Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån"

Transkript

1 Receptorer med kinas aktivitet CMB Lodish; Kap 16 (delar) Receptorer - kinaser Upplägg föreläsning: Receptor kinaser Ser-Thr kinasreceptorer, TGF-ß receptorer - Smad ReceptorTyrosinKinas (RTK) Receptorer kopplade till tyrosinkinas Cytokinreceptorer JAK/STAT Signaltransduktionsvägar Ras aktivering MAPkinaskaskaden Cellsignalering a) Extracellulär signalering (cellkommunikation) b) Intracellulär signalering (signaltransduktion) Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån Extracellulär signalering a) ligand receptor b) I frånvaro av signaler kan celler gå i apoptos 1

2 Cellytereceptorer och intracellulär signalering PROTEINKINASERING Reglering av proteiners funktion och aktivitet Enskilt viktigaste regleringsmekanismen Receptorer som har kinasaktivitet och vilken är direkt reglerad av receptorns ligander Receptorkinaser Receptor - kinaser 1. Receptorer med Ser/Thr-kinasaktivitet Ser-Thr-kinas receptorer (TGF-ß receptorer) Ser-Thr-kinasreceptorer TGF-ß receptorer 2. Receptorer med Tyrosin ()-kinasaktivitet Receptor tyrosinkinaser (RTKs) Receptorer som använder cytosoliska tyrosinkinaser (cytokinreceptorer) 2

3 Ser-Thr-kinasreceptorer Signalmolekyler = TGF-ß superfamiljen» TGF-ßs, BMPs, GDFs, Aktivin, Receptor = TGF-ß receptor familjen,» 3 olika receptorer RI, RII, RIII Aktiverad signalväg = Fosforylering av transkriptionsfaktorer och translokering till kärnan Effektorer = Transkriptionsfaktorer;» Smads» Aktivering av gener tillsammans med andra cellspecifika aktivatorer Signalmolekyl TGF-ß receptor RI, RII, RIII Smad3/3 phosphoryleras Fosfo-Smad med NLS (blottad nucler localization signal) Importin-ß drar in Smad2/3-4 complexet i kärnan Aktivering av gener med Smad-bindade regulativa element samarbetar med andra aktivatorer Receptor activation Ligand-inducerad oligomerisering av RI, RII och RIII Receptorer som signalerar med hjälp av tyrosin kinas RII och RIII binder TGF-ß. Som sammanför RII med RI receptorerna RII är ett S/T-kinas som fosforylerar och aktiverar receptor RI RI är ett S/T-kinas och fosforylerar och aktiverar Smad2/3 3

4 Två typer av receptor med tyrosin kinas aktivitet Receptor tyrosinkinaser (RTK) (~58st) Receptorer som använder cytosoliska tyrosinkinaser (= non-receptor tyrosin kinas, ~32st) Tyrosinkinaser i cellkommunikation 1. Receptor-tyrosinkinaser (RTK) Receptorer med inneboende ligandaktiverad tyrosinkinasenzymaktivitet 2. Receptorer utan endogent tyrosinkinas (cytokinreceptorer) Cytosoliska (non-receptor) tyrosinkinaser som aktiveras av membran-receptorer 1. ReceptorTyrosinKinaser RTK Ligand-inducerad dimerisering EGF receptorn 4

5 Ligand-inducerad dimerisering och autofosforylering 1. ReceptorTyrosinKinaser (RTK) 58 olika RTK i >14 olika subgrupper (baserade på ligandtyp) Egenskaper: Membran protein Transmembran protein Extracellulär ligandbindande domän Intracellulär tyrosinkinasdomän (TK domän) Homodimeriseras vid ligandbindning Dimeriseringen aktiverar TK-aktiviteten Substratet är receptorn självt vilket leder till autofosforylering Fosforylering av flera specifika tyrosinrester () i TKdomänen Olika typer av ligander till RTKs 1. Utsöndrade peptid/proteinligander Ofta mindre proteiner (10-60kD) Ofta aktiva som homodimerer 2. Membranbundna proteinligander 2 typer: Transmembranbundna GPI-bundna (glycosyl phosphatidyl inositol-länkade) 3. Extracellulärt matrix-ligander Ex. Ligander till RTKs utsöndrade proteiner Ligandfamilj: Epidermal growth factor (EGFs) Fibroblast growth factor (FGFs) Insulin-like growth factor (IGFs) (inkl insulin) Neurotrophins (NTs) Platelet-derived growth factor (PDGFs) Vascular-endothelial growth factor (VEGFs) Hepatocyte growth factor (HGF) Receptorfamilj Her/EGF -receptorer FGF -receptorer IGF -receptorer Trk -receptorer PDGF -receptorer VEGF-receptorer HGF- receptorn (c-met) 5

6 Signaltransduktionsvägar aktiverade av RTKs Ras - MAPkinas kaskaden Phospholipase Cγ (PLCγ) Phosphatidylinostol-3-kinase (PI-3 kinas) Tyrosinkinaser i cellkommunikation 1. Receptor-tyrosinkinaser (RTK) Receptorer med inneboende ligandaktiverad tyrosinkinasenzymaktivitet 2. Receptorer utan endogent tyrosinkinas (cytokinreceptorer) Cytosoliska tyrosinkinaser som aktiveras av membran- receptorer 2. Receptorer utan endogent tyrosinkinas (receptorer kopplade till TKs) 40-tal receptorer Receptorerna saknar egen TK domän men lånar ett tyrosinkinas från cytoplasman Receptorer kopplade till cytosoliska tyrosinkinas Ligandbindning initierar hetero- eller homodimerisering av receptorenheter (en eller olika typer). Ligandbindning leder till aktivering av cytosoliska tyrosinkinaser (non-receptor tyrosin kinases) Kinaserna fosforylerar -rester i receptorenheterna men även i andra cytoplasmatiska proteiner. Cytoplasmatiskt tyrosinkinas 6

7 Cytosoliska tyrosinkinas 30-tal kinaser i 11 familjer Ex: Src familjen: Src, es, Fyn etc. JAK familjen (Janus kinas): Jak1-3, Tyk Abl m fl. Signaltransduktionsvägar aktiverade av cytosoliska TKs JAK/STAT (Cytokinreceptorer men ej RTKs) Ras - MAPkinas kaskaden Phospholipase Cγ (PLCγ) Phosphatidylinositol-3-kinase (PI-3 kinas) Samma som RTK JAK/STAT vägen STAT dimer - transkriptionsfaktor Erythropoietin (EPO)-receptor Growth hormon (GH)-receptorer Interferon receptorer Vissa interleukin receptorer 7

8 Reglering av receptorsignalering Negativ reglering av receptor Positiv reglering/aktivering: ligand-inducerad autofosforylering (TK) Negativ reglering: Tyrosin fosfataser (avlägsnar P) Blockering av P-Tyr-rester Internalisering av receptorer Nedbrytning av receptorer Signaltransduktionsvägar aktiverade av cytosoliska TKs och RTKs Ras MAPkinas kaskaden JAK/STAT (Cytokinreceptorer men ej RTKs) Ras - MAPkinas kaskaden Phospholipase Cg (PLCg) reglering av intracellulärt Ca 2+ Phosphatidylinositol-3-kinase (PI-3 kinas) Only cytokin receptors 8

9 Aktivering av Ras leder till bla. Aktivering av MAPK-kaskaden Ras (aktivt) Aktivator MKKK (MAPkinaskinaskinas) MKK (MAPkinaskinas) MAPK Ras Ras är ett litet G-protein (GTP-bindande protein) Molekylär on-off switch (MAPK= mitosis associated protein kinase) Aktivering av TF eller andra substrat Aktivering av Ras Aktiveringen av Ras är central i RTK-Cytokin rec. signalering Aktivering/Inaktivering av Ras Aktivt Ras Ras är ett GTP-bindande protein med svag GTPas aktivitet Ras aktiveras genom att GTP binder till Ras Ras inaktiveras genom hydrolys av GTP till GDP (inaktivt med GDP) Ras assisteras av 2 protein! Guanine Exchange factor (GEF): Sos dissocierar GDP från Ras (betydande roll vid aktivering) GTPase Activating Protein factors (GAP): stimulerar GTPas aktiviteten hos Ras Sos Inaktivt Ras 9

10 G-protein on off switchar Ras - Sos interaktion Sos (=GEF) assisterar Ras vid byte av GDP till GTP Fig 16:19 Ras är bundet till insidan av membranet Inaktivt Ras Aktivt Ras Aktivering av Ras med RTK Ras sitter på insidan av plasmamembranet med ett sk farnesyl ankare. Adaptorprotein (GRB2) 10

11 Aktivering av Ras med RTK GDP på Ras byts ut mot GTP (aktivt Ras) genom att Sos lokaliseras till membranet med hjälp av ett sk adaptorprotein som binder up Sos till intracellulära delen på ett RTK. Fosfotyrosin bindande domäner SH2 (Src Homologi domän) och PTB (phospho-tyrosin binding) SH2 domänen motsvarar den yta av proteinet som binder till P-Tyrosin i RTK mfl. Adaptorproteinet GRB2 (Growth factor Receptor Binding protein 2) binder till: fosfo-tyrosiner i receptorn genom sk. SH2- domäner Binder Sos genom sk. SH3-domäner SH2 PTB SH2 regioner finns bla i GRB2 (adaptor proteiner) SH3 domänen SH3 domäner finns bla i GRB2 (adaptor proteiner) Aktiverat Ras startar en kaskad: MAP kinas kaskaden SH3 del av SOS del av GRB2 SH3 domänen motsvarar den yta av proteinet som binder till prolin-rika regioner i Sos mfl. protein Kinas kaskad Aktiverat Ras binder och initierar Raf-1 genom att inducera konformationsändring (Raf-1 = MAPKKK). Raf-1 är ett Serin/Threonin-kinas som bla kinaserar sig självt => Aktiverat Raf-1 Raf-1 fosforylerar och aktiverar ytterligare ett kinas; MEK som är ett dual-specificity kinas (=MAPKK) MEK fosforylerar och aktiverar MAPkinas (mitogen activated protein kinase) Aktiverat MAPkinas (ett Serin/Threonin-kinas) fosforylerar flertalet andra proteiner inkl. transkriptionsfaktorer => aktivering av gener 11

12 MAPkinas aktivering via Ras Aktivering av MAP kinas genom fosforylering av T183 och 185 MAPkinas kaskaden leder bla. till aktivering av transkriptionsfaktorer Stimulus Aktivator Kaskaden MKKK (MAPkinaskinaskinas) MKK (MAPkinaskinas) SRF: serum response factor, SRE: serum responsive element, TCF: ternary complex factor p90rsk: phosphoprotein 90KD ribosomal S6 kinase MAPK Substrate 12

13 Parallella MAPK kaskader MAP kinas (Erk1) kaskaden Jnk1 (SAP kinas, stress activated protein) kaskaden (Erk 5 kaskaden) p38 kinas kaskaden Ex. stimulus Aktivator MAPkinas kaskad 3(4) parallella MAP-kinas kaskader Tillväxtfaktor mm. c-raf1 MEK/MKK1 ERK1/MAPK Integrin Cellkontakt mm. MEKK1 SEK/MKK4 Oxidativ stress Ras Rac1 Src TRAF6/TAB1 MEKK2 MKK5 JNK1(SAPkinas) Erk5 TAK1 Cytokiner MKK3,6 P38/ERK2 Effektor (ex. TFs) c-myc, c-fos.. ELK, TCF, c-jun, c-fos.. MEF2 MNK1, CRF MAP-kinaskaskaderna Sammanfattning av receptor och signaltransduktionsvägar 13

Receptorer - tyrosinkinas

Receptorer - tyrosinkinas Receptorer - tyrosinkinas RTKs och cytokin receptorer Biomedicinarprogrammet CMB Lodish; Kap 16 s. 665-668, 672-694 Finn Hallböök Receptorer - tyrosinkinas Upplägg föreläsning: Proteinkinasering ReceptorTyrosinKinas

Läs mer

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering Cellsignalering och signaltransduktion CMB Förläsningens innehåll Cellsignalering begrepp Signalermolekyler / ligander Receptorer Signalvägar och signaltransduktion Förändring av proteiners aktivitet Fosforylering

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en

Läs mer

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en

Läs mer

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen Receptorfarmakologi Transduktionsmekanismer och Dos--sambandet Gunnar Schulte docent Karolinska Institutet FYFA Signaltransduktion och Receptorfarmakologi "Farmakologi": Läran om verkan av kemiska ämnen

Läs mer

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Cellcykeln Cellcykelreglering Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Skall cellen dela sig på nytt? En cell som just bildats genom mitos (M-fas) och cytokines går in i G 1 -fas (gap 1 i cellcykeln) Cellen

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

Målstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Målstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Målstyrd behandling vid colorektal cancer Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Genetiska förändringar ansamlas i tumörceller Defekt MMR AC RAS Defective MMR IK3CA TGFßRII COX2

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: 2003-06-03 Handledare: Hans Eklund Innehåll Abstract Inledning Bakgrund Enzymlänkade receptorer Tillväxthormonet

Läs mer

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex 1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid 633-641 Apoptos Kap 18 Apoptos och nekros = båda är celldöd men apoptos sker ordnat och programmerat https://youtu.be/dr80hu xp4y8

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 15 augusti 2002 kl 13-17 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer

Läs mer

Kanske en väg att behandla typ 1-diabetes

Kanske en väg att behandla typ 1-diabetes Klinik och vetenskap Cecilia Annerén, PhD, postdoktor, Department of molecular and cellular biology, Harvard University, Cambridge, USA (anneren@fas.harvard.edu) Tillväxt av insulinproducerande betaceller

Läs mer

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett

Läs mer

APOPTOS Programmerad celldöd

APOPTOS Programmerad celldöd APOPTOS Programmerad celldöd Håkan Billig 2014 hakan.billig@fysiologi.gu.se 1 APOPTOS 1. Exempel på celldöd under normalt liv Grodyngel Fosterutveckling Anpassa cellantal Nerv-målcells interaktion hormon-målcells

Läs mer

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering

Läs mer

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart Molekylär Fysiologi Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart Kursbok: "Animal Physiology third edition Hill, Wyse, Anderson 2012. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007, av

Läs mer

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6 B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 7.1-7.5 utom figurer 7.5 och 7.6 De flesta av de farligaste bakterierna förökar sig utanför cellen. De intra-cellulära patogen sprider

Läs mer

/Molekylär Fysiologi: version

/Molekylär Fysiologi: version /Molekylär Fysiologi: version 2010-10-14 Kursbok: "Animal Physiology second edition Hill, Wyse, Anderson 2008. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007, av Lodish m.fl., eller Molecular biology of

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Molekylär Fysiologi: version

Molekylär Fysiologi: version Molekylär Fysiologi: version 2009-09-30 Kursbok: "Animal Physiology second edition Hill, Wyse, Anderson 2008. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007, av Lodish m.fl., eller Molecular biology of

Läs mer

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET Maria Norlin LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET 1 Varför reagerar vi olika på läkemedel? MILJÖ GENER NutriJon

Läs mer

Hypertension, kardiotoxicitet och njursvikt i samband med tyrosinkinashämmaren sunitinib

Hypertension, kardiotoxicitet och njursvikt i samband med tyrosinkinashämmaren sunitinib Hypertension,kardiotoxicitetochnjursvikti sambandmedtyrosinkinashämmarensunitinib SofieBjörkstén Helsingforsuniversitet Farmaceutiskafakulteten Avdelningenförfarmakologiochtoxikologi November2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Tenta 2 Cellbiologi ht 2015

Tenta 2 Cellbiologi ht 2015 Tenta 2 Cellbiologi ht 2015 1. På bilden visas en principiell struktur hos en av cellens makromolekyler. A. Vilken makromolekyl är detta? B. Makromolekylen kan ha två olika grundstrukturerer. Vilken av

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

3/11: TF i datasal D334 9/1: Fb105 16/1: Fb106 (AF: allmän föreläsning, FF: fördjupad föreläsning, TF: tillämpad föreläsning)

3/11: TF i datasal D334 9/1: Fb105 16/1: Fb106 (AF: allmän föreläsning, FF: fördjupad föreläsning, TF: tillämpad föreläsning) Molekylär Fysiologi: Kursbok: "Animal Physiology - from genes to organisms" Sherwood, Klandorf and Yancey. Studentupplaga. 2004. Thomson, Brokks & Cole. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007,

Läs mer

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark 1) Cellcykeln, apoptos, DNA replikation 2) Patobiologi 3) Läkemedelsbehandling av cancer 4) Nya och framtida läkemedel Cellcykeln G1-fasen: Cellen förbereder sig för

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär.

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär. Tenta 1 VT2016 1. Vilket påstående angående proteiners sekundärstruktur är mest korrekt? a. Alfa-helixstruktur stabiliseras av jonbindningar. b. Domäner byggs upp av beta-strands. c. Aminosyrornas sidogrupper

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 31 maj 2012 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Instruktioner: Märk alla papper med din tentamenskod. Ev extrablad dessutom med datum,

Läs mer

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Signalsystem samverkar vid bennedbrytning Studier hjälper oss förstå hur benvävnaden påverkas vid inflammation

Signalsystem samverkar vid bennedbrytning Studier hjälper oss förstå hur benvävnaden påverkas vid inflammation Signalsystem samverkar vid bennedbrytning Studier hjälper oss förstå hur benvävnaden påverkas vid inflammation leg tandläkare, med dr, avdelningen för ortodonti, Tandläkarhögskolan Umeå och avdelningen

Läs mer

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6 B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 7.1-7.5 utom figurer 7.5 och 7.6 De flesta av de farligaste bakterierna förökar sig utanför cellen. De intra-cellulära patogen sprider

Läs mer

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv 4 th Nordic Conference on Abuse of Anabolic Androgenic Steroids, and Anti-Doping Work (Stockholm, 26-27 September 2013) Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv Mathias Hallberg, docent Farmaceutiska

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Enzymologi och proteinsortering

Enzymologi och proteinsortering Enzymologi och proteinsortering Table of Contents Enzymer... 3 Generellt om enzymer... 3 Typer av enzymer... 3 Hur enzym fungerar... 3 Termodynamiska parametrar... 3 Delta G... 3 Aktiveringsenergi... 3

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

Neuronens Fysiologi 1

Neuronens Fysiologi 1 Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för

Läs mer

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 1) Nuclear localization sequence (NLS) på proteiner som importeras in i cellkärnan klyvs inte bort efter proteintransporten, medan signalsekvenser för

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder

Läs mer

Molecular Mechanisms of Action of Histidine-rich Glycoprotein in Angiogenesis Inhibition

Molecular Mechanisms of Action of Histidine-rich Glycoprotein in Angiogenesis Inhibition Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 192 Molecular Mechanisms of Action of Histidine-rich Glycoprotein in Angiogenesis Inhibition CHUNSIK LEE ACTA UNIVERSITATIS

Läs mer

Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat.

Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2010 1(19) Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat. För ett par år sedan

Läs mer

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå 7.1-7.6 Vägen från gen till funktionellt protein består av många steg, fig1-11. Det finns exempel på kontrollmekanismer för alla dessa steg. Transkriptionsstart

Läs mer

Vid GH-brist kan man behandla med GH framställt med rekombinant teknik.

Vid GH-brist kan man behandla med GH framställt med rekombinant teknik. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Bilden visar Robert Wadlow, världens längsta man. Han uppmätte 272 cm i längd och vägde 222 kg. Man kan ju ana att Robert hade någon slags rubbning i

Läs mer

Calcium and Phospholipases in Orexin Receptor Signaling

Calcium and Phospholipases in Orexin Receptor Signaling Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 327 Calcium and Phospholipases in Orexin Receptor Signaling LISA JOHANSSON ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS UPPSALA 2008

Läs mer

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Tidig embryonalutveckling och differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller

Läs mer

Developmentally regulated GTP-binding protein 2 ameliorates EAE by suppressing the development of T H 17 cells 울산대학교생명과학부박정우

Developmentally regulated GTP-binding protein 2 ameliorates EAE by suppressing the development of T H 17 cells 울산대학교생명과학부박정우 Developmentally regulated GTP-binding protein 2 ameliorates EAE by suppressing the development of T H 17 cells 울산대학교생명과학부박정우 DRG2 DRG: developmentally regulated GTP-binding protein Upstream activators

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Tidig embryonalutveckling och differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Tentamen i Molekylär Cellbiologi Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä.

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä. Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä. f. 1630-1702! Avhandling 1653! vid Uppsala Univ.! f.o.m. 1658 prof.! vid Uppsala Univ.! Forskning på Rudbecks tid! att se och beskriva! Kort

Läs mer

Farmakologi. Farmakokinetik och farmakodynamik

Farmakologi. Farmakokinetik och farmakodynamik Farmakologi Farmakokinetik och farmakodynamik Anne-Lie Svensson Apotekare, Med.Dr. Lektor, Studierektor i Farmakologi Inst f Farmacuetisk biovetenskap Farmaceutisk fakultet Uppsala universitet Wikipedia

Läs mer

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Sal: T143. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Lycka till! Tentamen. Sal: T143. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2015 06 04 Skrivtid: 4 timmar (16:15 20:15) Sal: T143 Poängfördelning: Karin Franzén Anna Göthlin

Läs mer

bröstcancer Ny biomarkör kan göra tamoxifenbehandling mer träffsäker 26 onkologi i sverige nr 2 14

bröstcancer Ny biomarkör kan göra tamoxifenbehandling mer träffsäker 26 onkologi i sverige nr 2 14 Ny biomarkör kan göra tamoxifenbehandling mer träffsäker 26 onkologi i sverige nr 2 14 En forskargrupp vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet har nyligen identifierat en biomarkör,

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Effekter av vanadin föreningar på fosfatas i olika celler

Effekter av vanadin föreningar på fosfatas i olika celler MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för biologi och kemiteknik Box 325, 631 05 Eskilstuna Effekter av vanadin föreningar på fosfatas i olika celler Helaleh Hamidi Examensarbete, 15hp, avancerad nivå Ämne:

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer

Läs mer

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den

Läs mer

Tyrosinkinasinhibitorer i dagens cancerterapi

Tyrosinkinasinhibitorer i dagens cancerterapi Tyrosinkinasinhibitorer i dagens cancerterapi Hanna Börjeson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, höstterminen 2016 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Sfingosinfosfat och cellsignalering

Sfingosinfosfat och cellsignalering Sfingosinfosfat och cellsignalering Nina Bergelin och Kid Törnquist Sfingomyelin förekommer i cellmembranet hos alla eukaryotiska celler. Länge antog man att dess funktion närmast var strukturell. De senaste

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Från receptorpotential till aktionspotential

Från receptorpotential till aktionspotential Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen

Läs mer

The Human Protein Atlas

The Human Protein Atlas EGFR (epidermal growth factor receptor), det gröna på bilden, visas med hjälp av konfokalmikroskop och immuno fluorescence i en cellinje med ursprung från hudcancer. Receptorn är lokaliserad till plasmamembranet

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001 Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2013-10-05 Lokal: L001 Kl. 08:15-12:15 (Skrivtid: 4 timmar) Poängfördelning: Karin Franzén Pia

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

Fråga 2, 3, 4 och 5 motsvarar fråga 1, 2, 5 resp 16 för Cellbiologi med biokemi nedan.

Fråga 2, 3, 4 och 5 motsvarar fråga 1, 2, 5 resp 16 för Cellbiologi med biokemi nedan. 2008-08-06 Kortfattade svar till tenta CMB vt08 samt omtenta MCB OBS svaren nedan är kortfattade men indikerar vilken typ av svar som åsyftas men är ej fullständiga. Det kan finnas andra svar som ger helt

Läs mer

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, 09 15-12 00. Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer: proteiner,

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer