada Nationella medicinska indikationer ett stöd i medicinska valsituationer MR-undersökning vid knäbesvär Antal MR-undersökningar av knäleder per 1000 invånare (produktion) MR-undersökning vid knäbesvär Samarbetsprojekt mellan: Svenska Läkaresällskapet, SBU, SKL och Socialstyrelsen > per år > i Stockholm > privat lamedicinskaindikationer d/kvalitetsutveckling/medicinskaindikationer ,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4, ,00 0,00 Östergötland Värmland Gotland Västernorrland Uppsala Västra Götaland Skåne Gävleborg Sörmland Örebro Norrbotten Kalmar Jönköping Blekinge Västerbotten Jämtland Halland Dalarna Kronoberg Västmanland Stockholm Riket Riket exkl. Sthlm 5
6 Slutsatser MR-undersökning vid knäbesvär Anamnes och klinisk undersökning är grundläggande vid diagnostik av knäbesvär Röntgen när diagnosen är oklar MR-undersökning aktuell i undantagsfall Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Nationellt Kvalitetsregister Patienter med besvär från höft eller knä av sådan grad att de söker sjukvård Artrosskola och Registrering BOA underlättar implementering enligt riktlinjer Artrosskola Uppföljning BOA - Mål Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Alla patienter med artros ska få samma information och behandling Jämlik vård Förbättrad livskvalitet (EQ-5D) Behandlingen ska följa bästa evidens Minskad sjukvårdskonsumtion (MR, artroskopi) Ökad kostnadseffektivitet Minimal intervention Bedömning Individuellt besök hos sjukgymnast A R T R O S S K O L A Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Vad är artros? Träning Expertpatient Riskfaktorer Aktivitet i dagliga livet Att leva med artros Symptom vid artros Coping Behandling Egenvårdstips Artrosombud/representant från lokal patientförening, närvarande vid varje tillfälle Patientens Träning (enskilt besök) Träning i grupp (6 veckor) val: Genomgång av individuellt Övervakad träning enligt träningsprogram individuellt program Uppföljning I (3 månader) Individuellt besök hos sjukgymnast Uppföljning II (12 månader) Utskick av utvärderingsinstrument Minimal intervention BOA-Artrosskola Remiss till ortopedisk klinik Oklara fall arbetsförmåga, smärta, ung ålder Icke-kirurgisk behandling utan tillfredsställande resultat 3 till 6 månader med sjukgymnastik och artrosskola Allmän medicinsk bedömning inklusive ledstatus vikt/bmi patienten är positivt inställd till operation aktuell röntgenundersökning, ca 6 månader gammal vilovärk/störd nattsömn belastningssmärta/kort gångsträcka 0för%20ledsvikt%20-slutversion pdf Intra-artikulär injektion 30% hamnar utanför leden! Jones et al. BMJ 1993;307:
7 Intra-artikulär injektion Mock injection, koksalt och drog gav samma förbättring av smärtan Kortisoninjektion Kortison förefaller ha god effekt under någon månad när knät gör ont och är svullet Träning- ett sätt att behandla artros Miller et al. JBJS 1958;40: Evidens för träning vid artros Positiva effekter av träning som behandling vid artros i höfter och knän (van Baar et al 1999) Förbättrad knäfunktion efter träning samt minskat behov av operation ett år efter. (Deyle et al 2000) Sjukgymnastisk träning leder till minskad smärta och förbättrad funktion vid knäledsartros. (Cochrane Review, 2003) Kan träning förebygga artros? Träning förlångsammar artrosutvecklingen hos djur. (Otterness,1998) Motionsaktiva har minskad risk för att utveckla artros (Manninen, 2001). Ledbrosk tycks kunna anpassa sig till belastning (Tiderius, 2004) Starka benmuskler skyddar mot artros (Slemenda 1998, Thorstensson 2004).. Knäledsartros och lårmuskelstyrka Personer med knäledsartros har sämre quadricepsstyrka Knäartros-patienter med dålig quadricepsstyrka har mera besvär av sin artros Muskelsvagheten har visats föregå artrosen Multifaktoriell bedömning vid artros Är arbetet belastande? Uppvisar patienten riksfaktorer för artros? Har viktuppgång skett? Finns socio-ekonomiska faktorer som behöver tas hänsyn till? Föreligger depressiva besvär? Vilken aktivitetsnivå har patienten? Hur är den neuromuskulära funktionen? 7
Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Knäskador och artros
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder
Läs merLeif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Knäskador och artros
Läs merLeif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Icke kirurgisk behandling
Läs merArtros. Om artros Varför får man artros Behandling Socialstyrelsens Riktlinjer Icke kirurgisk behandling vid artros
Artros Om artros Varför får man artros Behandling Socialstyrelsens Riktlinjer Icke kirurgisk behandling vid artros Years lived with disability (%) worldwide musculoskeletal disorders diabetes mental disorders
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merIndikationer för ortopedisk behandling
Indikationer för ortopedisk behandling Ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting Olof Johnell Håkan Krzeszowski Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Varför ortopediska sjukdomar? Drabbar
Läs merArtros! Thord von Schewelov, Med Dr, Överläkare Malmö
Artros! Thord von Schewelov, Med Dr, Överläkare Malmö Artros = Ledsvikt Artros är en långsamt fortskridande ledsjukdom som leder till försvagning och så småningom förlust ( förslitning ) av brosk Artros
Läs merImplementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Läs merArtros Ickekirurgisk behandling
Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt
Läs merArtrosskola i praktiken
Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang
Läs merBättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)
Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer
Läs merIcke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS
Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar
Vård vid rörelseorganens sjukdomar Sammanfattning Sjukdomar i rörelseorganen, framför allt ryggproblem, är en av de största orsakerna till att människor i Sverige får sjuk- och aktivitetsersättning eller
Läs merBehandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.
Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken
Läs merHöft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
Läs merBlekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?
Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs merRegion Skånes vårdprogram för artros
Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram
Läs merArtrosskola på Gotland
Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings
Läs merIcke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS
Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning
Läs merRehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi
Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser
Läs merKan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?
Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros? Göran Eliasson Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Kvalitetsregisterdagarna
Läs merortopedisk behandling
Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merNär ledvärken begränsar vardagen
När ledvärken begränsar vardagen ett bakgrundsmaterial om artros Ett material för media framtaget av Recip AB. Faktagranskat av Anne Bergman, Medical Director, Recip Uppdaterad 2004-03-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVersion 1.0. BOA-registret. Årsrapport 2014. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Version med redovisning på enhetsnivå
Version 1.0 BOA-registret Årsrapport Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Version med redovisning på enhetsnivå Årsrapport års resultat BOA-registret Registercentrum Västra Götaland www.boaregistret.se
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merVad är artros och när behövs en ledprotes?
Vad är artros och när behövs en ledprotes? Ortopedidagen 10 okt 2017 Ola Rolfson Docent, Överläkare Vad är artros och när behövs en ledprotes? Epidemiologi hur vanligt är artros? Vad är artros? Vad gör
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs mer5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet
5+25 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS fakta och forskning Reumatikerförbundet Artros inte förslitning Artros kallades tidigare ofta förslitning. Nyare forskning visar att det är felaktigt
Läs merBlir vården bättre med artrosregister?
Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom
Läs merArtros efter allvarlig ledskada stort behov av fler studier
Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CSWE Artros efter allvarlig ledskada stort behov av fler studier Främre korsbandsskada och meniskskada har stark koppling till artros. Orsakssambandet är dock inte
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merKAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201
KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR
Läs merRIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID GONARTROS
Utvecklingsgruppen i Ortopedi, HRK och Samrehab, 2011-08-26 Beslutat i LänsFoU 2011-10-11 Revidering senast 2013-10-11 Faktabakgrund Artros (ledsvikt) kan beskrivas/definieras som en obalans mellan uppbyggnad
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs merOmvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011
Nr 3:211 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Illavarslande utveckling Inbromsningen i den svenska ekonomin märks allt
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merREHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER
Training in water REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER PHASE I: PROLIFERATION PROTECTION, 0-6 WEEKS PHASE II: TRANSITION PROGRESSION, 7-12 WEEKS PHASE III: REMODELLING FUNCTION, 13-32 WEEKS PHASE
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
Läs merFysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20
Läs merVård på lika villkor? Det beror på VEM du är
Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är Marie Lawrence Avd. för statistik och jämförelser 2013-10-22 2013-10-25 2 2013-10-25 3 Multidisciplinär teamkonferens efter operation för ändtarmscancer jämförelser
Läs merPatientskola introduktion och manual
Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin
Läs merHälta/or osteokondros
Hälta/or osteokondros Hälta orsakad av ledsjukdom på häst är den absolut vanligaste anledningen till nedsatt prestation och förlorad användbarhet hos våra sporthästar. Ledsjukdom kallas på veterinärspråk
Läs mer6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997
6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi
Läs merVärldens vanligaste ledsjukdom
Artros Fysisk aktivitet Om du har fått artros kan du behöva anpassa din fysiska aktivitet. Promenader, cykling och simning är bra exempel på skoningsamma motionsformer. Försök att röra på dig minst 30
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merBakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos
Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos Kastrering - patientens val? Presseminarium den 17 juni 2005 Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB Detta pressmaterial och
Läs merBilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merVårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs mer40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 0% Beröm godkänt Godkänt Enstaka brister Betydande brister Samtliga brister
Hur jobbar s beställningscentraler för taxi med trafiksäkerhet? (205 företag) (godkänt = resan sker inom gällande hastighetsbestämmelser, samtliga i bilen använder bälte, chauffören är nykter och barnen
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merRÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf
RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,
Läs merKan tillit och tilltro påverkas politiskt?
Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merMajoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar
Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merTUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016
TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 1 mars 16 Artros är en ledsjukdom där ledbrosket successivt förstörs, vilket leder till värk och belastningssmärta samt ibland
Läs merARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!
ARTROS 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre Hänvisningar till hemsidor med mer information! Ny forskning förändrar bilden av artros Artros är världens vanligaste ledsjukdom, flera hundra miljoner
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merArytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning?
Arytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning? Charlotta Wredmark leg.sjukgymnast Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Incidens 1-1,5 % av befolkningen har någon
Läs merEtt laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk
Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merSammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006
Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk
Läs mer1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?
Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar 2014
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs merAdherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010
Adherence Compliance Följsamhet Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Behovet och definitionen av Följsamhetssjuksköterskepositionen har vuxit fram över tid klart våren 2007 Bakgrund Bristande följsamhet
Läs merSeba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
Läs merÖkad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011
Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merÄr ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård
Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Ojämlik vård i fakta och siffror...4 Ojämlikhet mellan könen...4
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merProjektet Bra Sjukskrivning
Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merEvidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling
Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare
Läs merUppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
Läs merMeddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,
Läs merRättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merArtros! Thord von Schewelov, Med Dr, Överläkare Malmö
Artros! Thord von Schewelov, Med Dr, Överläkare Malmö Fråga 1 Vad är artos? Hur vanligt? Vem får det? Artros = Ledsvikt Artros är en långsamt fortskridande ledsjukdom som leder till försvagning och så
Läs mer