HT En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci"

Transkript

1 HT 2011 En farmakologs syn på Biologisk variation Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning I Nylander Medicin & Farmaci

2 Individrelaterade faktorer Vad händer i veckan? Introduktion Miljöns inverkan Ärftlig inverkan polymorfism receptorer Läkemedelsmetabolism Genreglering Fylogenetisk variation Medicin & Farmaci

3 Hippocrates 400 BC.a great difference in the constitution of individuals Vogel Farmakogenetik HUGO, gener, polymorfism. Farmakogenomik?? Medicin & Farmaci

4 Gener. Medicin & Farmaci Purves Neuroscience

5 Konsekvenser? Oönskade läkemedelseffekter bieffekter t.ex dödsfall/år i USA ca 5% av alla sjukhusinläggningar utebliven effekt vissa läkemedel når ej de patienter som behöver dem Stora kostnader Begränsar läkemedelsutveckling Läkemedel dras tillbaka Medicin & Farmaci

6 Farmakogenomik Ärftlig variation i läkemedelsmetabolism och -respons Individuell variation i DNA Bidrar 15-30% av individuell variation?...95% SNP single nucleotide polymorphism ca 90% av den humana variationen Långa och korta alleler Funktionell? Olika individer - samma vikt samma dos 600 ggr skillnad i effekt! Vilka läkemedel? ACE-hämmare, statiner, betablockare Beta-2-stimulerare Cytostatika Antidepressiva medel. Medicin & Farmaci

7 Holmes et al. 2009

8

9 Vad varierar? Metabolism Metaboliserande enzym Absorption, distribution, elimination transportörer t.ex. P-glykoprotein (efflux transporters) Varierar i befolkningsgrupper, individer Påverkas av läkemedel, livsmedel, växtbaserade läkemedel.. Substrat för P-gp: opioider, antidepressiva, cytostatika, steroider, lokalanestetika, digoxin, antipsykotika.. Påverkas av sjukdom, exponering läkemedel, inflammation m.fl. transportprotein Målprotein Medicin & Farmaci

10 Miller TiPS 2010

11 Målprotein Exempel: Receptorer MOPR, beta 2 R, DAR Transportörer 5-HTT Enzym COMT, MAO Jonkanaler spänningsberoende Na + -, Ca ++ - kanaler Medicin & Farmaci

12 A118G; Asn40Asp Oslin et al Medicin & Farmaci

13 Vallender et al. 2010

14 Vallender et al. 2010

15 Arv x miljö Trygg miljö Otrygg miljö Alkoholpreferens riskgen Foton: Professor J Dee Higley Barr CS et al. Arch Gen Psychiatry 2004

16 Figure 1 Means on the composite index of antisocial behavior as a function of MAOA activity and a childhood history of maltreatment (27). A Caspi et al. Science 2002;297: Published by AAAS

17 Figure 2 The association between childhood maltreatment and subsequent antisocial behavior as a function of MAOAactivity. A Caspi et al. Science 2002;297: Published by AAAS

18 Andra faktorer Fysiologisk variation Sjukdomstillstånd Drogintag Miljöns inverkan på individen Plasticitet Homeostas - allostas Farmakoepigenetik Medicin & Farmaci

19 5 mg/kg 2 ggr dagligen (s.c.) i 4 dagar Normal hjärna 2 veckor efter MDMA (ecstasy) 7 år efter MDMA (ecstasy) Bildkälla: (Hatzidimitriou, et al., 1999)

20 Andra faktorer Fysiologisk variation Sjukdomstillstånd Drogintag Miljöns inverkan på individen Plasticitet Homeostas - allostas Farmakoepigenetik Medicin & Farmaci

21 Gomez and Ingelman-Sundberg 2009

22 Inverkan av föräldrabeteende Mammans beteende Francis et al. 1999; Champagne et al. 2003

23 Epigenetik Mer omhändertagande mamma Ungen: ändrad genaktivitet förändringar i hjärnan konsekvenser för beteende i vuxen ålder mer omhändertagande i vuxen ålder Weaver et al. 2004, 2005; Bild: Sapolsky et al 2004

24 MS - response to treatment with naltrexone A 30 min ethanol intake 1 h after injection Saline Naltrexone 0.3 mg/kg Naltrexone 3.0 mg/kg 6 weeks voluntary drinking g/kg/24h 5.8 ± 1.8 MS0 rats 4.5 ± 1.9 MS15 rats 5.6 ± 1.5 MS360 rats Total Ethanol Intake (g/kg) 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 * ** * ** * * 0,2 Pharmacogenetic studies Mague & Blendy 2010; Monterosso et al. 2001; Oslin et al. 2003; Ray et al. 2010; Rubio et al ,0 All rats MS0 MS15 MS360 Naltrexone reduces the ethanol intake in MS360 rats but not in MS15 rats Daoura et al. 2011

25 Medicin & Farmaci Shukla et al. 2008

26 Ha en bra vecka!!! Medicin & Farmaci

Farmakogenetik/genomi k. Översikt. Farmakogenetik / farmakogenomik. Introduktion. Farmakogenetik: Vad testar man? Klinisk praxis idag?

Farmakogenetik/genomi k. Översikt. Farmakogenetik / farmakogenomik. Introduktion. Farmakogenetik: Vad testar man? Klinisk praxis idag? Farmakogenetik/genomi k HT-2009 Jonas Melke Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet jonas.melke@pharm.gu.se Översikt Introduktion Definitioner Genetisk

Läs mer

Farmakogenetik/genomik

Farmakogenetik/genomik Farmakogenetik/genomik HT-2013 Lars Westberg Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet lars.westberg@pharm.gu.se Översikt Introduktion Definitioner

Läs mer

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing Anna-Lena Zackrisson PhD INTRODUKTION LINKÖPINGSENHETEN RÄTTSMEDICIN RÄTTSKEMI RÄTTSGENETIK INTRODUKTION Sammanställa genetisk information

Läs mer

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg

Läs mer

Farmakogene*k/genomik

Farmakogene*k/genomik Farmakogene*k/genomik HT- 2009 Jonas Melke Ins2tu2onen för neurovetenskap och fysiologi Sek2onen för farmakologi Göteborgs universitet jonas.melke@pharm.gu.se Översikt Introduk*on Defini2oner Gene2sk varia2on.

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 2014 01 25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 61 p Allmän Farmakologi 17 p Hjärt kärlsystemets

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 40 p Del II, 12-20, 34 p Del III, 21-24, 19 p Glöm

Läs mer

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (23 st) finns med! Del I, 1-9, 35p Del II, 10-17, 28p Del III, 18-23, 17p

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern Genetik vid polyneuropatier Christina Jern Information lagras i DNA 2 m DNA i varje cell Bara 3 cm kodar för protein Det humana genomet februari 2001 The International Human Genome Mapping Consortium

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Det kommer en sommar nästa år igen!

Det kommer en sommar nästa år igen! Det kommer en sommar nästa år igen! Benmärgstransplantation; autolog, allogen/urd. Presentation av egen forskning. Half-time seminar 2009-06-10 Anncarin Svanberg, ssk, doktorand Institutionen för Medicinka

Läs mer

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected

Läs mer

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall Vad är det med magen? Funktionella magtarmsjukdomar hos barn Funktionella magtarmsjukdomar hos barn Funktionell förstoppning Funktionell buksmärta

Läs mer

Akut astma magnesium och teofyllin

Akut astma magnesium och teofyllin Akut astma magnesium och teofyllin Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg 2011-09-16 5 vuxenstudier 2 barnstudier Akut svår astma på ED PEF 25-30% (vuxna) PEF < 60% (barn)

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (26 st) finns med! Del I, 1-9, 40p Del II, 10-19, 33p Del III, 20-26, 23p

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET Maria Norlin LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET 1 Varför reagerar vi olika på läkemedel? MILJÖ GENER NutriJon

Läs mer

Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------

Namn: ------------------------------------------------------------------------------------------------- GAMMAL ÖVNINGSTENTA (HT 01) NB: Kommande tenta kommer att omfatta 75 p (inte 100!) och vissa områden har föreslästs av andra föreläsare än tidigare! 1 1. (2p) Trots att ett lågt ph gynnar membranpassagen

Läs mer

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm. , 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger

Läs mer

Läkemedelsmetabolism en introduktion. Kursinnehåll. Kursmål för läkemedelsmetabolism. Läkemedelsmetabolism undervisning

Läkemedelsmetabolism en introduktion. Kursinnehåll. Kursmål för läkemedelsmetabolism. Läkemedelsmetabolism undervisning Läkemedelsmetabolism en introduktion Eva Brittebo Inst farmaceutisk biovetenskap Kursmål för läkemedelsmetabolism - de viktigaste metaboliska reaktionerna, samt metabolismens betydelse för ett läkemedels

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus, Norrköping 2012-10-24 Allt hänger

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Datasammanställning av KOL-studie

Datasammanställning av KOL-studie Datasammanställning av KOL-studie Sammanfattning * Jodkol gav en statistiskt säkerställd (p=0.03) förbättring av FEV 1 baseline på 8.2 % jämfört med placebo. * Korrelationsstatistiska beräkningar visar

Läs mer

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia

Läs mer

PCSK9-hämmare åt folket?

PCSK9-hämmare åt folket? PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt).

I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt). HUR SER PATIENTER MED BINJUREBARKSVIKT PÅ SIN BEHANDLING OCH SIN SJUKDOM? EN NORDISK WEBBENKÄT INTRODUKTION I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt). 1 Hur

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, ST-läkare Linda.Halldner@ki.se disposition Farmakokinetik absorption

Läs mer

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Cykling i ett folkhälsoperspektiv Cykling i ett folkhälsoperspektiv Peter Schantz Mittuniversitetet, Östersund & FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö, GIH, Stockholm Changes in Prevalence of Adult Obesity >= 25% 20-24% 15-19% 10-14%

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Resultat av undersökning. Barnkläder & Smak

Resultat av undersökning. Barnkläder & Smak Resultat av undersökning Barnkläder & Smak Vi vill tacka alla som var med och medverkade i undersökningen. Vi fick totalt 123 svar. Vi är jättenöjda. Tack 1. Var bor du? A Storstad (Gbg, Malmö, Sthlm):

Läs mer

Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården?

Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården? Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården? Per Hall, professor Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Karolinska Institutet Stockholm Hemoglobin Normalvärde för kvinnor

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt Trö,het hjärnans has;ghetsmätare Stress > störd sömn > trö,het > sjukfrånvaro (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsins;tutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm Stress

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Söner följer sina drickande fäder i större utsträckning än döttrar sina drickande mödrar

Söner följer sina drickande fäder i större utsträckning än döttrar sina drickande mödrar Söner följer sina drickande fäder i större utsträckning än döttrar sina drickande mödrar Cloninger CR, Bohman M, Sigvardsson S. Inheritance of alcohol abuse. Cross-fostering analysis of adopted men. Arch

Läs mer

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen Fokus på stora anläggningar Fokus på övergödning och bakterier Från punktkälla till diffusa emissioner 2013-11-04 3 2013-11-04

Läs mer

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen? Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen? Redan Ebbinghaus försökte i sina studier, i slutet av 1800-t, fånga det rena lärandet en, som det visat sig, närmast omöjlig uppgift ty inlärning : 1. sker

Läs mer

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex allmän farmakologi. Totalt ska du använda två gröna omslag.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex allmän farmakologi. Totalt ska du använda två gröna omslag. Medicin C, Farmakologi Kurskod: MC1701 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 2015 03 25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 64.5 p Allmän farmakologi, 29.5 p Speciell farmakologi, 35 p OBS! Under rubriken lärares

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer? Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion

Läs mer

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Vecka Datum Klockan Lärare Innehåll Lokal 14 30 mars 9.15 12 Annika Kursintroduktion Lokal m. datorutr.

Vecka Datum Klockan Lärare Innehåll Lokal 14 30 mars 9.15 12 Annika Kursintroduktion Lokal m. datorutr. UV 6013 NO/Tekniklärande 15 hp Förskollärarutbildningen Vt 2015 v 14 23 48 studenter Grupp A 24 studenter Grupp B 24 studenter Examinator/kursansvarig: Annika Elm Fristorp Lärare i kursen: Mattias Rundberg,

Läs mer

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan

Läs mer

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010 Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009 IMS Health Rapport, October 2010 IMS Health är världens ledande leverantör av förskrivningsstatistik,

Läs mer

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 111129 Totalpoäng: 59p Poängfördelning: Skrivtid:

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL RättspsyK Årsrapport 2015 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL Tabell 15 a. Fördelning av skattad svårighetsgrad av symtom (andel anges inom parentes). År Kön Inga Mycket milda

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

2013-04-15. Specialare. Specialare. Obesitas. Obesitas. Idealvikt. Specialfall Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås. Obesitas Äldre Barn

2013-04-15. Specialare. Specialare. Obesitas. Obesitas. Idealvikt. Specialfall Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås. Obesitas Äldre Barn Specialfall Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås Specialare Specialare För många läkemedel är det lämpligare att dosera efter ideal vikt än efter faktisk vikt Idealvikt längden i cm - 105 längden

Läs mer

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider

Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider Pressmeddelande 2011-09-26 Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider Patienter som får en ny målinriktad behandling,

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel) Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2013

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2013 Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2 Hemtjänst servicehus Denna presentation visar resultaten för brukare med beslut om hemtjänst från Södermalm stadsdel Presentation Om undersökningen

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 m fl 7,5 högskolepoäng KOD: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 10 april 2015 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare

Läs mer

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt. SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer