Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS"

Patrik Lindqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

2 Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning och nedsatt livskvalitet Det saknas botande/bromsande medicin De flesta artrospatienter blir aldrig aktuella för operation, de som blir opererade har haft artros i många år Höft- och knäartros är förknippat med överdödlighet i hjärt- och kärlsjukdom

Det saknas botande/bromsande medicin De flesta artrospatienter blir aldrig aktuella för

3 Hur vanligt är artros? Var tionde man och var femte kvinna över 60 år har besvär till följd av artros Artros kan även drabba medelålders och yngre personer Artros är en av de tio sjukdomar som orsakar störst sjukdomsbörda Artros är vanligare än högt blodtryck och diabetes

4 Vem kan drabbas av artros? Riskfaktorer Högre ålder Övervikt Ogynnsam belastning (arbete, sport) Tidigare ledskada eller ledsjukdom Arvsanlag Kvinnligt kön

5 Vilka leder kan drabbas av artros?

6 Vilka vävnader påverkas? Artros drabbar ledbrosket ledens mjukdelar ledkapsel ledband menisker det underliggande benet

7 Behandling av artros Några få patienter Vissa patienter Alla patienter

8 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsen 2012 Osteoporos Artros i knä och höft Inflammatoriska ledsjukdomar (AS, PsA, RA)

9 Hur ställs diagnosen? Klinisk Sammanvägning av anamnes, symptom och kliniska fynd Röntgenologisk Slätröntgen

10 Klinisk diagnos artros Anamnes Pat > 45 år Aktivitetsrelaterad ledsmärta Morgonstelhet<30 min Kliniska fynd Ledsvullnad Inskränkt rörelseomfång Smärta vid rörelseprovokation Krepitationer Breddökning av leden Instabilitet Felställning

Kliniska fynd Ledsvullnad Inskränkt rörelseomfång Smärta

11 Nationella riktlinjer artros: Behandling Tillstånd: Artros i knä och höft Åtgärd: Information, utbildning Långvarig, övervakad träning Viktreduktion

12 Förstahandsåtgärd vid behandling av artros i knä och höft styrke och funktionsträning Träningen ska vara individuellt anpassad, samt långvarig, regelbunden och helst handledd av sjukgymnast Måttlig effekt på smärta och funktion minst lika bra effekt på smärta som läkemedelsbehandling Evidensstyrka: hög

regelbunden och helst handledd av sjukgymnast Måttlig effekt på smärta och

13 Andrahandsåtgärder Behandling Effekt Smärta/funktion Viktreduktion +/+ Patientutbildning +/+ Elektroakupunktur knä +/ TENS +/ Lågenergilaser +/ Balneoterapi +/

14 Andrahandsåtgärder forts Behandling Effekt Smärta/funktion Paracetamol +/ NSAID +/+ Svaga opioider +/+ Kortisoninjektion knä +/+ Ibuprofenkräm +/ Diklofenakgel +/

15 FoU Otillräckligt vetenskapligt underlag Skoinlägg, medialt/lateralt förhöjda för knäartros Akupunktur i höftled Manuell terapi för knä /höftartros

16 Icke göra Ultraljud knäartros Massage knäartros Magnetterapi knäartros Ortos knäartros Helkroppsvibration knä och höftartros Injektion av hyaluronsyra knä eller höftartros Injektion av kortison i höftled Glukosamin knä och höftartros Artroskopi vid knäartros Artroskopi vid meniskskada hos pat >40 år utan mekaniska besvär

eller höftartros Injektion av kortison i höftled Glukosamin knä och höftartros

17 Hur ska behandlingen ske? Primärvård Egenvård Specialistvård

18 Träna själv eller hos sjukgymnast? Besvär/funktionsinskräkning Motivation Tidigare träningsvana Sjukgymnastledd träning Instruktion individuellt träningsprogram FaR fysisk aktivitet på recept Information rådgivning angående fysiska aktiviteter

Sjukgymnastledd träning Instruktion individuellt

19 Fysisk aktivitet vid artros i höft och knä De med knäartros rör sig mindre än andra. (Rosemann 2007) Endast var femte person med höft eller knäartros når upp till hälsosam nivå av fysisk aktivitet. (BOA registret 2012)

20 Fysisk aktivitet på recept (FaR ) Individanpassad skriftlig ordination FYSS kunskapsbank Samverkan med aktivitetsarrangörer Uppföljning

22 Övervikt och knäartros Effekt av viktminskning Minskad smärta* (hög evidensstyrka) Förbättrad fysisk funktion* (hög evidensstyrka) * Ju större viktminskning desto bättre effekt Källa: Socialstyrelsen 2012

23 SJUKGYMNASTIK VID ARTROS Syfte Öka eller bibehålla ledens rörelseomfång Förbättra muskelstyrka och koordination Förbättra belastningsmönster och gångmönster Minska smärta Lära patienten egenträning och aktivitetsmodifiering

24 Träning som artrosbehandling Verkningsmekanismer Rörelseträning återställer normalt rörelseomfång Starkare och mera välkoordinerade muskler ger bättre ledstabilisering och jämnare ledbelastning Ett bättre gångmönster ger lägre ledbelastning och färre feltramp med snedbelastning Den fysiska funktionen blir bättre när ledrörlighet, muskelstyrka och balans förbättrats Fysisk träning ger ökat välbefinnande (genom ökad endorfinutsöndring)

25 Sjukgymnastik vid artros Bedömning av leder, muskulatur och rörelsemönster Individuellt upplagd träning Instruktion om hemövningar

26 Sjukgymnastik vid artros Aktiv träning Inriktning på styrka, rörlighet, balans och koordination Dynamisk styrketräning med kroppen som belastning Övervakad träning under lång tid

27 Funktionella styrkeövningar

28 Balans- och stabilitetsträning

29 Vad gör man om det gör för ont att träna? Sjukgymnasten använder Direkta smärtlindrande metoder Indirekta metoder

30 Smärtbehandling Transcutan Elektrisk NervStimulering (TENS) Värme eller kyla stimulerar afferenter (gate control theory) Akupunktur aktivering av nedåtstigande bansystem (endorfiner)

31 Transcutan Elektrisk NervStimulering (TENS) Indikation: Ledsmärta (Nociceptiv smärta) Svaga strömimpulser aktiverar beröringsnerver som blockerar smärtimpulser

32 Akupunktur Bygger på traditionell kinesisk metod Godkänt i Sverige sedan 1984 Nålar sätts i akupunkturpunkter, stimulerar endorfiner Behandling: min, 2-3 ggr/vecka

33 Smärtbehandling evidens Transcutan Elektrisk NervStimulering (TENS) Måttlig effekt på smärta vid knäartros men ingen effekt på funktion (måttlig evidensstyrka) Elektroakupunktur Kortvarig effekt på artrossmärta i knä, ingen effekt på funktion (måttlig evidensstyrka)

34 Övriga smärtlindringsmetoder Avlastning Rörelse Fysisk aktivitet Mentala tekniker Patientutbildning minskar kompressions- och skjuvkrafter ökar cirkulation, minskar muskelspänning aktivering av kroppens smärthämningssystem smärtupplevelsen smärtupplevelsen

35 Olika sätt att avlasta knäleden Avlastande/stabiliserande hjälpmedel Käpp i motsatt hand Stötdämpande skor (Lateral/medial hälkil) Aktivitetsmodifiering Lägre gånghastighet Cykla i stället för att gå Viktreduktion Minskar smärta och förbättrar funktion vid knäartros

38 Vad ska det stå på remissen? Sjukgymnasten gör egen bedömning och egen behandlingsplan Remissen kan i vissa fall fungera bra som samarbetsdokument

39 Träffa en fysioterapeut/sjukgymnast utan remiss! I dag är det remissfrihet till fysioterapeuter/sjukgymnast er i landets alla 21 landsting och regioner.

40 Hur kan artrosvården förbättras? Större fokus på att förebygga Grundbehandling bör sättas in tidigare

41 Prevention Kan ej påverkas Möjligt att förebygga Går att påverka Ledskada Ålder Kön Genetik Övervikt Muskelsvaghet Hög/ensidig belastning Artrosrisk

42 Övervikt allt vanligare

43 Övervikt och artros i knä och höft Övervikt i yngre år ger ökad risk för knäartros. (Wang et al 2013, Franklin et al 2009) Extremt överviktiga har 8 gånger större risk att utveckla knäartros, men även lätt övervikt innebär ökad risk. (Lohmander et al 2009) För män ökar risken för höftartros något vid BMI>25 och markant vid BMI>30. (Franklin et al 2009)

44 Vi sitter för mycket!

45 Kan träning förebygga artros? Djur som får motionera får mindre artros. (Otterness 1998) Motionsaktiva har minskad risk för att utveckla knäartros och behöva knäplastik. (Manninen 2001) Personer med starka benmuskler har lägre risk att utveckla knäartros. (Slemenda 1998, Thorstensson 2004) Ledbrosk tycks kunna anpassa sig till belastning. (Tiderius 2004) Meniskopererade som tränade i 4 mån fick bättre ledbroskkvalitet. (Roos & Dahlberg 2005).

46 Förebygg ohälsa med fysisk aktivitet för alla åldersgrupper

47 Skadeförebyggande åtgärder inom Försäsongsträning idrotten

48 Satsa mer på grundbehandlingen Öka tillgängligheten till patientundervisning, sjukgymnastik och träningsgrupper

49 Hur kan vi se till att artrospatienten får optimal behandling genom åren? Träningsdagbok Coachning Sjukgymnastik i omgångar Träning i grupp Viktminskningsgrupp Vem ska följa upp att egenvården fungerar? Förslag för framtiden: Artroskoordinator Självmonitorering via webbapplikation

50 Uppföljning av behandling 1) På individnivå Uppföljande kontroller (besök/telefon/webbformulär) 2) Verksamhetsuppföljning på lokal och regional nivå Kvalitetsregister Höft /knäprotesregistret BOA registret Hälsodataregister i PV?

51 Tack för att ni lyssnade!

Relevanta dokument

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning