Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen

Transkript

1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt halvår. Då Robin inte gillar att använda kondom har de skyddat sig först och främst genom att räkna ut de sk säkra perioderna. Både Maria och Robin tycker att denna metod är lite trist då de inte alltid kan ha samlag när de har lust. Dessutom känner de sig lite osäkra på när de säkra perioderna egentligen är. Fråga 1 (6 p) Med utgångspunkt från dina kunskaper om reproduktion - berätta och förklara för Maria när de säkra perioderna inträder. Vilka felkällor kan finnas i denna metod? Beskriv så noga du kan. Vi utgår från att Maria förstår ett medicinskt språkbruk. Metoden att använda säkra perioder baseras på att kvinnan har en regelbunden menstruationscykel och att man därigenom kan räkna ut den ungefärliga tidpunkten för ägglossning. Ägget är befruktningsdugligt max 24 timmar. Spermierna kan dock överleva och vara befruktningsdugliga 5-7 dygn. I en schematisk 28-dagars menstruationscykel inträffar ovulationen dag 14 (lutealfasen är rel konstant, ca 14 dagar). Detta innebär att risken för graviditet är störst om man har oskyddade samlag veckan innan ovulation fram till ett dygn efter ovulation. Dock kan follikelfasen variera i längd och ovulationen inte sällan komma tidigare, och ibland senare, än vad man trott. De säkra perioderna brukar därför betraktas som veckan innan menstruation och menstruationsveckan. Metoden stora felkällor mest beroende på att tidpunkten för ovulationen sällan är konstant.

2 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Ni diskuterar en del kring olika preventivmedel och du informerar Maria om bla kombinerade p-piller som innehåller syntetiska former av östrogen (etinylestradiol) och ett syntetiskt progesteron (finns flera olika gruppen kallas för gestagener). Fråga 2 (3 p) Förklara hur det kan komma sig att intag av dessa substanser kan förhindra att en graviditet uppkommer. Beskriv så noggrant du kan. Skall inkludera neg feed-back på hypofysen. Hämning av gonadotropininsöndringen, Ovulationshämning. Effekter på endometrium och cervixsekret bör diskuteras.

3 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen När ni har pratat om detta frågar Maria om p-piller för män. Fråga 3 (3 p) Diskutera med utgångspunkt från dina reproduktionsbiologiska kunskaper hur man skulle kunna konstruera ett p-piller för män och vilka problem som skulle kunna vara förknippade med detta. Lätt att hämma gonadotropininsöndringen också hos män. Impotens kan bli följden (testosteron viktigt för erektion). Negativa sidoeffekter om man använder testosteron för hämning (överkurs). Spermatogenesens tidsaspekt gör att det finns utv spermier 2.5 mån efter det att man startat beh alltså tar det tid innan effekten inträder.

4 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Spermier produceras i stor mängd och alla är inte livsdugliga. I ett spermaprov kan man finna en lite procent spermier med fragmenterat DNA. Fråga 4 (4 p) Beskriv, utifrån dina kunskaper om celldöd, mekanismer som resulterar i intranukleosomal fragmentering av DNA(d v s klyvning av DNA mellan nukleosomer). Vid apoptotisk celldöd fragmenteras DNA mellan nukleosomer. Apoptos initieras antingen via dödsreceptorer eller via stress/dna-skador vilket påverkar mitokondriens frisättning av apoptosstimulerande faktorer (t ex cyt c). Aktivering av dödsreceptorer eller frisättning av cyt c leder till aktivering av proteaser (caspaser) som finns som zymogener i cellen. Caspaserna kan i sin tur aktivera nukleaser (t ex CAD) som klyver DNA.

5 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Maria känner att p-piller nog kan vara något för henne. Ni gör en gynekologisk undersökning och kontrollerar blodtrycket och allt är normalt. Du kommer då på att du också måste fråga lite om olika riskfaktorer, bla vad som kan finnas i släkten. Det visar sig då att Marias mamma och moster drabbats av blodproppar tidigare i livet. Vid närmare penetration av anamnesen framkommer att det finns bärarskap av en mutation som påverkar blodets koagulationsförmåga och ökar risken för blodpropp (sk faktor V- leidenmutation). I svensk population är allelfrekvensen för Leiden mutation ca 7 %. En heterozygot bärare av faktor V Leiden mutation ökar risken för blodpropp 3-8 ggr och för en homozygot bärare ökar risken ggr. Nedan ses delar av Marias släkt. Fråga 5 A (Totalt för både A och B = 4 p) Vilken typ av ärftlighet för ökad risk av blodpropp finns i Marias släkt. Motivera svaret. (2 p)

6 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 5 B Hur stor är risken att Maria är homozygot avseende Leiden mutationen. Motivera svaret. (2 p) Död i hjärtinfarkt Identifierad heterozygot bärare av Leiden mutation Vildtyp Vildtyp Maria

7 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Nedan ses en bit av Faktor V genen med exonsekvenser skrivna i versaler. Den vanligaste mutationen kodon 506 är CGG>CAG vid nukleotidposition 3242 och resulterar i att Arg byts ut mot Gln i faktor V proteinet. Andra ärftliga mutationer i Faktor V genen utgörs av a) 3409 t>g b) 3624 G>A Fråga 6 (3 p) Vilka konsekvenser får mutationerna a) och b) för proteinet? 3081 actcagcaca gaacatgc aaaatagtcgga AGGTTCTCAG GTCTTTATTT GCTCTCTCAA 3141 CCATGAATTT CAGACAGAGA TGGAGACATC CAGCCCCACC TCTCTGGAAC AGGAAAGATG 3201 GTCGGGGAGG GAACACAGGT CAGTGTGGGG ACAGGGGTCA CGGTGGACAC GGGGGTGGGC 3261 TGTCTCTCCA CCTCCTCACA TTATGCTATC AGGAACGCAG ACACATTCAG ACGCCTTTGC 3321 AGAAAGAGAT GCCAGAGGCT CTTGAAGTCA CAAAGGAGAG GTGTGAAGAA ATCCTGCATC 3381 TCAGTCCCAC ACAGGCAGCT GTCTCAGgta gcagaacaca atagtcatga acaaattcag 3441 gtcagtcatg gtaagtgatg acactctgaa cggcccacca cacactcgaa acgtcccaat 3501 caaagaatcc ccattaccca ggccttttcc ctctgcccca cccccgacca cttcagctcc 3561 ccagaatctc agctttacaa GTGCTGAGAG ACTCATCAGA GCCCTGGGCA CTGTTGCTGC 3621 CTGGGGTCGA ACAAAAAAAA AGACCTGGTC AGAGCCCGCA GGAGATGTGG GACAAGAGGA 3681 ATTATGGAGT CGGAGAGCTC CTCCACACGC CCGCCGCCAT CACTTACACG CAGCCGGAGA 3741 GCAGCTCCCT CCTTTTCCAC CTGTGGGAAG AAAATGCCgt atgaggggac tgggaggagg 4161 caccccttcc ccaggacccc GCTCTTCACC CCTTCCCTAC CTGTGCTCTT CCTCCTACAC 4221 ATCATAGCGG TGACCACAGC TCCAAGGACA GCTACGACAA CCAGGACAGC CAGGCCAGCA 4281 ACGATGCCCA TGATGGGGAT GGTGGGCTGT GAAGATGGCT gtgggaaagg aggagaaggt 4341 gaggggccct gacccccaag cctcagccct gacccggctg aagggctcca gaaggacttc Den genetiska koden

8 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen

9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen När RNA bildas genom transkription av DNA omformas 5 -änden på RNA-strängen ganska omgående. Mot slutet av transkriptionen klyvs RNA t och då modifieras också 3 -änden. Fråga 7 (4 p) Redogör för vad dessa modifieringar av RNA betyder för att ett protein senare ska kunna bildas. Capping av 5 : stabiliserar troligtvis nybildat RNA under transkription och binder till protein vid initieringen av translationen. En AUG-triplett i närheten av 5 utgör startpunkten för translationen. 3 poly-a svans: behövs vid transport av mrna ut ur kärnan. Längden på poly-a svansen har betydelse för mrna t stabilitiet, länge svans långsammare degradering. Har troligtvis också betydelse för initiering av translationen.

10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Maria är mager och har därför begränsade bränslelager i kroppen. Hon bestämmer sig därför att gå upp litet i vikt för att ha mer marginal när hon så småningom bestämmer sig för att bli gravid. Hon kan därför äntligen ägna sig åt sin kulinariska passion pasta i alla former. Fråga 8 (10 p) Vad händer biokemiskt med pastan i kroppen när Maria nu har ett stort intag av pasta? I munnen utsöndras saliv som innehåller ett amylas, vilket påbörjar nedbrytningen av stärkelsen som pastan till stor del består av. Denna nedbrytning fortsätter i tunntarmen när bukspottet tillfört ytterligare amylas. Dessa kan inte bryta ner stärkelsen till glukos utan genererar olika stora oligosackarider. Oligosackariderna hydrolyseras vidare till glukos av oligosackaridaser som sitter i cellmembranet i tunntarmens celler. Glukoset tas upp av tarmens celler med hjälp av en aktiv energikrävande glukostransportör som drivs av Na+-gradientet över cellmembranet. Glukoset transporteras sedan över det basolaterala membranet med hjälp av en passiv glukostransportör och hamnar i portablodet som går till levern. I kroppens celler används glukoset för att via glykolys och citronsyracykeln utvinna ATP. Överskottet går till syntes av glykogen eller omvandlas till fettsyror och triacylglycerol.

11 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 9 A (Totalt för både A och B = 4 p) I vilka former kan våra celler lagra energi? (1 p) Glykogen och triacylglycerol Fråga 9 B Diskutera utifrån biokemiska aspekter för- och nackdelar med de olika lagringsformerna! (3 p) Glykogen är snabbt nedbrytbart och finns i de flesta celltyper och glukoset som det ger upphov till kan snabbt ge energi också under anaeroba förhållanden. Det är dock ganska oxiderat och innehåller därför inte så mycket energi per viktsenhet. Det är dessutom polärt och binder därför stora mängder vatten. Det kan därför inte lagras i stora mängder. Triacylglycerol är hårt reducerat och kan därför avge mycket energi per viktsenhet, men kräver tillgång till syre för att erhålla ATP och kan därför bara förbrännas i celler som har mitokondrier. Det är mycket hydrofobt och binder inte vatten varför det kan lagras med mycket hög energitäthet.

12 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 10 (3 p) Hur kan aerob energiutvinning ge upphov till så mycket mer ATP syntes än anaerob i en cell? Beskriv inte citronsyracykeln utan beskriv de principiella skillnaderna som på en molekylär nivå förklarar detta. (3 p) I frånvaro av syre kan energi bara utvinnas genom omlagringar av energirika föreningar, främst glukos. Den stora förändringen i energiinnehåll sker när kol oxideras och vätet reagerar med syre under bildning av vatten. För detta krävs uppenbarligen syre.

13 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 11 (4 p) Vilka egenskaper hos mitokondrien förklarar att stora mängder ATP kan utvinnas vid nedbrytningen av fettsyror i närvaro av syre i en cell? Motivera. Genom en serie oxidationer-reduktioner i mitkondriens inre membran kan elektroner successivt ges ett lägre energiinnehåll samtidigt som energinskillnaden används till att pumpa ut protoner. Mitokondriemembranets höga täthet gör att protonerna inte kan läcka tillbaka in genom membranet utan bygger upp en energirik koncentrationsgradient över mitokondriens innermembran. I membranet finns ett proteinkomplex (ATP syntas) som utnyttjar energin i protongradienten för att syntetisera ATP från ADP + fosfat. Genom att det i membranet finns ett protein som transporterar in ADP i mitokondrien i utbyte mot ATP, så att processen kan fortgå och därmed kan fettsyrorna brytas ner till CO2 + vatten + ATP.

14 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Maria är väl medveten om att hela hennes näringsbehov inte kan täckas av pastan, hon försöker därför att kombinera pastan med en variation av annan mat. Eftersom hon är strikt vegan behöver hon ägna speciell uppmärksamhet för att säkerställa att hon får alla näringsämnen som hon behöver. Ett av dessa näringsämnen är då speciellt kritiskt eftersom det inte alls finns i animalisk föda. Fråga 12 A ( Totalt för A, B och C = 4 p) Ange vilket näringsämne som har denna egenskap och berätta lite om dess kemiska struktur. (2 p) B12 eller kobalamin är en komplicerad organisk molekyl som liknar hemoglobin och klorofyll och som innehåller kobolt Fråga 12 B Detta ämne ingår i flera olika enzymsystem hos människa. Ett av dessa har betydelse vid syntesen av en essentiell aminosyra. Vad heter denna? (1 p) Methionin Fråga 12 C STRUKEN Denna aminosyra har, förutom sin funktion som essentiell aminosyra, även en annan viktig funktion i metabolismen. Denna funktion har betydelse för de metaboliska förändringar som uppstår vid brist på det näringsämne som efterfrågas under a). Vilken är denna funktion? (1 p) Methionin kan avge metylgrupper

15 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Kortfrågor som ej har direkt samband mellan sig. Fråga 13 A STRUKEN (Totalt för A och B = 7 p) Vad är negativ induktion? (2 p)

16 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 13 B Beskriv den embryonala utvecklingen från zygot till och med gastrulering (5 p)

17 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 14 (3 p) Proteiner som återfinns i cellkärnan har framställts i cytoplasman. Redogör för in- och uttransporten av molekyler till cellkärnan.

18 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 15 (6 p) Exokrina pankreas producerar enzymer som deltar i nedbrytningen av födoämnen. Ge en generell redogörelse för syntes och frisättning av enzymer.

19 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 16 (4 p) Redogör för exokrina pankreas uppbyggnad.

20 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen Fråga 17 (2 p) Beskriv makroanatomiskt de strukturer som är involverade i tömningen av pankreas exokrina saft. Ductus pancreaticus och D. pancreaticus assessorius tömmer sig i Pars descendens duodeni och utförsgångarna bildarpapilla duodeni major och minor.