Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
|
|
|
- Ingemar Strömberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
2 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola reaktioner (nerbrytande )
3 Ämnesomsättningen delas in i: Katabola reaktioner : nedbrytande reaktioner (ger energi, exoterma) Anabola reaktioner : uppbyggande reaktioner, syntes (kostar energi, endoterma)
4 Nedbrytning av födan (glukos) till användbar energi
5 Glukosens (kolföreningars) metabolism i cellerna Energi frigörs - när elektroner avges (RedOxreaktioner) Hos organismer är det kol som avger elektroner (elektronerna transporteras av väte) och plockas upp av syre (kolatomer oxideras, syre reduceras). Kolet kommer från födan. För liv behövs alltid en kolkälla. (Undantag vissa bakterier oxiderar tex svavel)
6 Sammanfattning: väte oxideras, syre reduceras ger energi som ATP
7
8 Förbränning vs cellandning (respiration) Nedbrytningen, förbränningen, av glukos sker i små steg Stegvis oxidation, annars skulle cellen brinna upp, svårt att reglera
9 Def. oxidation: avgivande av elektroner, ökning av oxidationstal, avgivande av väte, upptag av syre Förbränning: C + O 2 CO 2 + energi 0 0 +IV -II Oxidationstal sätt att bokföra elektroner, om atom avgivit eller tagit upp Cellandning: C 6 H 12 O O 2 6 CO H 2 O + energi Kolatomen i koldioxid fullständigt oxiderad. + IV
10 Oxidation och reduktion
11 Om kol oxideras fullständigt blir det koldioxid (fullständig förbränning) Kolatomen oxideras då en väteatom byts mot en syreatom Syreatomen är mer elektronegativ och drar till sig elektroner i bindningen kolatomen avger elektroner till syreatomen.
12 Oxidationstal en metod för att avgöra om ett ämne oxiderar, ökar oxidationstalet oxiderar atomen 1g fett innehåller dubbelt så mkt energi som 1g socker
13 Cellandningen forts. Förbränningen (oxidationen) av glukos (ev fettsyror) till koldioxid och vatten för att ge energi i form av ATP Cellandningen delas in i: - Glykolysen - Citronsyracykeln - Andningskedjan.
14 Nedbrytning av glukos Cellandningen delas in i: - Glykolysen - Citronsyracykeln - Andningskedjan.
15 Många reaktioner i metabolismen är redox-reaktioner Hur transporteras elektronerna? Elektroner + vätejoner (väteatomer) transporteras av speciella bärarmolekyler. (koenzymer hjälper enzymer) Vätebärare: NAD +, FAD. Fungerar som oxidationsmedel (tar upp elektroner) När koenzymerna tagit upp elektroner/väte skrivs de NADH och FADH 2 Energibärare: ATP (ATP-cellens energivaluta)
16 NADH: väte- och elektronbärare (bär elektroner - indirekt energibärare) Energirika (reducerade) molekyler Laddas i glykolysen och citronsyracykeln Transporterar H + och e -
17 ATP (energibärare) Fosfatgrupper negativt laddade, bindningen bryts lätt. En fosfagrupp (P) frigörs Fosfatgruppen reagerar med vatten och energi frigörs. (Mer energi jmf med vad som krävdes för att frigöra fosfatgruppen totalt en exotermreaktion) ATP+ H 2 O ADP + P +30,5 kj
18 En reaktion som inte sker spontant, en endoterm reaktion, kan i cellen ske mha enzymer och energi från ATP Fosfatgruppen (P) från ATP överförs till ett utgångsämne (substrat) (reaktionen kallas fosforylering), ämnet aktiveras. Det aktiverade ämnet reagerar sedan i en exoterm reaktion. (ATP driver reaktioner) Lite energi avges som värme (vid alla energiomvandlingar)
19 Fosforylering - överföring av en fosfatgrupp från ATP till annan molekyl. Molekylen laddas med energi. ATP ADP
20 Översikt metabolismen
21 1. Glykolysen -Sker i cytoplasman -Behöver inget syre - En molekyl glukos (6 kolatomer) blir 2 molekyler (3 kolatomer) pyrodruvsyra (pyruvat) Ger: - 2 ATP - 2 NADH
22 Pyruvat från glykolysen. Utan syre Mjölksyra Med syre Acetyl CoA till Citronsyracykeln
23
24
25 2. Citronsyracykeln Pyruvat (pyrodruvsyra) bildar - en 2-kolsförening och - en koldioxidmolekyl 2-kolsföreningen regerar med oxalättiksyra(4 kol) till citronsyra. Cykliskt förlopp. (2 koldioxid avges det bildas, oxalättiksyra (4C) på nytt): Ger: -2 ATP - 6 NADH
26 Citronsyracykeln (krebs cykel)
27 3. Andningskedjan (elektrontransportkedjan) Det energigivande steget! - 32 ATP
28
29 Elektrontransport ATP-syntes i mitokondrien Det energigivande steget! Vätebärarna (NADH, FADH 2 ) oxideras, lämnar elektroner, ger energi som används för att pumpa H + över membranet (låg till högkonc) Vätejoner o elektroner reagerar med syre till vatten (O +H 2 H 2 O) ATP bildas (ATP-syntas) slutligen genom (osmos), H + -strömmar tillbaka över membranet. (Från hög konc till låg konc)
30 Väte oxideras, syre reduceras energi (ATP)
31
32
33 Anabola reaktioner: Uppbyggande, kräver energi. Kolatomerna reduceras, syret oxideras (upptar elektroner, ox.talet minskar, upptag av väte, avgivande av syre) Tex i fotosyntesens hos växter : ex: 6 CO H 2 O C 6 H 12 O O 2 ox.tal: +IV 0
Cellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Användning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Översikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN
ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys
Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Oxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Kapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Info r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:
Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén
Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reaktioner: Reaktioner som avger energi till omgivningen (ofta värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive
Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.
3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
Integrerad metabolism
Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen
2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad
Biologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.
Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi
Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén
Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reak+oner: Reak%oner som avger energi %ll omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive
Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
lördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10
Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Kroppens påverkan av fysisk aktivitet
Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som
Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14)
Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14) Introduktion Eukaryoter (som Alberts, med något litet undantag, handlar om) har ett ganska begränsat urval av energigivande metabolismer. Aerob
Institutionen för Laboratoriemedicin
Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls
Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Översikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika
Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten
Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar
Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight
Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,
Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot
METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika
Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).
Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller
1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17)
Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17) Introduktion Med respiration menas en elektrontransportfosforylering driven av kemisk energi (alltså inte fotosyntes eller jäsningar).
Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5
HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN
Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner
Kemi och energi Exoterma och endoterma reaktioner Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Ex på energiformer: strålningsenergi
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Fo rbra nning ett formativt prov i kemi
Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Namnge och rita organiska föreningar - del 5
Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen
LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?
Näringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.
Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen
Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:
Namn:... Grupp:... Poäng:... Uppsala universitet, Tekniskt-naturvetenskapligt basår 07/08 Håkan Rensmo Lennart Norén Raul Miranda Tentamen i Kemi B, 2008-03-19 kl. 13-17 Hjälpmedel: Miniräknare, tabell
Kemi-biologiavsnittet Kretslopp. OBS Det här är ett utkast och inte en färdig text. En slutgiltig version kommer senare!
Kemi-biologiavsnittet Kretslopp OBS Det här är ett utkast och inte en färdig text. En slutgiltig version kommer senare! Alla atomer tyngre än väte härstammar från för länge sedan slocknade stjärnor. De
Reaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.
Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP120 Biokemi med grundläggande kemi, 15 högskolepoäng Biochemistry with Basic Chemistry, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för nutrition och
Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet
Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm
Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna
Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
F1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar
Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom
Kemiska reaktioner. Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls. Läs Kemibok på nätet
Kemiska reaktioner Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls Läs Kemibok på nätet Länkar från seminarium 2011 Kemibok på nätet: Virtual textbook visionlearning.com Svensk kemikurs, interaktiv
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) VAD HÄNDER i EN CELL? Metabolism - för att uppehålla liv Metabolism - ämnesomsättning i en cell pågår
Ekosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Cellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Organiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används
Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER
2014-04-19 GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER Material Freja Renhammar, Uddevalla Gymnasieskola Mustafa Al-Attar, Linköpings Universitet antonfsvensson mamma doktor Sammanställning, renskrivning och komplettering
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 8 Bioteknik För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng för både A- och B-delen av provet.
Cellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida
Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Människans fysiologi. Andning och cirkulation
Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler
Kemiskafferiet modul 6 kemiteori. Bränslen och energi.
Bränslen och energi. Det här avsnittet handlar om energi, ett begrepp vi har berört många gånger i samband med ämnens aggregationstillstånd, salters upplösning i vatten mm. Vi har diskuterat t ex vattenmolekyler
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både
Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning
HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 BIOLOGI (20 p) 1a. Assimilationen (fotosyntesen) och de faktorer som påverkar den.(10 p) 1b. Vart och i vilka molekyler hamnar koldioxiden slutligen?
Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.
1 Solen tillför jorden enorma mängder energi. Energin går åt till att värma upp marken, vindar uppkommer, is smälter, vatten blir vattenånga, vatten förflyttar sig som moln, regnet ger vattenkraft, vattenkraft
Organiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Organiska stamträdet Ämnesklasser- reaktionstyper/reaktionsvägar) Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar