Revisionsrapport Remissgarantin Norrbottens läns landsting Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor
|
|
- Thomas Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Remissgarantin Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor
2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Metod och avgränsning Tidigare revisionsgranskning av remissgarantin Resultat och bedömning Vidtagna åtgärder från landstinget Granskningsresultat Vad ingår i remissgarantin Riktlinjer och rutiner för remisshantering Utvecklandet av nya VAS Kännedomen om riktlinjer och rutiner för hanteringen av remisser kopplat till remissgarantin Tillämpningen av riktlinjer och rutiner för hanteringen av remisser kopplat till remissgarantin Uppföljningen av riktlinjer och rutiner...10
3 1 Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av revisorerna inom har Komrev inom PricewaterhouseCoopers granskat om landstingets interna kontroll avseende remissgarantin är tillräcklig ur ett övergripande perspektiv. Vår sammanfattande bedömning är att landstingets interna kontroll avseende remissgarantin inte är tillräcklig. Den sammanfattande bedömningen baseras på följande granskningsiakttagelser och bedömningar: Inledningsvis kan konstateras att flertalet av de utvecklingsområden som uppmärksammades i samband med revisorernas granskning av remisshanteringen 2002 kvarstår och då framförallt att landstinget inte kontinuerligt följer upp remissgarantin. Men även att uppföljningsmöjligheterna via befintliga system är begränsade. Riktlinjer och rutiner för remisshanteringen ger en god grund för att förhindra felaktiga remisser? Vår bedömning är att nuvarande riktlinjer och rutiner i allt väsentligt ger tillräckliga förutsättningar för remisshanteringen. Via remissmodulen i VAS framgår vilka uppgifter som ska, alternativt bör, följa med varje enskild remiss. I de verksamhetsspecifika rutinerna för inkommande och utgående remisser framgår också uppgift om när, hur och av vem remisserna ska hanteras. Granskningen har däremot inte kunnat visa på några rutiner som klargör vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid, alternativt vilka åtgärder ska vidtas om svaret dröjer eller uteblir. Vissa oklarheter har även uppmärksammats i hanteringen av remisser då ansvarig läkare tagit beslut om remiss, men av olika anledningar inte signerat och skickat iväg aktuell remiss. Säkerställs att inga remisser faller mellan stolarna? I nuvarande VAS-systemet finns möjlighet till remissbevakning, vilket är en viktig del i den interna kontrollen och har en stark koppling till patientsäkerheten. Vår bedömning är att det emellertid finns brister i tillämpningen av remissbevakning i den interna kontrollen för remisshanteringen och dess flöde. Detta ökar risken för att viktig information inte kommer fram och därmed heller inte kan ingå i landstingets systematiska förbättringsarbete. Kännedom om och tillämpning av förekommande riktlinjer och rutiner? Vi kan konstatera att kännedomen om remissgarantin och de krav verksamheten har att förhålla sig till inte är tillfredsställande. Vidare visar granskningen att cirka åtta procent 1
4 av allmänremisserna (721 stycken) i underlaget inte lever upp till remissgarantin. På årsbasis skulle det indikera att remisser inte hanteras inom ramen för de tidskrav som garantin anger. Oavsett säkerheten i stickprovet, är det inte tillfredsställande ur ett patientsäkerhetsperspektiv att potentiellt patienter på grund av olika anledningar får en försenad medicinsk undersökning och/eller behandling. En försenad remisshantering kan leda till en försenad medicinsk bedömning och möjligheter till fortsatta åtgärder. Patienten kan även, om remissvar uteblir, få leva i ovisshet om sitt tillstånd. Uppföljningen av riktlinjer och rutiner? Den allmänna uppfattningen bland de intervjuade är att landstinget överlag klarar av att leva upp till de tidsangivelser som anges i remissgarantin. Då det emellertid inte genomförs några uppföljningar av garantin har inte landstinget något direkt underlag som bekräftar i vilken utsträckning landstinget lever upp till kraven i den av landstingsfullmäktige antagna garantin, vilket enligt vår bedömning inte är tillfredsställande. För att säkerställa att landstinget lever upp till den antagna remissgarantin måste uppföljningsmöjligheterna kopplat till garantin säkerställas för att därefter möjliggöra kontinuerligt och systematiskt återkommande uppföljningar. 2 Inledning 2.1 Bakgrund I Socialstyrelsens författningssamling (2004:11) om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. finns grundläggande krav på remisshanteringen. Av denna framgår bl.a. att vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser skall utformas och hanteras. Vidare framgår att verksamhetschefen på den remitterade enheten och mottagande enheten skall fastställa rutiner för de remisser som skall användas inom verksamhetsområdet, för hanteringen av utgående och inkommande remisser och remissvar. I landstingets gemensamma regler och riktlinjer framgår vilka riktlinjer verksamheterna har att förhålla sig till remissgarantin. Med remiss avses i granskningen Handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. En specifik remissgaranti har ingått i landstingsplanen sedan år 1998 och från år 2000 återfinns garantin i landstingets gemensamma regler. Bland annat framgår att när remiss 2
5 till specialistläkare bedöms nödvändig ska remitterande enhet inom fem dagar ha skickat remissen, räknat från tidpunkten för kontakten då beslut om remiss fattades. I garantin klargörs även att alla patienter som remitterats från t ex en läkare till en annan ska inom en vecka från det att remissen mottagits, få besked om tidpunkt för besöket eller behandlingen. Samtidigt ska remitterande läkare få en remissbekräftelse. Inom en vecka efter det att patienten gjort sitt besök ska remitterande läkare få remissvar. Om specialistfunktion av olika skäl inte finns att tillgå på remissmottagande enhet har denna ansvaret att remittera patienten vidare till annan vårdinrättning. Om en remiss eller remissvar försenas, eller inte alls skickas till mottagande funktion för utredning/behandling kan patientens hälsotillstånd förvärras. Utöver de medicinska konsekvenserna kan brister i remissförfarandet medföra att resurserna inom landstinget inte används på ett kostnadseffektivt sätt. Denna granskning ska även ses om en uppföljning av revisorernas granskning av remissgarantin år Revisionsfråga Granskningens revisionsfråga är att bedöma om den interna kontrollen avseende remissgarantin är tillräcklig ur ett övergripande perspektiv. För att besvara granskningens övergripande revisionsfråga kommer följande kontrollmål att vara styrande för granskningen: Förekommande riktlinjer och rutiner för remisshanteringen ger en god grund för att förhindra felaktiga remisser eller remisser som kräver kompletteringar m m. Rutiner/systemen finns som säkerställer att inga remisser faller mellan stolarna? Kännedomen om och tillämpningen av förekommande riktlinjer och rutiner för hanteringen är tillräcklig? Uppföljningen av förekommande riktlinjer och rutiner är tillräcklig? 2.3 Metod och avgränsning Granskningen har initialt omfattat en kartläggning av landstingets organisation, system och rutiner för hantering av remisser. Intervjuer har genomförts med: En läkare Två läkaresekreterare 3
6 Chefssekreteraren vid kirurgstaben Sunderby sjukhus ansvar för bland annat NLL:s uppföljning av information från Datalagret 1 Ansvarig för landstingets patientsäkerhetsarbete Verksamhetsutvecklare/projektledare från division Länsteknik Granskningen har vidare omfattat ett stickprov avseende samtliga landstingsinterna allmänremisser under en månad (oktober månad 2009), totalt 8890 allmänremisser. Detta underlag har därefter stämts av mot några av de tidsangivelser som anges i landstingets remissgaranti. Den aktuella månaden har valts ut i samråd med framförallt chefssekreteraren vid kirurgstaben. Granskningen har även omfattat registrerade avvikelser kopplat till remisshantering inom landstinget för år 2009 via landstingets avvikelsehanteringssystemen Synergi (Utdrag ). Dokumentgranskning har genomförts av följande dokument: Landstingets gemensamma regler och riktlinjer 2010, Ett urval av remisshanteringsrutiner Ortopedenheten Sunderby sjukhus (reviderat ), Björknäs vårdcentral (reviderat juli 2009), Stadsvikens vårdcentral och Malmfältens psykiatri Projektplan Remiss och svar Utdrag ur landstingets sammanställning av rutinbeskrivningar för Remiss och svar som utgör en del av förberedelsearbetet inför implementeringen av VAS+. Landstingsstyrelsens protokoll , och Granskningen avgränsas till landstingets interna kontroll av remissgarantin. Remisser till och från region- och rikssjukvården och privata aktörer har således inte ingått i granskningen. 3 Tidigare revisionsgranskning av remissgarantin 3.1 Resultat och bedömning I revisorernas granskning 2002 konstaterades att rutinerna för hantering av remisser var mer eller mindre systematisk utvecklade och att de i första hand var utformade för att få ett effektivt och praktiskt arbetssätt i det vardagsnära arbetet. Bedömningen var att den nya remissmodulen i VAS förmodligen skulle komma att innebära en än mer effektiv hantering av remisser. 1 I NLLs datalager samlas data från bland annat landstingets vårdadministrativa system VAS. Datalagret ska underlätta för att samla in information om och möjliggöra uppföljningar av hela NLLs verksamhet. 4
7 Ungefär hur många av remisserna som inte uppfyllde tidskraven i landstingets remissgaranti fanns det vid detta granskningstillfälle ingen kunskap om. Bedömningen var att det med stor sannolikhet rörde sig om ett mycket större antal än de som Patientnämnden uppmärksammat under år Utöver två controllerrapporter i mitten på 1990-talet konstaterades att inga centrala uppföljningar genomförts vid detta granskningstillfälle. De ansvariga politikerna inom landstingsstyrelsen (och i förlängningen fullmäktige) visste därmed inte hur verksamheten klarar att leva upp till den remissgaranti som fullmäktige beslutat om. Landstinget uppmanades därför att undersöka hur remissgarantin kan följas upp och därefter löpande och systematiskt genomföra sådana uppföljningar och rapportera dessa till landstingets ansvariga politiker. Den nya remissmodulen i landstingets vårdadministrativa system VAS bedömdes då enligt de ansvariga förbättra möjligheterna att på ett verkningsfullt genomföra uppföljning av remissgarantin. 3.2 Vidtagna åtgärder från landstinget I landstingsstyrelsens kommentar till revisorernas rapport om remisshanteringen inom landstinget konstaterades att uppföljning av remissgarantin endast skett sporadiskt under årens lopp. Med anledning av detta kommer det i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för 2003 att ges ett uppdrag till divisionerna inom hälso- och sjukvården att regelbundet följa upp remissgarantin ( ). I landstingsdirektörens rapport framgår att en undersökning planeras för att se hur verksamheterna uppfyller målen i remissgarantin. Resultatet kommer sedan att analyseras och resultera i förslag till åtgärder. I landstingsdirektörens rapport redovisades resultaten från den genomförda undersökningen. Sammanfattningsvis konstaterades att det endast i vissa delar går att följa upp följsamheten till remissgarantin via uppgifter ur VAS. Resultatet från de delar av remissgarantin som kunde mätas visade att: Remissgarantin uppfylldes helt endast beträffande tiden mellan beslut om remiss och avsändande av remiss till nästa vårdnivå. Mellan bekräftelse av remiss och ankomst av remiss tog det för brevremisser i genomsnitt nästan två dagar längre än remissgarantin; 8,8 dagar mot 7 dagar Remissvaret efter besök genomförts skickas i genomsnitt efter 31 dagar för brevremisser och efter drygt två dagar för röntgenremisser. Garantin anger sju dagar. 5
8 Slutsatsen var att det behöver ske ett fortsatt arbete för att verksamheterna ska leva upp till de krav som finns i landstingets regelverk. Förslaget var att varje divsion/verksamhet själva ska följa upp remissgarantin åtminstone en gång per år. 4 Granskningsresultat 4.1 Vad ingår i remissgarantin I landstingets gemensamma regler och riktlinjer framgår vilka riktlinjer verksamheterna har att förhålla sig till angående remissgarantin. I riktlinjerna framgår att: När remiss till specialistläkare bedöms nödvändig ska remitterande enhet inom fem dagar ha skickat remissen, räknat från tidpunkten för kontakten då beslut om remiss fattades. Alla patienter som remitterats från t ex en läkare till en annan ska inom en vecka från det att remissen mottagits, få besked om tidpunkt för besöket eller behandlingen. Samtidigt ska remitterande läkare få en remissbekräftelse. Inom en vecka efter det att patienten gjort sitt besök ska remitterande läkare få remissvar. Om specialistfunktion av olika skäl inte finns att tillgå på remissmottangande enhet har denna ansvaret att remittera patienten vidare till annan vårdinrättning. Några ytterligare direktiv avseende tillämpning och uppföljning av remissgarantin via divisionsplaner och verksamhetsplaner har inte framkommit i granskningen. Däremot finns det verksamhetsspecifika rutiner inom vårdenheterna som om de följs stödjer tilllämpningen av remissgarantin i det vardagliga arbetet Riktlinjer och rutiner för remisshantering Inom landstinget finns i enlighet med Socialstyrelsens författningssamling (2004:11) skriftliga direktiv för hur remisser skall utformas och hanteras som har direkt koppling till möjligheterna att leva upp till den av landstingsfullmäktige antagna remissgarantin. Interna remisser inom landstinget ska huvudsakligen hanteras via landstingets vård administrativa system VAS. Via remissmodulen i VAS framgår vilka uppgifter som ska alternativt bör följa med varje enskild remiss. Datum för när beslut om remiss tas, remissmottagare och avsändare framgår via systemet. I systemet finns även möjlighet att sätta remissen under bevakning. Av de intervjuade framgår att just denna funktion inte alltid används trots att det i direktiven framgår att bevakningsdatum ska vara obligatoriskt. Några direktiv kring vilka tidsangivelser som ska anges för bevakningsdatum med koppling till remissgarantin i VAS har inte framkommit i granskningen. 6
9 Via systemet går det att föra in datum för remissbekräftelse och datum när remissen besvarats. Signering av vald remiss kan bara göras av ansvarig vårdgivare eller av vårdgivare med översigneringsrätt, vilket innebär att annan än den som beslutat om remiss signerar remissen. Av de intervjuade framgår att det emellanåt händer att ansvarig läkare tagit beslut om remiss men inte skickat iväg den. Vid längre frånvaro har det i sin tur medfört att remisser blivit liggande i mer än de fem dagar som fastslagits i remissgarantin. Risken för att remisser blir liggande, alternativt inte hanteras i enlighet med upprättade rutiner ökar även enligt de intervjuade under de perioder då många stafettläkare varit inne i verksamheten. I de verksamhetsspecifika rutinerna för inkommande och utgående remisser framgår i de exempel som framkommit i granskningen ansvarsfördelningen för när, hur och av vem remisserna ska hanteras. Detta som ett komplement till handboken i remissmodulen i VAS Mer specifikt framgår hur remisser ska tas emot och registreras. Det framgår hur och i vilka fall den remitterande enheten ska få besked om att remissen mottagits och när den kommer att åtgärdas samt hur remissvaren ska registreras och sändas. Det framgår även i de rutiner vi tagit del av vem som är ansvarig för att bevaka remisshanteringen, vilket oftast är läkarsekreterarna. Granskningen har inte kunnat visa på några rutiner som direkt klargör vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid, alternativt vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss dröjer eller uteblir Utvecklandet av nya VAS+ I det arbete som pågår med att modernisera och anpassa landstingets heltäckande vårdadministrativa system VAS ingår ett delprojekt som särskilt handlar om remiss och svar. Målet är att de delar som specifikt berör remiss och svar ska komma att implementeras under första halvåret En del i förarbetet inför kravspecifikation för nya VAS+, vars implementering ska påbörjas under hösten 2010, har varit delprojekt Remiss och svar. En arbetsgrupp har satts ihop för att sammanställa vilka behov och utvecklingsområden verksamheten uppmärksammat i det vardagliga arbetet med remisser via en speciell modul i VAS. Genom det underlag som arbetats fram framgår en rad utvecklingsområden avseende remisshanteringen. Några av de utvecklingsområdena som uppmärksammats är att: signering och sändning av remiss ska kunna ske vid ett och samma moment sänd remiss ska kunna kompletteras så länge den har status inkommen hos mottagande enhet remissdatum inte ska kunna anges framåt i tiden inkommen remiss som är märkt akut från inremitterande ska visas på ett särskilt sätt i bevakningslistan. 7
10 Anledningen till att ovan nämnda förändringar lyfts fram beror på att det kontinuerligt förekommer att remisser signeras, men därefter blir liggande av olika anledningar. I sammanhanget har även diskuterats värdet i att tydliggöra rutinerna för översignering. Vidare skulle möjligheten för remittenten att komplettera skickad remiss minska risken för att remissen måste skickas fram och tillbaka på grund av mindre kompletteringar. Ytterligare en anledning till föreslagen förändring är att det kontinuerligt förekommer att remittenten nu istället väljer att skicka en ny remiss för samma ärende. I de diskussioner som varit kring vad som kan förbättras i hanteringen av remisshanteringen via VAS har inte, enligt de intervjuade, uppföljningsaspekten ingått. Kommentar 4.1 Vår bedömning är att nuvarande riktlinjer och rutiner i allt väsentligt ger tillräckliga förutsättningar för remisshanteringen. Via remissmodulen i VAS framgår vilka uppgifter som ska alternativt bör följa med varje enskild remiss. I de verksamhetsspecifika rutinerna för inkommande och utgående remisser framgår vidare ansvarsfördelningen för när, hur och av vem remisserna ska hanteras. Granskningen har däremot inte kunnat visa på några rutiner som särskilt klargör vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid alternativt vilka åtgärder ska vidtas om svaret dröjer eller uteblir. Vissa oklarheter har även uppmärksammats i hanteringen av remisser då ansvarig läkare tagit beslut om remiss, men av olika anledningar inte signerat och skickat iväg aktuell remiss. I nuvarande VAS-systemet finns möjlighet till remissbevakning, vilket är en viktig del i den interna kontrollprocessen och har en stark koppling till patientsäkerheten. Vår bedömning är att det finns brister i tillämpningen av exempelvis remissbevakning i den interna kontrollen avseende remisshanteringen och dess flöde, vilket ökar risken för att viktig information inte kommer fram och därmed heller inte kan ingå i det systematiska förbättringsarbetet. 4.2 Kännedomen om riktlinjer och rutiner för hanteringen av remisser kopplat till remissgarantin Hanteringen av interna remisser via VAS systemet fungerar enligt de intervjuade överlag på ett tillfredsställande sätt. Att interna remisser uteslutande hanteras elektroniskt underlättar följsamheten till de krav som ställs på innehåll och struktur. Risken för att remissen hamnar på villovägar minskar sett i förhållande till den extra hantering som krävs vid en pappersremiss. De intervjuade känner däremot överlag inte till vilka riktlinjer verksamheterna har att förhålla sig till angående remissgarantin. De intervjuade uppfattar inte att remitterande läkare håller på remisserna och det finns synpunkter om att de fem dagar som anges för denna del i garantin inte i alla avseenden är anpassade till hur verkligheten ser ut. Exempelvis då beslut om remiss tas på en fredag och remissen skickas onsdagen veckan därpå har inte verksamheten levt upp till remissgarantin. 8
11 Kommentar 4.2 Vi kan i granskningen konstatera att kännedomen om remissgarantin och de krav verksamheten har att förhålla sig till med anledning av garantin inte är tillfredsställande. 4.3 Tillämpningen av riktlinjer och rutiner för hanteringen av remisser kopplat till remissgarantin Genom det stickprov som genomförts i granskningen från oktober månad 2009 framgår att det totalt skickades 8890 interna allmänremisser inom landstinget under denna månad. För cirka åtta procent av remisserna (721 stycken) är tiden mellan det att beslut om remiss tas till dess att remissen skickas längre än de fem dagar som anges i remissgarantin. För 30 av remisserna är tidsspannet mer än 100 dagar. I tabell 1 nedan framgår en grov uppskattning hur resultatet från stickprovet skulle kunna se ut på årsbasis om motsvarande siffror även skulle gälla för årets övriga månader. Tabell 1 Antal remisser i granskningen som överskrider remissgarantin Resultat Totalt antal allmänremisser Antal remisser som överskrider remissgarantin Stickprov oktober (8%) Uppskattat antal för år *12= * 0,08 = I underlaget finns även remisser där beslut om remiss tagits men där remissen blivit liggande i 548, 334, 257 och 235 dagar innan remissen skickats iväg. Enligt de intervjuade kan en anledning till detta vara att beslut om remiss fattats men att utredningen av patienten först förutsatt annan utredning vilket i sig medfört denna fördröjning. För 236 (2,65 procent) allmänremisser i stickprovet var antalet dagar från beslut om remiss till dess att remissen skickats iväg mer än 12 dagar vilket indirekt medförde att någon remissbekräftelse med svar om tidpunkt för besök rimligen inte kunde ges inom den tidsbegränsning som anges i remissgarantin det vill säga inom dagar, vilket även framgår i figur 1 nedan. Figur 1 Tidsramar för delar av remissgarantin och granskningsresultat Garantin Beslut om remiss 5 dagar Remiss skickas Remissbekräftelse med svar om tidpunkt för besök 7 dagar Resultat Totalt 721 allmänremisser överskred 5 dagar Totalt 236 av dessa 721 allmänremisser överskred 7 dagar 9
12 Någon möjlighet att via landstingets system särskilt följa upp hur många dagar det tar innan remissbekräftelse ges är inte möjligt via det nuvarande systemet. Via landstingets avvikelsehanteringssystemen Synergi framgår enligt tabell 2 nedan antalet registrerade avvikelser kopplat till remisshantering inom landstinget för år Tabell 2 Antal registrerade remissavvikelser i Synergi under år 2009 Typ av avvikelse Antal registreringar Dokumentation 80 Informationsöverföring 41 Totalt 121 I tabell 2 ovan framgår bara de avvikelser där dessa har kunnat spåras till remittent och patient. I enlighet med granskningens avgränsning framgår heller inte avvikelser som gäller remittenter som inte har tillgång till eller använder Synergi (till exempel kommun och privata vårdgivare). För att bedöma om det går att synliggöra några mer likheter mellan ovan nämnda avvikelser har ett utdrag gjorts av 32 remissavvikelser från Synergi. Bland orsakerna till avvikelserna kan exempelvis nämnas: Läkarbrist som medfört att remissvar inte kunnat skickas iväg Stafettläkare som inte känt till vilka rutiner som finns för hantering av inkommande och utgående remisser Patienter har inkommit till berörd verksamhet utan remiss. Kommentar 4.3 Granskningen visar att cirka åtta procent av allmänremissen (721 stycken) i underlaget inte lever upp till remissgarantin. På årsbasis skulle resultatet indikera att remisser inte hanteras inom ramen för de tidskrav som garantin anger. Oavsett hur detta resultat ska bedömas, i förhållande till totala antalet allmänremisser, är det inte tillfredsställande att potentiellt patienter på grund av olika anledningar får en försenad medicinsk undersökning och/eller behandling. En försenad remisshantering kan även leda till en försenad medicinsk bedömning och möjligheter till fortsatta åtgärder. Patienten kan även, om remissvar uteblir, få leva i ovisshet om sitt tillstånd. 4.4 Uppföljningen av riktlinjer och rutiner I likhet med resultaten från den tidigare genomförda revisionsgranskningen 2002 konstaterar vi att landstinget inte genomför någon strukturerad och samordnad uppföljning av remissgarantin. Granskningen visar även att uppföljningsmöjligheterna av remissgarantin inte förbättrats nämnvärt sedan 2004, då det fortfarande endast i vissa delar går att följa upp följsamheten till remissgarantin via uppgifter ur VAS. 10
13 I landstingets gemensamma regler och riktlinjer för 2010 framgår i flera avseenden regler och riktlinjer som avser att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården. Det förekommer även en rad olika projekt med syfte att öka tillgängligheten/effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Här tangeras hanteringen av remisser, men det finns inget fokus specifikt för denna. Även om remissgarantin inte ingår i den uppföljning som genomförs inom landstinget följs delar av garantin indirekt upp via exempelvis vårdgarantin som omfattar såväl primärvård som specialiserad vård. Detta då vårdgarantin syftar till att ge patienterna tydliga utfästelser inom vilka tidsramar planerade besök och behandlingar ska ske. Ansvariga för uppföljning av vårdgarantin har inte i sina analyser kunnat se att eventuella fördröjningar i remissflödet i någon större omfattning påverkat landstingets möjlighet att nå kraven i vårdgarantin. Trots de rekommendationer som framkom via landstingets egen utredning 2004 om att varje division/verksamhet själva ska följa upp remissgarantin åtminstone en gång per år har inte någon sådan uppföljning genomförts. Således har heller ingen uppföljning genomförts av tillämpningen av remissgarantin. Kommentar 4.4 Den allmänna uppfattningen är att landstinget överlag klarar av att leva upp till de tidsangivelser som anges i remissgarantin. Då det emellertid inte genomförs några uppföljningar av garantin har inte landstinget något direkt underlag som bekräftar i vilken utsträckning landstinget lever upp till kraven i den antagna garantin, vilket enligt vår bedömning inte är tillfredsställande. För att säkerställa att landstinget lever upp till den antagna remissgarantin måste uppföljningsmöjligheterna kopplat till garantin säkerställas för att därefter möjliggöra kontinuerligt och systematiskt återkommande uppföljningar Fredrik Markstedt, Projektledare Carina Olausson, Uppdragsledare 11
REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.
REVISIONSRAPPORT Remisshantering Norrbottens läns landsting Juni 2002 Hans Rinander www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod... 3 3. Landstingets remissgaranti...
Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande
God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Handläggning av patientnämndsärenden
Revisionsrapport Handläggning av patientnämndsärenden Norrbottens läns landsting Oktober 2009 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult 2009-10-07 Fredrik Markstedt, Projektledare Revisionskonsult Carina Olausson,
Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och
Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland
Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare
Remissrutiner inom Region Östergötland
Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium och röntgen, förutom
Remiss inom hälso- och sjukvård
Regional medicinsk riktlinje Remiss inom hälso- och sjukvård Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00079) giltigt till februari 2020. Utarbetad av funktionsgrupp chefläkare. Syfte Syftet
Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ
över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium
Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
För elektroniska remisser skannas remissbekräftelsen. Denna återfinns som separat dokument och kan inte kopplas till remissen.
Lathund AsynjaVisph Bilaga till Riktlinje Remisshantering Följande arbetsuppgifter skall göras av sekreterare eller annan utsedd person för varje enhet i AsynjaVisph som hanterar remisser. För Närhälsan
Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende gällande brister i remissbevakning.
Handläggare: Renate Cremer 1 (4) PaN 2014-06-03 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-09 PaN V1211-04982-58 PaN V1211-05199-58 Återföring Brister i remissbevakning Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Svar på revisionsskrivelse med anledning av granskning av landstingets remisshantering
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Produktionsstyrelsen 2012-02-20 31 Dnr PS 2012-0018 Svar på revisionsskrivelse med anledning av granskning av landstingets remisshantering Förslag till
Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
Rutin Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: 1 Innehåll
Rutin Process: 3.1.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Remiss Giltig fr.o.m: 2018-04-23 Faktaägare: Magnus Järvholm, ordförande i förvaltningsgrupp remiss Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso-
Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.
Handläggare: Agneta Calleberg 1 (2) PaN 2015-03-06 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-11 PaN 1401-00020-30 1403-01455-30 Återföring Problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem Ärendet Patientnämnden
Rutiner för remisshantering
Upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp U Söderström M Burström, PE Legrell. 20130701-20141231 Folktandvårdens ledningsgrupp 1 Riktlinjer FOLKTANDVÅRDEN Rutiner för remisshantering
Revisionsrapport Remisshantering Landstinget Värmland Margaretha Larsson Malou Olsson Lars-Åke Ullström
www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson Malou Olsson Lars-Åke Ullström Remisshantering Landstinget Värmland Remisshantering Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 3 1.1. Revisionsfråga...
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Regelverk för remissens väg genom vården
HSN 2010-01-26 P 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 Handläggare: Stefan Strandfeldt Regelverk för remissens väg genom vården Ärendet Idag skickas
Ärende- och dokumenthantering
www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland
www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...
Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.
Handläggare: Agneta Calleberg Mats Haapanen 1 (3) PaN 2015-09-17 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-26 PaN 1210-0436549 K 2268-2012 Principärende Väntat tio år på operation Ärendet Patientnämnden behandlade
Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna
Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Augusti 2010 Margaretha Larsson (1) INNEHÅLL Sammanfattning...3 1. Inledning...5
Granskning år 2012 av patientnämnden
Granskning år 2012 av patientnämnden Rapport nr 22/2012 Februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Revisionsfrågor...
Demokratiutskottet Översiktlig granskning av ansvarsutövande 2010
Demokratiutskottet Översiktlig granskning av ansvarsutövande 2010 Revisionsrapport Februari 2011 Fredrik Markstedt Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1
Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Rutin för remisshantering God klinisk praxis
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Landstinget i Värmland 2.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Stabschef Hälso- och sjukvårdsstaben Hälso- och sjukvårdschef
Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Patientnämnden Översiktlig granskning av ansvarsutövande 2010
Patientnämnden Översiktlig granskning av ansvarsutövande 2010 Revisionsrapport Februari 2011 Fredrik Markstedt Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund...
REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Förstudie. Landstinget Halland. November Christel Eriksson
REVISIONSRAPPORT Förstudie Remisshantering Landstinget Halland November 2003 Christel Eriksson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4 2. Metod och genomförande...4
Patientnämnden. Revisionsrapport. Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting. Mars 2010
Revisionsrapport Patientnämnden Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting Mars 2010 Fredrik Markstedt, revisionskonsult Carina Olausson, certifierad kommunal revisor 2010-03-02 Fredrik
Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner
Revisionsrapport Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Solna stad April 2010 Josefin Loqvist 2010-04 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning
Externt finansierade projekt
Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning
Granskning år 2015 av patientnämnden
Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden 2017-01-01 2017-12-31 Bakgrund För att ersätta allmänna, svepande klagomål med en tydligare bild av vilken typ
Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner
Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när
Styrning av behörigheter
Revisionsrapport Styrning av behörigheter i journalsystem Landstinget i Östergötland Janne Swenson Kerem Kocaer Jens Ryning Eva Andlert, cert. kommunal revisor Styrning av behörigheter i journalsystem
Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...
1. Inkommande osorterade remisser
1. Inkommande osorterade remisser Remisstatus: (1) Obedömd Mottagande enhet: Vårdcentralen XXX Välj sedan Spara som filter och döp filtret till Inkommande osorterade Hantera och omrikta remissen till rätt
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 28/2015 April 2016 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 BAKGRUND...
Landstingets internkontrollarbete år 2012
Landstingets internkontrollarbete år 2012 Rapport nr 33/2012 Mars 2013 Richard Norberg, Certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 2.1
Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003
Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.
Revisorernas årsredogörelse för år 2010
16 mars 2011 Bilaga 1 Landstingsfullmäktige i org nr 232100-0230 Revisorernas årsredogörelse för år 2010 Revisorernas uppdrag och arbetsformer regleras genom kommunallagen, aktiebolagslagen och revisorernas
Uppföljning palliativ vård
Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2
ÅRSRAPPORT AVVIKELSER I NÄRVÅRDSAMVERKAN 2015
ÅRSRAPPORT AVVIKELSER I NÄRVÅRDSAMVERKAN 2015 Denna rapport redogör för antal rapporterade avvikelser i Närvårdsamverkan i Södra Älvsborg 2015 med en samantällning för åren 2012-2015 (Figur 1). 2012-2015
Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2017-06-15 Johan Magnusson Rev/17017 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning Rapport 3-17 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 19/2016 April 2017 Richard Norberg, revisionskontoret Diarienummer: REV 29:2-2016 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE
Hantering av motioner och medborgarförslag
Revisionsrapport Hantering av motioner och medborgarförslag Bollnäs kommun Maj 2009 Tove Färje Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING OCH BEDÖMNING... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA...
Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen
Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6 Remissregler i Västra Götalandsregionen Remissregler i Västra Götalandsregionen 2/6 Inledning En säker och effektiv hantering av er är nödvändig för en hög patientsäkerhet
Riktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL
Version nr Diarie nr År/löp nr 2 09OLL3397 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid remisshantering Primärvård 091201 Upprättad av (befattning,
Återföring. Remisshantering
Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering
Revisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga
Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Granskning av utbetalningar
Revisionsrapport Granskning av utbetalningar Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 1 2.1. Bakgrund... 1 2.2. Revisionsfråga... 1
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2018 Haparanda stad Uppföljning granskning av placerade barn och unga Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Verkställighet och återrapportering av beslut
Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag
Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden
Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
Uppföljande granskning av tillgänglighet
SLUTDOKUMENT 1(2) 2013-01-28 För kännedom; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Fritids- och kulturnämnden Uppföljande
Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo
Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3
Revisionens granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. RS den 30 oktober 2018
Revisionens granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. RS den 30 oktober 2018 Syfte och den övergripande frågan Landstingets revisorer har låtit granska hur
FÖRSTUDIE REMISSHANTERING. Ansvarig: Jan-Olov Undvall
FÖRSTUDIE REMISSHANTERING Ansvarig: Jan-Olov Undvall Revisionsrapport 2 (13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring 1.0 2012-06-18 Nyutgåva. Revisionsrapport 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...
Kundfordringar en uppföljande granskning
Kundfordringar en uppföljande granskning Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017 03 22 16REV47 2(7) Sammanfattning I vår tidigare granskning av kundfordringar uppmärksammades ett antal risker och
Vård i livets slut, uppföljning
Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2
Journalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-09-03 14REV50 2(10) Sammanfattning Landstingets revisorer granskade området senast under 2011. Granskningen visade bland annat att de förekom
Landstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning
Revisionskontoret AM/KS Rev/17008 Landstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning Rapport 4-17 2 Landstingets ärende- och beslutsprocess uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per augusti 2014 Rapport nr 13/2014 November 2014 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN
Revisorerna Landstinget i Kalmar län GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN BDO Consulting Group AB FÖRORD BDO Consulting Group AB överlämnar härmed rapport angående granskning av remisshanteringen i Landstinget
Demokratiutskottet. Revisionsrapport. Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting. Mars 2010
Revisionsrapport Demokratiutskottet Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting Mars 2010 Fredrik Markstedt, revisionskonsult Jan-Erik Wuolo, certifierad kommunal revisor 2010-03-02
Granskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens.
www.pwc.se Revisionsrapport Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens verksamhet Louise Cedemar Helena Steffansson Carlson David Boman Niklas Eriksson
Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning
Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3
Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun
Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...
Revisionsrapport. Föreningsbidrag. Gällivare kommun. Mars 2010. Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult
Revisionsrapport Föreningsbidrag Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning
Granskning av behörigheter till journalsystemet
Granskning av behörigheter till journalsystemet Rapport nr 18/2015 Februari 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 61:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER...
Landstingets revisorer
1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på
Granskning av intern kontroll
Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2
Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc Innehåll 1. Inlediting... 2 1.1. Inledande information om organisationsförändring... 2
Landstingets ärende- och beslutsprocess
LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Rapport nr 25/2012 Februari 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
Granskning av systemförvaltning för journalsystemet Cosmic
MISSIV 1(3) 2014-02-18 LJR2014/3 Förvaltningsnamn Landstingsrevisionen Landstingsstyrelsen Granskning av systemförvaltning för journalsystemet Cosmic Landstingets revisorer har, med hjälp av sakkunnigt
Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning
Förstudie. Bidragshantering inom socialförvaltningen. Gällivare kommun. Fredrik Markstedt. Maj 2011
Förstudie Bidragshantering inom socialförvaltningen Gällivare kommun Fredrik Markstedt Maj 2011 Bidragshantering inom socialförvaltningen, Gällivare kommun 2011-05-18 Fredrik Markstedt Projektledare Hans
Revisionsrapport Hemsjukvården Kalix kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014 Rapport nr 03/2014 Juni 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattande analys... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Granskning
Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin
Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska
Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster
Revisionsrapport* Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Norrbottens läns landsting Februari 2007 PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson,
Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning
Granskning av landstingsstyrelsens kontroll över införandet av ett ledningssystem i landstinget
Granskning av landstingsstyrelsens kontroll över införandet av ett ledningssystem i landstinget Rapport nr 11/2014 November 2014 Eva Röste Moe, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Diarienummer:
Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. December 2005. Granskning av Hantering av remisser och journaler. Christel Eriksson.
Revisionsrapport December 2005 Granskning av Hantering av remisser och journaler Christel Eriksson Lars Näsström Landstinget i Värmland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...0 2. Bakgrund och syfte...2
Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga
Revisionsrapport. Kontantkassor. Gällivare kommun. Februari 2011. Hans Forsström, certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport Kontantkassor Gällivare kommun Februari 2011 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattande bedömningar och förslag... 2 2. Inledning... 3 2.1
Revisionsrapport Granskning av projektredovisning
Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Introduktion och innehåll
UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.
Intäktsredovisning avseende utomlänsvård. Landstinget Dalarna
www.pwc.se Revisionsrapport Intäktsredovisning avseende utomlänsvård Projektledare Emil Forsling Projektmedarbetare Fredrik Winter Februari 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer