Kunskapsmål ht (reviderade )
|
|
- Solveig Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsmål ht 2015 (reviderade ) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken, eller lära dig på annat sätt.
2 Kursen i cellbiologi Kunskapsmål BIMA15 ht 2015, revision 1 (150930) Efter genomgången kurs ska ni behärska kursens nio kunskapsmål. Detta dokument syftar till att bryta ner kursmålen till de delmål som behandlas under respektive block. Kunskap o förståelse 1. beskriva cellens övergripande morfologi och strukturella organisation 2. redogöra för mekanismer för transport av joner och molekyler över cellmembranet 3. redogöra för proteiners och nukleinsyrors struktur och syntes 4. förklara vad tredimensionell molekylär struktur betyder för proteiners funktion som t ex enzymaktivitet 5. beskriva hur en gen ser ut och uttrycks samt förklara transkriptions- och translationsbegreppen 6. förklara hur proteiner sorteras och transporteras till olika destinationer i, på och utanför cellen 7. redogöra för de olika skeendena vid celldelning (mitos) och viktiga regleringspunkter samt för mekanismer vid DNA-replikation samt vid celldöd (apoptos) 8. jämföra grundläggande metabola processer i cellen samt hur de samverkar och regleras 9. redogöra för grundläggande metodik vid rening och analys av DNA och proteiner samt immunkemiska visualiseringstekniker
3 Kunskapsmål för blocket Cellens strukturer Föreläsningarna under detta block berör områdena lipider, membran, organeller och intracellulär transport. Efter att ha studerat dessa avsnitt, genomfört gruppövning 2 och laborationen Mikroskopering förväntas ni ha uppnått följande delmål under kursmålen: Under kursmål 2 redogöra för mekanismer för transport av joner och molekyler över cellmembranet o Att kunna beskriva uppbyggnaden av ett cellmembran o Att kunna berätta hur cellen kan transportera molekyler mellan in- och utsidan av ett membran o Att kunna förklara hur cellen kan innehålla cytoplasma med ett annat ph och andra jonkoncentrationer än miljön runt cellen Under kursmål 6 förklara hur proteiner sorteras och transporteras till olika destinationer i, på och utanför cellen o Att kunna beskriva principerna för intracellulär vesikeltransport o Att kunna förklara hur cellen vet om ett protein skall degraderas, transporteras till en viss organell eller exporteras från cellen Under kursmål 1 beskriva cellens övergripande morfologi och strukturella organisation o Att kunna beskriva placering, uppbyggnad och huvudsaklig funktion för cellkomponenterna cytoplasma cytoskelett cellkärna endoplasmatiskt nätverk Golgiapparat mitokondrier lysosomer endosomer peroxisomer Blocket omfattar i huvudsak delar av kapitel 10, 11, 12, 13 och 16 i boken Molecular Biology of The Cell, 6th ed.
4 Kunskapsmål för blocket Proteiner Föreläsningarna under detta block inleds med en förenklad genomgång av vissa för cellbiologin centrala kemiska begrepp. Blocket berör områdena cellens byggstenar, energiflöden, katalys, aminosyror, proteiners syntes, veckning och modifieringar, samt exempel på olika proteiners funktion. Vissa viktiga proteinanalys och -reningsmetoder gås också igenom. Efter att ha studerat dessa avsnitt och genomfört gruppövning 3 kommer ni att kunna följande delmål under kursmålen: Under kursmål 1 beskriva cellens övergripande morfologi och strukturella organisation o Att beskriva hur de olika byggstenarna (aminosyror, baser, kolhydrater och lipider) ser ut o Att beskriva var proteiner bildas och modifieras o Att beskriva olika typer av cell-cellbindningar och hur dessa förankras inuti cellen Under kursmål 2 redogöra för mekanismer för transport av joner och molekyler över cellmembranet o Att förklara hur kemisk energi kan omvandlas till rörelse o Att förklara hur ett transmembranprotein ser ut (hydrofoba/hydrofila delar), samt hur kanaler genom membranet kan skapas o Att förklara hur ett protein transporteras till plasmamembranet o Att veta vad ett transmembranprotein är, vad det kan göra och hur det kan regleras Under kursmål 3 redogöra för proteiners och nukleinsyrors struktur och syntes o Att kunna rita de 20 olika aminosyrorna och veta vilka egenskaper de har o Att kunna beskriva peptidbindningen o Att förklara (översiktligt) varför ett protein veckas som det gör o Att redogöra för olika modifieringar av ett protein (S-S-bryggor, fosforylering och glykosylering, samt känna till acetylering, metylering, hydroxylering och karboxylering) Under kursmål 4 förklara vad tredimensionell molekylär struktur betyder för proteiners funktion som t ex enzymaktivitet o Att veta vad ett enzym är, vad det kan göra och hur det kan regleras o Att förklara (översiktligt) varför ett protein veckas som det gör o Att förklara domänbegreppet o Att kunna tolka en tredimensionell modell av ett protein o Att ge exempel på hur olika modifieringar kan påverka ett proteins funktion o Att förklara vad en katalyserad reaktion är och principer för sekventiella reaktioner
5 Under kursmål 6 förklara hur proteiner sorteras och transporteras till olika destinationer i, på och utanför cellen o Att kunna ge exempel på kvalitetskontroll av felveckade proteiner o Att beskriva hur och var proteiner glykosyleras Under kursmål 7 redogöra för de olika skeendena vid celldelning (mitos) och viktiga regleringspunkter samt för mekanismer vid DNAreplikation samt vid celldöd (apoptos) o Att veta vad ett enzym är, vad det kan göra och hur det kan regleras Under kursmål 8 jämföra grundläggande metabola processer i cellen samt hur de samverkar och regleras o Att kunna beskriva begreppen entropi och fri energi o Att veta vad ett enzym är, vad det kan göra och hur det kan regleras Under kursmål 9 redogöra för grundläggande metodik vid rening och analys av DNA och proteiner samt immunkemiska visualiseringstekniker o Att redogöra för hur proteiners egenskaper kan utnyttjas för proteinseparation (gelfiltrering, jonbyteskromatografi och affinitetskromatografi) o Att redogöra för och förklara skillnaden mellan olika metoder för proteinanalys (immunfluorescensmikroskopi, ELISA, SDS-PAGE, westernblott ) o Att förklara hur och varför antikroppen är ett av våra viktigaste hjälpmedel för proteinanalys Blocket omfattar i huvudsak delar av kapitel 2, 3, 8 och 12 i boken Molecular Biology of The Cell, 6th ed.
6 Kunskapsmål för blocket DNA Föreläsningarna under detta block berör olika aspekter av cellens genetiska information hur den bevaras, förändras, utnyttjas till RNA- och proteinproduktion samt hur cellen bildas (cellcykeln) och dör (apoptos). Efter att ha studerat dessa avsnitt, genomfört gruppövning 4 och laborationen DNA bör ni kunna följande delmål under kursmålen: Under kursmål 3 redogöra för proteiners och nukleinsyrors struktur och syntes o Att kunna beskriva uppbyggnaden av kromosomalt DNA, med detaljkrav gällande kvävebaser nukleotider nukleosider dubbel-helix o Att kunna beskriva en nukleosom o Att kunna beskriva en kromosom o Att kunna redogöra för kromosomernas förändringar i cellcykeln, speciellt vid vanlig celldelning (mitos) o Att kunna redogöra för kromosomantal hos människa och mus o Att förstå grundläggande mekanismer för DNA-replikation o Att förstå grundläggande mekanismer bakom uppkomst av mutationer Under kursmål 5 beskriva hur en ger ser ut och uttrycks samt förklara transkriptions- och translationsbegreppen o Att kunna redogöra för begreppet transkription o Att kunna beskriva uppbyggnaden av mrna, trna och rrna o Att kunna redogöra för begreppet translation o Att kunna beskriva en ribosom o Att förstå grundläggande mekanismer för genreglering Under kursmål 7 redogöra för de olika skeendena vid celldelning (mitos) och viktiga regleringspunkter samt för mekanismer vid DNAreplikation samt vid celldöd (apoptos) o Att kunna beskriva huvudstegen i cellcykeln o Att förstå begreppet apoptos och beskriva vad som karakteriserar processen o Att kunna beskriva grundläggande mekanismerna bakom celldelning (mitos) o Att kunna redogöra för begreppet M-fas Under kursmål 9 redogöra för grundläggande metodik vid rening och analys av DNA och proteiner samt immunkemiska visualiseringstekniker
7 o Att redogöra för hur DNA:s egenskaper kan utnyttjas för storleksseparation av DNA-fragment vid elektrofores o Att kunna beskriva grundprinciper för PCR och därigenom för DNA-syntes o Att redogöra för principer för metod att analysera skillnader i ett givet DNAsegment med restriktionsenzymklyvning Blocket omfattar i huvudsak delar av kapitel 4, 5, 6, 7, 17 och 18 i boken Molecular Biology of The Cell, 6th ed.
8 Kunskapsmål för blocket Metabolism Föreläsningarna och övningen under detta block berör områdena cellens energiförsörjning och mekanismer som reglerar metabolismen. Dessa grundkunskaper kommer att ge Dig en förståelse för cellens energimetabolism, en förutsättning för normal cellulär funktion. En rubbning av cellens energimetabolism kan primärt leda till sjukdomar eller kan uppstå sekundärt vid andra patologiska tillstånd. Förståelse för metabolism ger således viktiga insikter i cellens patofysiologi. Efter att ha studerat detta område och deltagit i gruppövning 5 bör du behärska följande delmål under kursmålen: Under kursmål 1 beskriva cellens övergripande morfologi och strukturella organisation o Att redogöra för var i cellen glykolysen och citronsyracykeln sker o Att redogöra för hur mitokondriens struktur medger dess kritiska funktion i ämnesomsättningen och förstå varför vissa metabola processer sker i mitokondrien (t ex citronsyracykeln, elektrontransportkedjan och ATP-syntes) Under kursmål 2 redogöra för mekanismer för transport av joner och molekyler över cellmembranet o Att beskriva hur glukostransport in i cellen sker Under kursmål 8 jämföra grundläggande metabola processer i cellen samt hur de samverkar och regleras o Att kunna namnge centrala metabola vägar samt nyckelintermediärer och enzym i dessa o Att kunna redogöra för principer för hur ämnesomsättningen regleras o Att kunna redogöra för vad ämnesomsättningen har för funktion och vad som menas med begreppen intermediärmetabolism och kompartmentalisering o Att redogöra för vilka utgångsmaterial till andra metabola processer som skapas vid glykolys, och kunna analysera hur processen regleras beroende på energitillgång o Att beskriva hur glukostransport in i cellen sker, samt relatera de olika sätt varpå glukos metaboliseras (glukoneogenes, glykogenes, pentosfosfatshunt och laktatproduktion/anaerob metabolism) till varandra o Att analysera hur olika utgångsmaterial till andra metabola processer kan skapas (anapleros/katapleros) av de olika processerna och hur de samutnyttjar specifika föreningar o Att beskriva principerna för reglering av metabolism i mitokondrien och hur den samordnas med andra metabola reaktioner i cellen (shuttlar för reducerande ekvivalenter) o Att redogöra för var i cellen fettsyror och kolhydrater bildas och vad det innebär att de oxideras o Att beskriva principer för lagring och mobilisering av energi i cellen
9 o Att relatera hur metabolism av fettsyror och kolhydrater förhåller sig till varandra samt jämföra och analysera hur metabolism av dessa två huvudklasser av metaboliter regleras o Att redogöra för vilken roll aminosyror spelar i metabola processer o Att redogöra för hur en rubbning av metabola processer kan spela roll vid uppkomst av sjukdomar, t ex diabetes mellitus, och kunna analysera vilken betydelse detta kan ha för sjukdomens patogenes, symptomatologi och behandling Kunskapsmål för blocket Cellen Under detta block kommer ni nå en fördjupad förståelse för hur de olika blocken under kursen hänger ihop på cellulär nivå genom övergripande föreläsningar och gruppövningar där ni kommer att arbeta med exempel som spänner över hela kursen. Efter blocket bör ni kunna samtliga av kursens mål och förstå hur de olika blocken hänger ihop, samt kunna ge förslag på tekniker som kan användas för att mäta olika cellulära processer eller fenomen.
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merBIMA15 mikrobiologi VT18
BIMA15 mikrobiologi VT18 Vecka 1. Bakteriell cellvägg. FL: Introduktion till kursen TBL Uppgifter Del 1 FL: Grundläggande bakteriologi FL: Cellväggens uppbyggnad Vecka 2. Bakteriell metabolism. FL: Bakteriell
Läs merBIMA15 mikrobiologi VT18
BIMA15 mikrobiologi VT18 Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Introduktion till kursen FL: Grundläggande bakteriologi TBL Uppgifter Del 1 FL: Bakteriella strukturer Vecka 2. Bakteriell cellvägg och uppbyggnad.
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs merInnehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merNaturvetenskaplig fakultetsnämnd
Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:
Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,
Läs merBIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0)
BIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0) Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Grundläggande bakteriologi FL: Introduktion till examinationsuppgiften WS: Introduktion till TBL (Team Based Learning) FL: Bakteriella
Läs merPoäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.
Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merInstuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider
Läs merBIMA46, Biomedicin: Molekylär cellbiologi, 10 högskolepoäng Biomedicine: Molecular Cell Biology, 10 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten BIMA46, Biomedicin: Molekylär cellbiologi, 10 högskolepoäng Biomedicine: Molecular Cell Biology, 10 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden
Läs merNamn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen
Läs merFörklara de egenskaper hos cellens "byggstenar" som utnyttjas för att upprätthålla cellens integritet och understödja livsfunktionerna.
Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU)) d f b d k d k h 1(5) LÄKA13 Cellbiologi 18 högskolepoäng (hp) Nivå G1N Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Typ av kurs
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merMOBA02, Kemi: Cellens kemi, 15 högskolepoäng Chemistry of the Cell, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten MOBA02, : Cellens kemi, 15 högskolepoäng Chemistry of the Cell, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Naturvetenskapliga
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I
Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER MAR104 Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska metoder, 7,5 högskolepoäng Cell biology, genetics and applications of molecular biological method,
Läs merÄgg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merTENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merAnvändning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läs merSvar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt
Läs merTranskription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Läs merKap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry
Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes
Läs merLycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar
Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne
Läs merMitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga
IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merTentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.
Läs merCELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan
CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP120 Biokemi med grundläggande kemi, 15 högskolepoäng Biochemistry with Basic Chemistry, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för nutrition och
Läs merSvar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.
3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läs merÄgg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Läs merMetabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga 100309
IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merInnehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.
Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merINSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN CEB230 Cellens metabolism, 9 högskolepoäng Cellular metabolism, 9 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för biomedicin 2015-08-18
Läs merOmtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat
Läs merKursinformation Inledande Bioteknik, BB1010, 7,5 hp
Kursinformation Inledande Bioteknik, BB1010, 7,5 hp Välkomna - Startar 17:e januari 2018 - Kursansvarig: Johan Nilvebrant, johan.nilvebrant@biotech.kth.se Lärare etikmomentet: Barbro Fröding, barbro.froding@abe.kth.se
Läs merGenetik I. Jessica Abbott
Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg
Läs merINSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THBON1 Biomedicin/Odontologi Block I, 11 högskolepoäng Biomedicine/Odontology Block I, 11 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2007-03-01
Läs merBIMA15 mikrobiologi VT17 (v5.0)
BIMA15 mikrobiologi VT17 (v5.0) Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Introduktion till examinationsuppgiften FL: Grundläggande bakteriologi WS: Introduktion till TBL (Team Based Learning) FL: Bakteriella
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva
Läs merRNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Läs merInfo r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Läs merSCHEMA MEDICINSK BIOKEMI OCH CELLBIOLOGI ODONTOLOGER Vårterminen 2015
SCHEMA MEDICINSK BIOKEMI OCH CELLBIOLOGI ODONTOLOGER Vårterminen 2015 Lärare: Inst. för medicinsk kemi och biofysik Inst. för medicinsk biovetenskap AC Andrei Chabes AA Anna Arnqvist LB Lars Bläckberg
Läs merTentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:
Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas
Läs merFrån gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
Läs merTentamen i Cellbiologi med Biokemi
Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och
Läs merÖversikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Läs merCELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL
CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation
Läs merVI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION
VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,
Läs merNamn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET
KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré
Läs merInstitutionen för Laboratoriemedicin
Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merBiologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B
KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa
Läs merCitronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Läs merCELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis
CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis Eukaryot celldelning självreplikering celldelning ett villkor för liv skapa liv, växa i storlek, eller ersätta döda celler
Läs merINSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN CEB210 Cellen och dess arvsmassa, 10,5 högskolepoäng The cell and its genetic material, 10.5 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för biomedicin 2015-08-18
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Läs merSluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både
Läs merSluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.
Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012
BASÅRET KEMI B BIOKEMI IngMarie Nilsson Biokemi och biofysik Plan 4 Rum 425 Tel. nr: 08-162728 E-post: ingmarie@dbb.su.se LABBAR Lab 11. Amylas lab Rum: K232/242 Huvudansvarig: Gabriela Danielsson Grupp
Läs merTentamen i Cellbiologi med Biokemi
Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 5 juni 2013 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Instruktioner: Märk alla papper med din tentamenskod. Ev extrablad dessutom med datum,
Läs mer