Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen

Transkript

1 D A T U M D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården och den näst vanligaste orsaken till längre sjukskrivning. Fysioterapeuter/sjukgymnaster träffar ofta dessa patienter och är vanligen första instans för dessa patienter i primärvården. I de fall det finns behov av röntgen måste patienten ha en läkartid för bedömning för att remiss ska kunna skrivas. För att effektivisera primärvården i Sörmland planeras ett projekt under 2017 där fysioterapeuter/sjukgymnaster skriver röntgenremiss i viss begränsad omfattning. Projektet görs på uppdrag av Asghar Farahani hälsovalschef, och Aina Nilsson divisionschef primärvård. Arbetet med att fastställa rutiner ska följa Socialstyrelsens riktlinjer; SOSFS 2011:9 Ledningssystem för kvalitetsarbete och SOSFS 2004:11 Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården mm samt Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:35 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning. Rutiner för att skriva röntgenremiss ska också följa de direktiv som finns i landstinget Sörmland för remisshantering. På den remitterande enheten ska det finnas fastställda rutiner för de remisser som skrivs, för hantering av utgående remisser och inkommande remissvar samt för inkomna remissvar vid frånvaro några dagar. Vem eller vilka inom verksamheten som får utfärda remisser Hur remisser ska registreras och sändas Bevakning av att remissvar kommer in inom godtagbar tid Vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss dröjer eller uteblir Hur remissvar skall tas emot och registreras Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(5)

2 Röntgen används för patienter med besvär från rörelseorganen för att bekräfta en diagnos eller utreda mer när kliniken inte är tydlig. Vid misstanke om allvarligt sjukdomstillstånd behöver läkare kontaktas före röntgen. Varje röntgen ska vara kliniskt motiverad och följa de direktiv som finns i landstinget Sörmlands vårdöverenskommelse Primärvård och Ortopedi. Krav på tidigare utbildning/erfarenhet för legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast som deltar i projektet skriva röntgenremiss. Utifrån verksamhetschefs bedömning av kompetens samt ha arbetat minst 3 år, (100 % tjänstgöringsgrad) eller 4 år (75 % tjänstgöringsgrad) inom primärvården eller med avtal nationella taxan. Utbildning i diagnostik: OMT steg 1 alt McKenzie steg A Följa riktlinjer enligt vårdöverenskommelse för primärvård-ortopedi Varje röntgenundersökning skall vara kliniskt motiverad! Under projekttiden ingår följande röntgenundersökningar som samtliga är slätröntgen vilket inte ställer krav på kunskap om patientens aktuella läkemedelsbehandling, njurfunktion mm. Röntgenundersökningar som ingår i projektet: Axel AC-led Arm Höft (protesbäcken ingår) Knä Underben Fotled Fot Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen SID 2(5)

3 Diagnoser och frågeställningar vid röntgen: Undersökning Frågeställning AXEL Acromioclavicularledsartros Glenohumeral artros, proximal migration av caput Frozen shoulder Atros Rotatorcuffsyndrom/ Atros, impingment, kalk, osteofyter impingment och högt stående caput Rotatorcuffruptur Skelettskada ARM HÖFT (protesbäcken ingår) Höftledsartros Impingment höft Tecken till gammal skelettskada, ev. läge osteosyntesmaterial, pseudartros FAI */Impingment KNÄ Knäledsartros UNDERBEN FOTLED Fotledsartros Fotledsinstabilitet Tecken till gammal skelettskada, ev. läge av osteosyntesmaterial, ev. pseudartros, kongruens i leden, tecken till gammal skelettskada * Femoroacetabular impingment Röntgenremiss som inte ingår i projektet och som skrivs av läkare: Kotpelaren/Ryggen, SI-leder MRT, DT och Ultraljud Barn (<18 fyllda år) Slätröngten av kolumna (nacke, thorakal- och ländrygg) ingår inte tills vidare. MR-undersökningar bedöms i lt Sörmland som en preoperativ undersökning varför behandlande läkare bör kopplas in om fysioterapeut/sjukgymnast ser behov av en sådan undersökning. SID 3(5)

4 Remissens innehåll Undvik förkortningar och långa remisstexter, det medför risk för felbedömningar och missförstånd. Enligt riktlinje från radiologiska kliniken Sörmland ska remiss till röntgen innehålla följande uppgifter. Klinisk diagnos, relevanta fynd vid fysikalisk undersökning Uppgifter om tidigare relevanta undersökningar Relevant sjukhistoria med symtom och symtomutveckling över tid. Tidigare terapeutiska åtgärder Relevanta andra sjukdomar Uppgifter om kontraindikationer Hur resultatet påverkar fortsatt hantering och behandling Riktad frågeställning: Var tydlig med frågeställningen, den styr val av metod, projektioner och områden samt underlättar röntgenläkarens bedömning. Om näraliggande trauma har föregått besvären och skelettskada misstänks, skrivs remiss för akut röntgen av läkare. Patienter som röntgats akut och där ingen skelettskada upptäckts kan om de inte följer förväntat rehabiliteringsförlopp ha behov av ny röntgen. Den röntgenremissen kan skrivas av fysioterapeut/sjukgymnast. Röntgensvar Remittenterna får svar på sina remisser i NCR Cross på vårdcentraler, för sjukgymnaster på nationella taxan fås remissvar via brev. Bevaka remissvar minst 2 gånger per vecka. Lämna över uppgiften till annan vid frånvaro. Remittenten ansvarar för att röntgensvaret hanteras på ett säkert sätt. Svaret på remissen skall meddelas patienten via telefon eller brevkontakt och dokumenteras i journalen. Journalföring: sammanfattning av svar, hur information till patient har givits och vidare handläggning. SID 4(5)

5 Fråga behandlande läkare alt. läkare på den vårdcentralen där patienten är listad vid oklarheter så som: Fynd som indicerar fortsatt utredning Svårbegripliga röntgensvar Frågeställning som inte har besvarats är frågeställningen rätt? Återkoppla med röntgenläkare. När utlåtandet inte stämmer med kliniken o Röntgen inte facit utan en pusselbit. o Röntgen är ett komplement till klinisk undersökning. Projektgrupp: Marie Portström, chefläkare, patientsäkerhetsenheten MSE Jens Frick, verksamhetschef radiologiska kliniken NLN Mikael Enblom, överläkare, radiologiska kliniken MSE Thorne Wallman, distriktsläkare, PrimUs, Hälsoval Bertil Nessle, leg. sjukgymnast, nationella taxan, Eskilstuna Gunnel Peterson, leg.sjukgymnast, Primus, Hälsoval SID 5(5)