Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt"

Transkript

1 Trö,het hjärnans has;ghetsmätare Stress > störd sömn > trö,het > sjukfrånvaro (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsins;tutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm Stress Center (Universitetet och Karolinska Stressforskningsins;tutet, ins;tutet) Stockholms universitet Stockholm Stress Center

2 Varför tala om trö,het? Karaktärssymptom för en rad sjukdomar Depression, utma,ningssyndrom, kronisk trö,het, fibromyalgi, respiratorisk sjukdom, smärlllstånd, infek;oner, sköldkörtelproblem, kor;solunderfunk;on, hjärt- /kärlsjukdom Starkt kopplat ;ll lång;dsfrånvaro nästa år Trö,hetssjukdomar dominerar idag frånvaro- sta;s;ken (pågående dec 2010) F32 Depression F43 Anpassningsstörning och reak;on på svår stress 9000 M54 Ryggvärk

3 Andel trö,a % Percent SBU Never sometimes often most of the time Always Åkerstedt et al in prep

4 Utvecklingen Socialstyrelsen 2010

5 Vad är det?

6 En defini;on En stoppsignal, det går inte längre sluta med ak;viteten! (Meijman)

7 Flera sorter (o_a blandade) Fysisk trö,het mätbar som bränslenivå (ATP) eller mängd signalsubstans, eller muskespänningsmönster. Sömnighet mätbar som ;den det tar a, somna (med EEG, långa blinkningar. mfl) Emo;onell trö,het energilösheten inte biologisk mätbart; (i varje fall inte något allmänt accepterat må,)

8 Kanske blivande biologiska må,? Ak;verat immunsystem kanske EVGF, EGF? Dexamethasontest (svagt kor;solsvar på s;mulering deprimerade svarar kra_igt) Slöa serotoninreceptorer Jovanovich et al 2010

9 Orsaker - befolkningsnivå

10 SBU Sjukdomar Healthy Diabetes Respiratory dis Pain Depression Burnout 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Fatigue (units)

11 Kön och ålder 1,5 Women Fatigue (0-4) 1 0,5 Men SBU Age groups

12 Sömnproblem i rela;on ;ll trö,het 5 4,5 4 3,5 Fatigue 3 2,5 2 1,5 1 No No problem Certain problem Very big problem Rather big problem

13 Trö,het som funk;on av sömnlängd 4 3,5 3 Fatigue 2,5 2 1, Sleep duration h

14 Trö,het som funk;on av stress 3,5 3 Fatigue 2,5 2 1,5 Never 1-3 ti/month 1-2d/week Stress 3-5d/week Daily

15 Trö,het och upplevd ohälsa 5 4,5 r 4 Fatigue 3,5 3 r r 2,5 2 1,5 r r Very good Rather good Neither Rated health Rather poor Very poor

16 Hjärnan och sömnighet/trö,het

17 Sömnbrist och sänkt ämnesomsä,ning Balkin et al 2004 parietal thamalmic prefrontal occipital

18 Sömnighet och missade signaler EEG registrering av en lokförare under en dagtur och en nattur missad hastighets nedsättnin g missad signal i stopp (Torsvall & Åkerstedt, 1987) Nattur kl 22:33-03:24 Dagtur kl 07:22-11:16 sömnighets spektra 4-12 Hz (theta-alpha)

19 Hur är det med varia;onen över dagar En dålig na, à trö, nästa dag? 6 veckor

20 Trö,heten på kvällen vad har den föregå,s av? ß±se t p Intercept Sömnkvalitet 0.11± ±.15 Sömnlängd h 0.042± Stress samma dag ± Feber/förkylning samma dag 0.29± dagar

21 Sömnfysiologin speglar också kvällsstressen Sleep efficiency (%) P<.01 Sleep eff WASO % of SPT WASO% P< N=30 SWS latency (min) P< Åkerstedt et al 2008

22 Kvällsstress och sömnlängd Stress/oro på kvällen minskar kvaliteten på e_erföljande sömn må,ligt, men tydligt Den minskar också sömnlängden med ca 35 minuter, framför allt vaknar man ;digare

23 Vad hänger ihop med varia;onen i daglig hälsoupplevelse? ß±se t p Intercept Feber/förkyln. 0.74± ±.56 Illamående 0.64± Smärta 0.17± Trö,het/utma,n 0.72±

24 Fysiologisk sömn hos exponerade för långvarig stress (utma,ade)

25 Utma,ningssyndrom KSS, 1 very alert - 9 extremely sleepy Burnout group Burnout Par;al recovery Healthy references Fatigue, 1 fresch - 9 exhausted Burnout group Healthy references 1 aw bt aw bt 1 aw bt aw bt Time of day Time of Day

26 Sömn under långvarig stress och sömn (utma,ningssyndrom) Frisk 0 1 R R R R R 2 4 Utbrändhet Stress

27 Återhämtning 1-2 år senare 24 Arousals/h Latency to St 1 (min) Arousals / h J J patients J J Latency St 1 (min) J J J J 8 Before After 0 Before After Ekstedt et al 2005, 2009

28 Minskning i arousals minskning av trö,het Fa;gue Fatigue units Index, a_er 1-6=low recovery 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Returning to work Förändring arousals - 20 pre/post treatment # of arousals/h Ekstedt et al i2009

29 Sömnfysiologi och Trö,het 400 kvinnor (friska) Låg syrenivå Saturation Uppvaknanden / ;m Awakenings/h 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 OR: high fatigue Oddskvot hög trö,het Q Lindberg/Åkerstedt

30 Vad gör man?

31 Hur förbä,rar man sin sömn och reducerar sin trö,het? Eliminera stressen Vårda hälsan Kort föregående sömn för litet sömn ger mer djupsömn I nästa sömn Sov mellan 23 och 07 då den biologiska klockan sänkt ämnesomsä,ningen och bjuder in ;ll sömn. Mycket fysisk ak;vitet (hjärnavändning) Stress avverkad (hjärnanvändning) Mycket tänkande hjärnanvändning

32 En lä,sam altyd ;ll sömnbrist Regelbundna sov;der (då vet hjärnan när den skall sova och sänker ämnesomsä,ningen) Kallt i rummet (så centraltemperaturen sänks) Svart och tyst i rummet (eller bakgrundsbrus) Undvik koffein, alkohol, tobak (uppiggande / sömnstörande) Fredad zon för nedvarvning före sänggående

33 Hur mycket sömn behöver man för a, undvika trö,het? 7 ;m för medelpersonen 6,5 ;m för 60- åringen 8.5 ;m för 20- åringen Är man pigg får man vad man behöver Work 25 6;m51 min Leisure TST% TST hours

34 Sammanfa,ning Sömn Sjukdom Stress Trö,het Sjukdomsupplevelse

Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro

Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sömn > trötthet > sjukfrånvaro sjukfrånvaro Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm

Läs mer

Typer av oregelbundna arbets-der. säkerhet och mekanismer. Två studier av sjövakter. Problemet 2014-11- 10

Typer av oregelbundna arbets-der. säkerhet och mekanismer. Två studier av sjövakter. Problemet 2014-11- 10 14-11- 1 Typer av oregelbundna arbets-der A3 Arbets-der, sova och vara vaken vid fel -d sömn, trö3het, Klinisk neurovetenskap, Karolinska ins-tutet säkerhet och mekanismer Stressforskningsins-tutet, Stockholms

Läs mer

Trötthet. Sömn och trötthet. Longitudinal correlation with subjective health. Utveckling och samband. Trötthet & ålder/kön

Trötthet. Sömn och trötthet. Longitudinal correlation with subjective health. Utveckling och samband. Trötthet & ålder/kön -9-3 Trötthet Sömn och trötthet Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Obenägenhet / oförmåga att fortsätta att utföra en aktivitet

Läs mer

Vad är sömn och vad gör den? Sömn- EEG. AJ generera sömn. Sömnmönstret över Ad. Reducer ad ämnes- omsäj- ning och konnek- Avitet 2015-02-16

Vad är sömn och vad gör den? Sömn- EEG. AJ generera sömn. Sömnmönstret över Ad. Reducer ad ämnes- omsäj- ning och konnek- Avitet 2015-02-16 --6 Vad är sömn och vad gör den? Varför SFI biehöver vpi roj sova? nternat Torbjörn Åkerstedt, Klinisk neurovetenskap, Karolinska insatutet StressforskningsinsAtutet Stockholms universitet Sömn- EEG AJ

Läs mer

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker

Läs mer

Hållbara arbetstier vid skiftarbete

Hållbara arbetstier vid skiftarbete Arbetstider, sömn, trötthet, Hållbara arbetstier vid skiftarbete säkerhet och mekanismer Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet Om oss Startade 1958 vid Karolinska institutet Adrenalin som stressindikator

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner

Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför sover vi (bort) 1/3 av livet? Sömnfysiologi Sömn -brist på vakenhet Aristoteles

Läs mer

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården Konceptutvecklare vårdmiljöer Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar

Läs mer

Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa

Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum

Läs mer

Trö+het, sömnighet, sömn, Karolinska sleepiness scale, Three- process model of alertness

Trö+het, sömnighet, sömn, Karolinska sleepiness scale, Three- process model of alertness - - 9 Trö+het, sömnighet, sömn, Karolinska sleepiness scale, Three- process model of alertness Sömnighet & trö+het, ofa men inte allad samma sak Torbjörn Åkerstedt Karolinska insatutet Stockholms universitet

Läs mer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Det är så bra för mitt sexliv!

Det är så bra för mitt sexliv! Det är så bra för mitt sexliv! - Varför en sjukgymnast forskar om sex Kris%na Areskoug- Josefsson Fysioterapeut, PhD, Samrehab, Värnamo Sjukhus Ins?tu?onen för hälsovetenskaper, Lunds Universitet Futurum

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer: Inför eventuell förskrivning av sinnesstimulerande hjälpmedel Bilaga 1 Allmänna sömnråd Generella rekommendationer: Sovrumsmiljö som främjar sömnen - Bekväm säng i välkänd miljö - Rätt temperatur, gärna

Läs mer

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt 6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt

Läs mer

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1 ! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida 1! ! Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet

Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj 2017 Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet 1 Upplägg Utbredning av sömnbesvär i arbetslivet Konsekvenser

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys Elsa Exempel Firstbeat Livsstilsanalys LIVSSTILSANALYS Mätvärde: Starttid Varaktighet Puls (låg/medel/hög) to 23.02.2012 09:09 22h 6min 50 / 67 / 132 Stressreaktioner Återhämtning Fysisk aktivitet Daglig

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden? Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden? Peter Strang Professor, överläkare, vetenskaplig ledare Karolinska Ins5tutet, Stockholm sjukhem och PKC Stockholm Marit Karlsson Lektor, överläkare

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318

Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318 BVC-träffar Skaraborg När och hur barn blir torra Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318 Diskussionsämnen Hur, när kissar friska barn? Utveckling av blåskontroll Toaletträningsmetoder Nu och då Alarmbehandling

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Läs mer

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Schematic representation of the cardiac myofibrillar thin filament detectable after 3-9 hours Korff S, et

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Kronisk sjukdom hos ungdomar Kronisk sjukdom hos ungdomar Kronisk sjukdom hos ungdom Antalet s4ger i takt med medicinsk utveckling! Utmaning för pa4ent, vårdpersonal, anhöriga, skola De flesta kroniska sjukdomar hos ungdomar går inte

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna! Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Skriva uppsats på registermaterial

Skriva uppsats på registermaterial Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010

Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Adherence Compliance Följsamhet Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Behovet och definitionen av Följsamhetssjuksköterskepositionen har vuxit fram över tid klart våren 2007 Bakgrund Bristande följsamhet

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Uppgifter talmönster & följder

Uppgifter talmönster & följder Uppgifter talmönster & följder Innan undervisningen om talmönster börjar bör du (åter)bekanta dig med uppgifter med anknytning till talmönster som elever möter i dagens skola. Uppgifterna är hämtade från

Läs mer

Metodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test)

Metodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test) Metodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test) Indikationer: MSLT görs vid misstanke om narkolepsi (sjukdom med ofrivilliga insomnanden och ev kataplexi (episoder av muskelsvaghet)). MSLT utförs

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Avhandling 2013 Forskning projekt vid Umeå universitet Medförfattare och handledare Lars Jacobsson, professor emeritus Mikael Sandlund, professor/överläkare Solveig Petersen, docent 25 000 i Sverige, 40

Läs mer

Andas bättre må bättre!

Andas bättre må bättre! Andas bättre må bättre! 28-dagars Medveten andningsträning NEDLADDNING: medvetenandning.se/28-dagars All strävan efter förbättrad hälsa och ökat välbefinnande bör inkludera en förbättrad andning som en

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Vad gör STF. Tandsköterskeutbildning

Vad gör STF. Tandsköterskeutbildning STF i dag Tandsköterskeutbildning Kontakt med yrkeshögskolan Bevakar att utbildningen håller rätt kvalitet Bevakar att studenterna når uppsatta mål Kontakt med utbildningarna Vid behov kontakt med övriga

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt. Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial Mats Jacobson Leg. Psykolog & Leg. Psykoterapeut Medlem i MINT, nätverket av MI-tränare Certifierad handledare i UP från CARD i Boston Övning: Fem enkla MI frågor

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

CMX 118 Digital klockradio

CMX 118 Digital klockradio CMX 118 Digital klockradio Svensk Bruksanvisning Läs igenom denna bruksanvisning innan användning av produkten och spara bruksanvisningen för framtida användning. VIKTIGA SÄKERHETSANVISNINGAR Läs dessa

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Arbeidstid, helse og sikkerhet

Arbeidstid, helse og sikkerhet Arbeidstid, helse og sikkerhet Göran Kecklund, Fil Dr Stressforskningsinstitutet goran.kecklund@stressforskning.su.se Innehåll Vilka risker finns med skiftarbete, långa arbetspass och långa arbetsveckor?

Läs mer

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac. DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv. Patienten frågar Läkaren svarar Redaktörens kommentar Jag är så trött på att vara trött. Det är en naturlig del av åldrandet som vi alla upplever. Är du säker på att du inte är deprimerad? Jag tro Trötthet

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer