Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat ; uppdaterat senast
|
|
- Ann-Charlotte Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat ; uppdaterat senast
2 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor Grafik - behandlingspyramid Artrosskola Faktaunderlag... Gällande diagnoser Följande diagnoser är aktuella: Coxartros M 16 Gonartros M 17 1
3 Inledning I den behandlingsriktlinje som här presenteras har fokus varit på hela patientpopulationen och inte enbart på det fåtal patienter som kan bli föremål för operation. Utgångspunkten har varit patienten som kontaktar sjukvården pga. smärta i höfter och/eller knän. Trots att ca höftprotesoperationer (2010, svenska höftprotesregistret) och ca knäprotesoperationer (2009, Svenska knäprotesregistret) genomförs per år i Sverige på grund av artros är det ändå bara ett fåtal av dem som har artrosbesvär som blir opererade med en ledprotes. Flera av de faktorer som ökar risken för artros är påverkbara och artrossymtom kan behandlas icke-kirurgiskt med god effekt. Vi har strävat efter att utforma vårdprogrammet utifrån de stöd som finns i vetenskapliga och evidensbaserade riktlinjer. Genom att följa den föreslagna utrednings- och behandlingsalgoritmen kommer vårdens handläggning för denna stora patientgrupp att förbättras och bli mer effektiv och likartad. Vårdprogrammet Knä och höftartros är utarbetat under nov-feb i samverkan mellan primärvården i LVN samt ortopeder från Sundsvall, Övik samt Sollefteå. Gruppen har bestått av: Ortopeder Johan Dalén Ortopedkliniken Sundsvall Kim Thorsen Ortopedkliniken Övik Sjukgymnaster Kerstin Fraenell VC Matfors Ingwor Jonasson enhetsschef Primärvårdsrehab Sundsvall Lotta Fredbäck Dahlqvist sjukskrivningskoordinator Familjeläkare Martin Enander VC Centrum Sundsvall Göran Umefjord LVN 2
4 Omhändertagande i Primärvården Sjuksköterska i primärvården - Rådgivningsstöd 1177 Sjukvårdsrådgivning. - Tips om egenvård inklusive råd och stöd kring viktnedgång. - Patient med artrosliknande besvär från knä-höft utan uppenbart trauma hänvisas till sjukgymnast. Vid arbetsrelaterade besvär hänvisning i förekommande fall till Företagshälsovård. - Patient med svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter hänvisas till arbetsterapeut. Sjukgymnast i primärvården - Klinisk undersökning. - Dialog om betydelsen av fysisk aktivitet, ergonomi, arbetssituation, viktminskning vid ledvärk/artros och effekter av eventuell rökning. - Artrosskola/Träning på sjukgymnastikmottagning (övervakad muskelstärkande och annan funktionsbibehållande träning), efter avslutad behandling rekommenderas fortsatt aktivering inom friskvården. - Individuellt anpassat hemträningsprogram, alltid med uppföljning. Träningen är med fördel landbaserad. - Smärtlindrande behandling. - Hänvisning till familjeläkare om besvären inte minskar. - FaR. Träningsperioden är i regel minst 3 månader, därefter utvärdering och ställningstagande till fortsatt hemträning eller bedömning av familjeläkare. Arbetsterapeut i primärvården - Bedömning av utförande av vardagliga aktiviteter. - Information om ergonomi samt anpassning av utförande vardagliga aktiviteter och miljö. - Eventuellt utprovning och förskrivning av hjälpmedel. 3
5 Familjeläkare - Klinisk undersökning. - Dialog om betydelsen av fysisk aktivitet, ergonomi, arbetssituation, viktminskning och effekter av eventuell rökning. - Hänvisning till sjukgymnast för individuell landbaserad träning eller deltagande i artrosskola (remiss behövs ej). - Smärtbehandling enligt Mitt läkemedel 2015 (sid 96-97). Vid artrosutlösta knäbesvär med övervägande vilovärk, svullnad och synovit kan man prova att behandla med kortisoninjektioner. - Röntgenundersökning är inte nödvändigt för att initiera behandling, men alltid inför remittering till ortoped. - MR är inte indicerat vid artros. - Sjukskrivning vid behov enligt försäkringsmedicinskt beslutsstöd i kombination med åtgärder enligt ovan. - Eventuellt remiss: o Dietist/Kirurgspecialist (vid fetma) o Ortoped 4
6 Remisser Röntgen Obligatorisk uppgift: Artros? Remissindikation till ortoped Fullständig icke-kirurgisk grundbehandling ska ha prövats utan tillfredställande resultat samt att patienten ska vara positivt inställd till operation. Nedanstående punkter ska vara uppfyllda - Långvariga och/eller förvärrade besvär trots omhändertagande enligt detta vårdprogram. - Vilovärk/störd nattsömn och/eller kraftigt inskränkt gångsträcka. - Smärta/värk som inte svarar på analgetika i adekvat dos. Obligatoriska uppgifter: - Patienten är villig att genomgå operation. - Utförd röntgen med verifierad artros, högst 1 år gammal. - Vikt/BMI. - Övrig sjuklighet med aktuella symptom samt basalt status med hjärtalungor och blodtryck. Viktigt att ange antikoagulantiabehandling (inkl planerad behandlingstid) och andra viktiga läkemedel samt ev allergier. - Given ickekirurgisk behandling/artrosskola och dess resultat. - Rökning? 5
7 Bilaga 1 Behandlingspyramid artros i höft och knä Pyramiden avspeglar antalet patienter med besvär som behöver behandling på olika vårdnivåer, där alla ska ha råd om egenvård men endast enstaka behöver opereras. Slutenvård Ortoped: Operationsbedömning Operation Primärvård Familjeläkare: Läkemedelsbehandling Sjukskrivning? Röntgenundersökning? Arbetsanpassning/byte? Vid ssk behov: Dietist/kurator Arbetsterapeut: Utförande av vardagliga aktiviteter Sjukgymnast: Sjukgymnastisk träning och smärtlindring. Artrosskola Ergonomi, arbete Legitimerad sjukvårdspersonal: FaR Egenvård Kontakt med sjuksköterska: Information och 1177 Vårdguiden.se-råd Patienter högre upp i pyramiden har mer besvär samt har kommit längre i sin artrosutveckling.
8 Bilaga 2 Artrosskola Att behandla artrospatienter så tidigt som möjligt med hjälp av icke-kirurgiska metoder är effektivt och kostnadsbesparande. Att behandla dem i grupp vinner ännu flera fördelar. I Socialstyrelsens behandlingsriktlinjer för patienter med artros rekommenderas att alla patienter erhåller fullständig icke-kirurgisk behandling i ett så tidigt skede av sjukdomsförloppet som möjligt. Remiss till ortoped för bedömning och ställningstagande ska ske först då fullständig ickekirurgisk behandling har prövats utan tillfredställande resultat. Artrosskolan syftar till att ge ett livslångt förhållningssätt till artrossjukdomen. Inför deltagandet i artrosskolan sker en individuell bedömning hos sjukgymnasten. Exempel på innehåll: Gruppträffar med information ang: Anatomi, sjukdomslära, vad händer i leden, symtom, riskfaktorer, behandling, smärtfysiologi, smärthantering samt egenvårdstips. Vikten av fysisk aktivitet i det dagliga livet samt regelbunden träning. Praktisk genomgång av individuellt anpassat träningsprogram. Därefter kan patienten välja att träna enskilt eller att delta i övervakad träning i grupp. Fortsatt regelbunden individuell träning. Uppföljning sker efter tre månader med ett individuellt besök hos sjukgymnast. 7
9 Bilaga 3 Faktaunderlag - Artros i höft och knä (Faktaunderlaget är till större delen kopierat från ett pm framtaget i Skåne 2009) Allmänt Artros, som är den vanligaste anledningen till funktionsnedsättning hos äldre människor, förekommer inte sällan redan i 30-årsåldern. Ungefär 5 % i åldrarna år har artrostecken som syns på röntgen och ca 15 % i den vuxna befolkningen under 60 år har knäsmärta som varat mer än 3 månader. Eftersom artros är en kronisk sjukdom ökar förekomsten av röntgenologisk artros med stigande ålder och även om symtomatisk artros inte är lika vanlig beräknar man att ca 10 % av männen och 18 % av kvinnorna över 60 är har besvär relaterade till artros. Artros är en folksjukdom som är vanligare än hjärtsvikt och diabetes. Ledbiologi Vårt stela skelett delas på strategiska ställen av leder för att vi ska kunna röra oss. För bra funktion krävs att ledens glidyta, brosket, ska ha lågt glidmotstånd samt kunna ta upp och kunna fördela belastningen. Broskets vanliga beståndsdelar är kollagentrådar och negativt laddade sockermolekyler. Kollagenet bildar ett finmaskigt närverk. Detta fylls ut av ett koncentrerat gel av långa sockerkedjor, som suger in vatten i brosket som därmed spänns upp. Brosket kan liknas vid ett mellanting mellan armerad betong och en tvättsvamp! Denna sammanställning ger brosket dess elastiska egenskaper som är nödvändiga för dess belastningsfördelade funktion. I brosket finns också celler som vid rätt stimulans ersätter skadade broskbyggstenar med nya. Diagnos För att ställa diagnosen artros har man tidigare krävt typiska röntgenologiska tecken som visar broskreduktion. Man vet numera att artrossjukdomen redan har pågått minst 10 år innan dessa uppträder på röntgenbilden. Det är dessutom dålig överensstämmelse mellan patientens upplevda besvär och de förändringar som uppträder på röntgen. Typiska kliniska fynd vid artros: - Rörelse eller belastningssmärta. - Stelhet och rörelseinskränkning, vid höftartros är inskränkt rotation ett tidigt tecken. Krepitationer och svullnad är vanligt vid knäartros. - Ofta smygande debut men symtom kan komma plötsligt tex efter ett mindre trauma. - Ofta fluktuerande förlopp, sämre perioder som följs av perioder som är bättre. Vid typiska symtom som rörelse och belastningssmärta samt stelhet, där annan allvarlig orsak som tumör eller RA har uteslutits, kan diagnosen artros ställas och behandling kan och skall påbörjas. Ex: En patient som är 45 år eller äldre och som söker med rörelsestelhet upp till 30 min på morgonen och ansträngningsrelaterade besvär ifrån höften eller knäet skall erbjudas behandling oavsett om röntgenförändringar finns eller ej. 8
10 Degenerativa meniskskador är en del i artrossjukdomen och behöver endast åtgärdas kirurgiskt om de orsakar frekventa smärtsamma låsningar. Differentialdiagnoser till knäartros är t ex osteonekros, reumatisk sjukdom, höftartros, fraktur, infektion och malignitet. Differentialdiagnoser till höftartros är tex lumbal spondylos, lumbal spinal stenos, högt lumbalt diskbråck, prostatacancer med bäckenmetastas, coxit, arteriell insufficiens, osteonekros. Läsaren hänvisas till särskild litteratur för diagnostik av dessa tillstånd. Ergonomi Det finns en rad faktorer som ökar risken att drabbas av artros. Bland dessa kan nämnas framförallt ogynnsam belastning som vid tunga lyft, arbete i huksittning, stå på knä, tidigare ledskada, övervikt och dålig muskelfunktion. Flera av dessa faktorer är påverkbara och kan vid behandling leda till att sjukdomsprocessen sker långsammare och till och med stoppas upp. Grundbehandling Grundbehandlingen vid artros består av regelbunden träning, information och viktreduktion. Träning och viktreduktion Träning minskar smärta, förbättrar funktionen och ökar livskvaliteten. Studier visar att träning har medfört förbättrad broskkvalitet och att framförallt lårmuskelträning medför minskad belastning på både knä- och höftled vilket kan minska symtom. Lårmuskelsvaghet är vanligt och uppträder tidigt hos patienter med knäartros. Mycket talar för att muskelsvaghet också bidrar till artrosutveckling och knäsmärta. Vid varje steg vi tar utnyttjar vi musklernas förmåga att bromsa och ta upp den belastning som vi lägger på våra knän och höfter. Detta skyddar leden. Det betyder att en svag eller utmattad muskel ökar risken för överbelastning på leden. Om denna överbelastning pågår flera år ökar risken för artros. Viktreduktion medför också minskad belastning på leden med positiv effekt såväl på smärta som på funktion. Socialstyrelsens rekommendationer I Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 har Socialstyrelsen tagit fram indikatorer för god vård vid artros i höft och knä. Socialstyrelsen har värderat olika behandlingar bl a utifrån styrkan på vetenskapligt evidens samt hälsoekonomiska aspekter. Socialstyrelsen finner starkt stöd för att undersöka patienten kliniskt och ställa korrekt diagnos. Det finns starkt stöd för vanlig slätröntgen undersökning. Det finns även starkt stöd behandling med långvarig, övervakad styrketräning. Vad gäller medikamentell behandling finns ett starkt stöd för behandling med NSAID, ev i kombination med paracetamol. Det saknas vetenskapligt stöd för behandling med glukosamin. Avseende intraartikulära kortisoninjektioner avråder man från injektioner mot höftartros men vid knäartros kan det ibland vara av värde. Det saknas vetenskapligt stöd för behandling med intraartikulära injektioner med hyaluronsyra, sk tuppkams-extrakt. 9
2007-08-202007-08-20 2009/01/08
2007-08-202007-08-20 2009/01/08 Processen för LEDVÄRK- ARTROS, Höft och knä 1 Ledvärk-artros Följande diagnoser är aktuella: Ledvärk M 25:5 Ledvärk med röntgenförändrinar Coxartros Gonartros M 16 M 17
Läs merLeif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Knäskador och artros
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merRegion Skånes vårdprogram för artros
Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram
Läs merHöft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
Läs merArtros Ickekirurgisk behandling
Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merVärldens vanligaste ledsjukdom
Artros Fysisk aktivitet Om du har fått artros kan du behöva anpassa din fysiska aktivitet. Promenader, cykling och simning är bra exempel på skoningsamma motionsformer. Försök att röra på dig minst 30
Läs merTill dig som har knäledsartros
Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merImplementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder
Läs mer5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet
5+25 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS fakta och forskning Reumatikerförbundet Artros inte förslitning Artros kallades tidigare ofta förslitning. Nyare forskning visar att det är felaktigt
Läs merHöft- och knäledsartros - kliniska riktlinjer
Godkänt den: 2018-04-04 Ansvarig: Karin Bernhoff Gäller för: Region Uppsala Innehåll Kontaktpersoner...2 Syfte och omfattning...2 Vårdprogramgruppens sammansättning...2 Bakgrund...2 Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merIcke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS
Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning
Läs merBlir vården bättre med artrosregister?
Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom
Läs merLänsövergripande vårdprogram för handläggning av höft- och knäartros inom Primärvård i Landstinget Gävleborg
Upprättare: Arbgrp Anders Thorstensson, Christina Korssell- Söderqvist, Bengt Forssman, Bengt Larsson, Håkan Åsberg, Tommy Pettersson Granskare: Susanna Söderström, Ortoped Börje Svensson, Chefläk div
Läs merLeif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Icke kirurgisk behandling
Läs merBättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)
Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer
Läs merARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!
ARTROS 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre Hänvisningar till hemsidor med mer information! Ny forskning förändrar bilden av artros Artros är världens vanligaste ledsjukdom, flera hundra miljoner
Läs merPolitisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merRiktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab
Reviderad 2010-11-18 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab Inledning Syfte Att för personer med höft- och knäledsartros i Kronobergs län erbjuda en
Läs merLeif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Knäskador och artros
Läs merArtrosskola i praktiken
Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang
Läs merPer Alstergren: Käkledens sjukdomar del 1. 2011-03-03
Agenda Käkledens sjukdomar Käkledens sjukdomar Per Alstergren Docent, övertandläkare Fredag 4 mars Diskrelaterade sjukdomar Fredag 1 april Artriter Övriga käkledssjukdomar Beteendepåverkande behandling
Läs merIcke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS
Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning
Läs merrörelseorganens sjukdomar
Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Om arbetet Riktlinjen omfattar 274 tillstånds-åtgärdspar Konsekvensbeskrivningen tar upp de centrala rekommendationerna De flesta rekommendationerna
Läs merBrosket. Synovialmembranet. inflammeras
Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan
Läs merArtros Rüdiger Weiss
Artros Rüdiger Weiss Överläkare, Docent Patientflöde Artroplastik och Extremitetsdeformiteter Patientområde Rekonstruktiv Ortopedi Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm 1 Artros = sjuk led (grekiska)
Läs merKROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE
KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE Hälsa för brukare, Umeå, 190404 Ingrid Espling, fysioterapeut VC Granen Malmö Illustration: Alf Dahlman Design Glöm inte bort kroppen! Vanliga kroppsliga hälsoproblem Hinder
Läs merGlucosamine ratiopharm
Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om
Läs merSmärta vid knäartros (GA)
Smärta vid knäartros (GA) Vilka drabbas, och hur vanligt är det med knärtrossmärta? Knäartros - diagnoskod M17 (10). Det finns inget tydligt svar på varför en enskild person drabbas av artros. Det finns
Läs merEtt rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.
Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs merArtros i höft och knäled. Jon Tjörnstrand Ortopediska kliniken USiL
Artros i höft och knäled Jon Tjörnstrand Ortopediska kliniken USiL Höft- och knäledsartros Etiologi Symtom Behandling Icke kirurgiska alternativ Kirurgiska alternativ till protes Protes Ortopediska aspekter
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merArtros. Om artros Varför får man artros Behandling Socialstyrelsens Riktlinjer Icke kirurgisk behandling vid artros
Artros Om artros Varför får man artros Behandling Socialstyrelsens Riktlinjer Icke kirurgisk behandling vid artros Years lived with disability (%) worldwide musculoskeletal disorders diabetes mental disorders
Läs merDitt Examinandnummer (eller namn om du provskriver):
Ortopedexamen 2006, skriftliga delen Tid: 2006 03 17 kl 09.00-1500 Skrivningen består i år av 20 frågor: 4 långessäfrågor där svaret på varje fråga kan belönas med upp till 10 poäng. 5 kortessäfrågor där
Läs merRiktlinje för handrehabilitering
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv
Läs merFysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20
Läs merKvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre
Läs merProsit! Artros = ledförslitning?
Prosit! Årets värsta influensatid tycks vara här. Var och varannan människa ligger hemma i feberfrossa eller går omkring och nyser och snorar. För att klara sig undan ska man vara extra noggrann med hygienen.
Läs merHöftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Läs mer88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper
88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning
Läs merRehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Artros Giltig fr.o.m: 2017-10-18 Faktaägare: Maria Jönsson, Sjukgymnast primärvårdsrehab Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs mer1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland
1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merHandläggningsöverenskommelse
Handläggningsöverenskommelse april 2009 Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Förord Långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten drabbar omkring en tredjedel av den vuxna befolkningen
Läs merEtt rörligare liv PP-AOX-SWE-0043, Juli-2018
Ett rörligare liv Ett rörligare liv Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier
Läs merVuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen
D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården
Läs merSjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Läs merUndersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Läs merTeamarbete Reumatologi SUS
Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla
Läs merOrtopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45
Läs merVårdprogram för artros
Vårdprogram för artros Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala vårdprogram tas fram i nära samverkan
Läs merArtrosskola för personer med hand-, höft-och/eller knäartros
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Primärvårdsrehabiliteringen 2 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Morten Thorup Leg. Sjukgymnast Börje Ehinger Områdeschef
Läs merHöftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Läs merFörstå din hunds. Ledhälsa
Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas
Läs merTag hand om hundens leder
Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14.@ki.se 1 Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för ett stort
Läs merHAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare
HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Läs merLedstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013
Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merNivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering
2009-08-17 1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012
Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merHandläggningsöverenskommelse
Handläggningsöverenskommelse Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets Broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301 80 Halmstad
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar 2014
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merTendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador
Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet
Läs mer7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre
7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre Diarienummer: PVN16-0029 Dokument: PVN16-0029-1 Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, 2016-02-23 Ärendegång
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom
Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning
Läs merArtros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna?
Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna? Magnus Gerdin, Leg fysioterapeut Lidens HC. Översikt Inaktivitet till träning Grundbehandling artros Effekter av träning vid artros Smärta och
Läs merÖverenskommelse. mellan Primärvården södra Bohuslän och ortopedisk specialistvård på Kungälvs sjukhus
Fler exemplar av denna broschyr kan beställas från kirurg-/ortopedkliniken på Kungälvs sjukhus: kirort.ksh@vgregion.se Överenskommelse en södra Bohuslän Kämpegatan 3 411 04 Göteborg Tfn 0303-72 85 50 www.vgregion.se/primarvardensodrabohuslan
Läs merLänskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts
Läs merVad är artros och när behövs en ledprotes?
Vad är artros och när behövs en ledprotes? Ortopedidagen 10 okt 2017 Ola Rolfson Docent, Överläkare Vad är artros och när behövs en ledprotes? Epidemiologi hur vanligt är artros? Vad är artros? Vad gör
Läs merDistorsion knä och fotled
Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur
Läs merBakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat
Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen
Läs merME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert
ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS
Läs merAxelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.
Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merPatientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merPreoperativ hälsodeklaration slutenvård
Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du
Läs merPublicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1. Innehållsansvarig: Jüri-Toomas Kartus, Enhetschef, NU ledning (jurka) Giltig från:
Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1 Innehållsansvarig: Jüri-Toomas Kartus, Enhetschef, NU ledning (jurka) Giltig från: 2018-02-20 Godkänt av: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt
Läs mer