Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat"

Transkript

1 Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1

2 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran; yttre - permeabelt, låg protein/lipid inre - ej permeabelt, kraftigt veckat, hög protein/lipid ATP syntesen sker vid det inre membranet Mitokondriens struktur är optimerad för att effektivt omvandla energi som kommer från citronsyracykeln till ATP Glycolys ger 4 ATP/glukos molekyl Oxidativ fosforylering ger ATP/glukos molekyl - respirationskedjan 2

3 Både fett och socker ger upphov till acetyl-coa Acetyl CoA driver ATP produktion via citronsyrecykeln och oxidativ fosforylering Citronsyracykeln - Krebs cykeln Högenergetiska elektroner från NADH och FADH 2 driver ATP syntesen i mitokondrierna 3

4 4

5 Mitokondrier i olika celltyper Många mitos; muskelceller - mekaniskt arbete nervceller - signalöverföring leverceller - syntes av protein/lipid/socker parietalceller - syrasyntes i magslemhinnan Få mitos; bindvävsceller - gör stödjevävnad 5

6 Hur mycket ATP behövs? Hur mycket ATP behövs? Hur mkt ATP finns i oss vid varje givet ögonblick? a - 5 g b - 50 g c g Hur mkt ATP syntetiseras i oss varje dag? a - 75 g b - 750g c - 7,5 kg d - 75 kg Hur mkt ATP bildas i kroppen varje dag? Normalt födointag; 2000 kcal/dag är 8360 kj/dag För att bilda 1 mol ATP från ADP + Pi går det åt ca 57 kj Därvid bildas 8360/57 mol ATP= ca 146 mol ATP Molvikten för ATP är 507 g/mol Per dag bildas ca 146 x 507 g ATP = ca 75 kg ATP Det finns ca 0.1 mol ATP i kroppen vilket betyder att varje ATP molekyl omsätts 1400 gånger per dygn 6

7 Hur mycket ATP behövs? Hur mycket ATP behövs? Hur mkt ATP finns i oss vid varje givet ögonblick? a - 5 g b - 50 g c g Hur mkt ATP syntetiseras i oss varje dag? a - 75 g b - 750g c - 7,5 kg d - 75 kg Proton/pH gradienter driver transport av metaboliter Uncoupling - urkoppling - produktionen av ATP i mitokondrien bygger på en koppling av protongradienten med ATP syntesen via ATP syntetaset i det täta inre membranet - vad händer om permeabiliteten i det inre membranet ökas? -uncoupling - energin i protongradienten blir till värme och inte till ATP -vissa droger; CCCP, rotenon hos fisk är uncouplers - biologiskt knep för att öka termogenes - värmetillverkning - i brunt fett,syntes av uncoupling proteins - UCPs som svar på sänkning av kropptemperaturen 7

8 Mitokondriens DNA Gener i mitokondriellt DNA - i människa ung. 16,000 baser, cirkulär struktur - bär på gener för syntes av proteiner i respirationskedjan, ribosomalt RNA och transfer RNA - de flesta proteinerna i mitokondrier kodas av nukleära gener och importeras med en speciell mekanism från cytosolen - delar sej genom delning Mitokondriers ärftlighet Proteinimport i mitokondrier - mitokondrie DNA nedärvs huvudsakligen via maternell nedärvning (cytoplasman i oocyten) oocytes har ung. 100,000 mitokondrier spermier har ung. 100 mitokondrier 8

9 Mitokondriella sjukdomar Mitokondrier i vävnad - snabb ansamling av mutationer i mtdna p.g.a. frånvaro av DNA repair system - påverkar främst vävnader med höga krav på ATP syntes (CNS, hjärta, skelettmuskel osv.) - Lebers Hereditary Optic Neuropathy, degeneration av synnerven som leder till blindhet, maternell nedärvning Peroxisomen - omgiven av ett enkelt membran, 0,2-1 µm i diameter - deltar i flera metabola steg; eliminering av väten i vissa molekyler eliminering av H 2 O 2 via catalas β-oxidation, nedbrytning av långa fettsyror 9

10 Proteinimport i peroxisomer - proteiner som skall importeras till peroxisomer görs i cytosolen och importeras posttranslationellt - speciella adresslappar PTS1; vanligast, C-terminal -S-K-L SKL PTS2; ovanlig, N-terminal sekvens, mindre väl definerad Peroxisomala sjukdomar I - det finns ett flertal monogena sjukdomar som har sin orsak i defekt peroxisomal funktion Zwellingers syndrom; - ett komplext syndrom som orsakas av defekter i peroxisomal biogenes (defekta peroxisomer) Pseudo-Zwellinger syndrom; - intakta peroxisomer men defekter i β-oxidation, nedbrytning av fettsyror - 10

11 Peroxisomala sjukdomar II - X-linked adrenoleukodystrophy (X-ALD) defekt metabolism av Very Long Chain Fatty Acids (> C22) beror på defekt peroxisomal import av Fatty Acid CoA synthetase (VLCFA-CoA) - Cerebral ALD - debut vid 7-8 år, dödlig - Adrenomyeloneuropathy (AMN) debut år, dödlig - Lorentzo s Oil - en filmatisering av två föräldrars desperata kamp för att finna en bot till sin X-ALD sjuke son Sammanfattning Mitokondrier; cellens energifabrik har eget DNA och egna ribosomer har ett dubbelmembran och ATP tillverkas i det inre membranet oxidativ fosforylering - högenergi elektroner bygger upp en protongradient som driver ATP syntes Peroxisomer; flera metabola processer enkel membran peroxidnedbrytning och fettsyrenedbrytning EXTRA Både fett och socker ger upphov till acetyl-coa Mitokondrier och typ 2 diabetes Vid kraftigt kolhydratintag görs acetyl-coa främst från socker och fett som tas in i cellerna lagras som små droppar i vävnaderna 11

12 Insulin-reglerat upptag av socker Insulin-reglerat upptag av socker Finns för mkt lipider i cellen kan inte Glut4 rekryeras till cellytan och socker kan inte transporteras in i cellen - högt blodsocker Insulinresistens - typ 2 diabetes. Cellen är hänvisad till lipider för energiproduktion 12

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Sjukvårdsperspektivet

Sjukvårdsperspektivet Sjukvårdsperspektivet Ulrika von Döbeln Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, CMMS Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Sällsynta sjukdomar ställer speciella krav på sjukvården Diagnostik Behandling

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Tentamen i Medicinsk kemi (MC1721), 31 oktober HT 2013 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Maxpoäng är 92 p.

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster.

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(16) Könsbunden iktyos (fiskfjällssjuka) drabbar barn med en frekvens av ca 1 per 2-6000 födda pojkar. Torrheten och fjällningen av huden är mest markant

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr: Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14)

Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14) Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14) Introduktion Eukaryoter (som Alberts, med något litet undantag, handlar om) har ett ganska begränsat urval av energigivande metabolismer. Aerob

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Biokemi BB1080/BB2380 2013-03-11 1(5) BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Mål Kursen avser att ge grundläggande kunskap om cellens makromolekyler och de cellulära processerna på en molekylär nivå samt

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga

IDENTITETSBLAD Dugga IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den

Läs mer

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör Frågor Jag undrar om man ska kunna Splicingstegvis? Så detaljerat? Nej ni behöver inte kunna mekanismen för hur splicinggår till men vad processen innebär och betydelsen för alternativ splicingsamt att

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 15 augusti 2002 kl 13-17 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Mitokondriernas fascinerande miniatyrvärld, deras viktiga roll i våra friska celler och hur mitokondrier som blir skadade kan leda till cancer.

Mitokondriernas fascinerande miniatyrvärld, deras viktiga roll i våra friska celler och hur mitokondrier som blir skadade kan leda till cancer. Vad orsakar can c er? Del II Mitokondriernas fascinerande miniatyrvärld, deras viktiga roll i våra friska celler och hur mitokondrier som blir skadade kan leda till cancer. Del 2 av 4 i en artikelserie

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som

Läs mer

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater

Läs mer

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013.

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. År 1871 publicerade Theodor Karl Gustav von Leber, professor i Göttingen i Tyskland,

Läs mer

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Genetik. Ur kursplanen. Genetik Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer