Metodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test)

Transkript

1 Metodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test) Indikationer: MSLT görs vid misstanke om narkolepsi (sjukdom med ofrivilliga insomnanden och ev kataplexi (episoder av muskelsvaghet)). MSLT utförs även vid misstanke om hypersomni (ökat sömnbehov under dagtid). Man bedömer bl.a. insomningstid (sleep latency, SL) och förekomst av REM-sömn (sleep onset REM, SOREM) vid optimala förutsättningar för insomnande dagtid. ID-kontroll: Kontrollera patientens ID och anteckna i Test properties i Nervus. (Som vid körkortseeg.) Sömnlatensformulär: Fyll gärna även i kommentarer, t.ex. om patienten upplevt att det är bullrigt, svårt att slappna av, inte kunnat sova natten före, försäkringsärende... Patientförberedelser: Sömndagbok skall fyllas i före undersökningen. Sömndagboken (2 sidor, vardera 8 dagar) bifogas kallelsebrevet. Patienten skall ha sovit normalt natten innan. Patienten skall ej ha intagit sömnmedel eller centralstimulerande medel under 2 veckor före registreringen. Patienten skall ej ha intagit alkohol under senaste dygnet före registreringen. Frågeformulär fylls i av patienten under undersökningsdagen. Läs igenom och kontrollera oklarheter med patienten. Det är viktigt att även notera medicineringen under dygnet före undersökningen. Elektrodplacering: (Se även schabloner och tabell). EEG: Fp1, Fp2, F7, F8, T3, T4, T5, T6, O1, O2, C3, C4, Cz, A2, A1 + jord och referens Ögonrörelser: Totalt 3 elektroder, en elektrod placeras nedom vänstra ögonvrån(1). En elektrod placeras ovan (2) och en nedom (3) högra laterala ögonvrån. Se bild. EMG: Totalt 4 elektroder. Se bild. EKG. Andningsgivare. EEG-elektroderna appliceras på samma sätt som vid vanligt EEG. De övriga tejpas fast. Andningsgivaren tas av efter varje registrering. Det förenklar om övriga elektroder får sitta kvar.

2 Ögonelektroder Andningsgivare X4 X1 X2 X3 EMG

3 Kopplingar på Nervus Kanal: Elektrod: HF: LF: Förstärkning: 1 Fp1-F7 70 Hz 0,3 100 µv/cm 2 F7-T3 70 Hz 0,3 100 µv/cm 3 T3-T5 70 Hz 0,3 100 µv/cm 4 T5-O1 70 Hz 0,3 100 µv/cm 5 Fp2-F8 70 Hz 0,3 100 µv/cm 6 F8-T4 70 Hz 0,3 100 µv/cm 7 T4-T6 70 Hz 0,3 100 µv/cm 8 T6-O2 70 Hz 0,3 100 µv/cm 9 T3-C3 70 Hz 0,3 100 µv/cm 10 C3-Cz 70 Hz 0,3 100 µv/cm 11 Cz-C4 70 Hz 0,3 100 µv/cm 12 C4-T4 70 Hz 0,3 100 µv/cm 13 C3-A2 70 Hz 0,3 100 µv/cm 14 O1-A2 70 Hz 0,3 100 µv/cm 15 C4-A1 70 Hz 0,3 100 µv/cm 16 O2-A1 70 Hz 0,3 100 µv/cm 17 Pg1-A2 17 Hz 3,0 300 µv/cm Öga1-A2 18 Pg1-Pg2 17 Hz 3,0 300 µv/cm Öga1-Öga2 19 Pg2-A2 17 Hz 3,0 300 µv/cm Öga2-A2 20 Pz-Fp2 17 Hz 3,0 300 µv/cm Öga3-Fp2 21 F3-P3 70 Hz 0,3 100 µv/cm EMG(x1-x2) 22 F4-P4 70 Hz 0,3 100 µv/cm EMG(x3-x4) 23 Air-bip 12 Hz off 150 µv/cm Resp 24 Fz-Ref 70 Hz 0,5 500 µv/cm EKG

4 Före och mellan registreringar: Patienten uppmanas att hålla sig vaken mellan registreringstillfällena. Övervaka att patienten inte somnar t.ex i väntrummet. Om patienten somnar mellan registreringarna måste detta noteras. Inget kaffe, te eller coca cola mellan registreringarna. Ingen tobak eller snus 30 min före undersökningen. Registrering: Gör på samma sätt vid varje "testtillfälle" (så att patienten är i liknande utgångsläge när ljuset släcks). I början av varje registrering körs en serie kalibreringar av förstärkningar, med patienten liggande på rygg men lampan ännu inte släckt. Dessa skall ta 5 minuter totalt varje gång. Utförs i ordning, alltså öppna ögon före slutna ögon. a) Öppna ögon 60 sekunder. b) Slutna ögon 60 sekunder. c) Med öppna ögon: "titta" åt vänster, titta åt höger, vänster, höger, rakt fram, nedåt, uppåt, nedåt, uppåt, rakt fram. d) Blinka 5 gånger. e) Bit ihop tänderna. Be patienten ange sin vakenhetsgrad enligt Stanford-skalan. Fyll i formuläret. (registreringen fortsätter hela tiden). Uppmana patienten att ligga i bekvämt läge för sömn: Lägg dig bekvämt för att sova. Uppmana patienten att blunda och försöka somna in: Blunda och försök somna. Omedelbart därefter släck lampan. Markera exakt när du släcker lampan/stänger dörren och registreringen övergår i sömnlatensmätning. Markera och skriv in kommentar. Gör allt detta (kalibrering, vakenhetgrad, bekväm ställning, sluta ögonen för att somna) varje gång på samma sätt. Sömn: Sömnstadium S1a (3 på varandra följande 20 sekundersepoker av bortfall av grundrytm trots slutna ögon). S1b (vertexvågor). S2 (första sömnspole). (Alternativt används sömnklassifikationen W, N1, N2, N3, R (Wakefullness, NREM1, NREM2, NREM3;REM) där N1 i stort sett motsvarar S1, N2 motsvarar S2, N3 motsvarar S3 och S4.)o Somnar patienten ej, avbryts registreringen efter 20 minuter. Somnar patienten fortsätter registreringen 15 min efter insomnandet.

5 Somnar patienten 19 minuter efter början kan registreringen alltså bli 35 min lång. (Anledningen är att man vill invänta eventuell REM-sömn, REM-sömn inom 15 minuter från insomnande (sleep onset) är sleep onset REM-sömn, SOREM). (Det har angivits att man vid säker REM-sömn, helt utan osäkerhet i bedömningen skall avbryta efter 2-3 minuter. Men det är mycket sällan denna situation inträffar. Därför fortsätter vi registreringstiden ut även om REM-sömn verkar pågå.) När du avbryter: Låt videon gå tills patienten är vaken och notera gärna om patienten var svårväckt (REM) eller lättväckt. REM-sömn (rapid eye movement) kännetecknas bl.a. av a) livlig ögonrörelseaktivitet, b) EMG med sänkt grundnivå ev kombinerat med korta EMG-skurar och ev små ryckningar trots att patienten inte är vaken och c) oregelbunden andning. REM-sömn kan t.ex. förväxlas med spänd vakenhet med oroliga ögonrörelser. Om patienten blir störd under registreringen av buller utifrån: Notera detta! Om du oberverar att patienten inte ligger med slutna ögon eller på annat sätt visar tecken på att inte sträva efter att somna (dvs inte följer instruktionen): Notera detta. Gör instruktionen ytterligare tydlig inför nästa testtillfälle. Fyll efter registreringen i papperet beräkning av sömnlatenser under MSLT. Testet utförs vid 4 tillfällen med 2 timmars mellanrum: exempelvis 8.30, 10.30, 12,30 och eller 9.00, 11.00, och (Alternativt kan 5 tillfällen (t.ex 8.30, 10.30, 12,30, 14.30, användas.) Bedömning: Sömnlatens är tiden från att patienten har fått besked om att försöka sova till början av 3 på varandra följande 20-sekundersepoker med SIa eller S1b eller en 20 sekundersepok av S2 sömn. Vid behov kan man skilja mellan S1 och S2 latenser. (Alternativt kan man använda systemet W-N1-N2-N3-R.) REM latens är tiden från insomnande till början av första epoken med REM sömn. Understiger insomningstiden 5 min anses det vara patologiskt. (Obs! om patienten ej är sömndepriverad eller drogad). Förekomst av REM-sömn vid minst 2 av registreringarna talar starkt för narkolepsi minuters sömnlatens är gränsfall. >11 minuters sömnlatens är normalt Patienter med sömnapnésyndrom är svåra att bedöma med MSLT. klassisk narkol. sannol. narkol. möjlig narkol. narkol. ssannol. nnarkol. möjlig narkol. hypersomni sömn latens < 7 <7 <9 <7 <7 <5 <7 (min) REM sömn 2/4 0-1/4 0-1/4 2/4 1/4 0/4 0/4 kataplexi + + +

6 Kommentarer: 1) Numera anser många att man bör dokumentera patientens sömnvanor, särskilt sömnen natten före MSLT objektivt, med polysomnografi eller aktigrafi. Om man objektivt kan verifierra att patienten sovit minst 6 timmar natten före MSLT är det inte sannolikt att korta sömnlatenser vid MSLT förklaras av sömndeprivation. Sömlatensen påverkas av sömnmönstret från upp till 7 dagar före MSLT. Sömndagboken ger information om sömnvanorna tiden före MSLT men är inte lika pålitlig. 2) Sömnklassifikationssystemet S1-S4 och REM är från Rechtschaffen och Kales Scoring System for Sleep Stages Systemet W-N-R är från AASM (American Academy of Sleep Medicine) Manual for Scoring Sleep ) Elektroden lateralt-kaudalt om höger laterala ögonvrå är för att kunna bedöma ögonrörelser bättre även i vertikalled. 4) Filtren för ögonrörelserelektroderna är inställda för att framhäva snabba ögonrörelser (REM). Vid tolkning kan man även använda lägre högpassfilter. 5) Även små växelströmsstörningar på EMG-kanalerna försvårar av tolkning av REM-sömn. 6) Patienten skall välja sin bekvämaste insomningställning. (Om patienten ligger kvar stelt på rygg vid första testet kan man misstänka att denne inte följt instruktionen). Om det är möjligt utan att störa patienten kan videokameran gärna anpassas så att patientens ansikte (ögon) finns med på bild. Om man misstänker att patienen ligger med öppna ögon kan man överväga att zooma in videobilden mot ansiktet, men insomnandet får inte störas av upprepade ljud från kameran. 7) MSLT utföres helst med 5 testtillfällen men av administrativa skäl kan man behöva begränsa till 4. När MSLT med 4 testtillfällen ger tveksamma fynd kan man överväga att upprepa MSLT. 8) Utför gärna hela MSLT-registreringen med alla testillfällena i samma Nervus-fil.

7 Stanford-skalan Namn: Personnr: Datum: Klockslag: Dessa påståenden är till för att hjälpa Dig att beskriva hur du känner Dig just nu. Sätt ett kryss i rutan vid det påstående som passar bäst. INSOMNINGSTILLFÄLLE Känner mig aktiv och livskraftig. Pigg. Klarvaken. 2. Fungerar på hög nivå men inte på topp. Kan koncentrera mig. 3. Känner mig avspänd. Vaken. Inte helt pigg. Mottaglig för påverkan. 4. Känner mig lite dåsig. Inte riktigt i form. Avslappnad. 5. Dåsig. Börjar tappa lusten att hålla mig vaken. Dämpad. 6. Sömnig vill helst ligga ned. Kämpar mot sömnen. Lummig. 7. Nästan försjunken i drömmar. Somnar snart. Kan snart inte hålla mig vaken.

8 Förfrågan angående sömnvanor! Vi ber dig svara på följande frågor eller ringa in det lämpliga alternativet angående dina sömnvanor. Skriv tydligt, gärna med kulspetspenna. Alla uppgifter är konfidentiella. Namn: Personnr: Undersökningsdatum: 1. Din längd? Din vikt? Hur mycket vägde du ungefär vid: 15-årsåldern? 20-årsåldern? 30-årsåldern? 40-årsåldern? 2. Vilken tid somnade du igår kväll? 3. Vilken tid vaknade du í morse? 4. Har du andningspauser under sömnen (har någon märkt detta)? a. Nej. b. Färre än en gång i veckan. c. 1-2 dagar/vecka. d. 3-5 dagar/vecka. e. Nästan alltid när jag sover. 5. Hur ofta har du sovit på dagen de senaste månaderna? a. Aldrig. b. Mindre än en gång i veckan. c. 1-2 gånger/vecka. d. 3-5 gånger/vecka. e. Dagligen eller nästan dagligen. 6. Känner du dig trött på dagtid? a. Aldrig eller mindre än en gång i månaden. b. Mindre än en gång i veckan. c. 1-2 dagar/vecka. d. 3-5 dagar/vecka. e. Varje dag eller nästan varje.

9 7. Har du svårt att hålla dig vaken på jobbet eller under fritiden? a. Aldrig eller mindre än en gång i veckan. b. Mindre än en gång i veckan. c. 1-2 dagar/vecka. d. 3-5 dagar/vecka. e. Dagligen eller nästan dagligen. 8. Har du somnat mot din vilja under de senaste tre månaderna? a. Aldrig eller mindre än en gång i veckan. b. Mindre än en gång i veckan. c. 1-2 dagar/vecka. d. 3-5 dagar/vecka. e. Dagligen eller nästan dagligen. 9. Anser du att du är tröttare under dagen än dina arbetskamrater eller vänner? a. Nej, jag är klart piggare än de. b. Nej, jag är en aning piggare än de. c. Jag har inte märkt någon skillnad. d. Ja, en aning tröttare än de. e. Ja, klart tröttare än de. 10. Har du någonsin råkat ut för en trafikolycka eller annan olycka på grund av tröttheten? a. Aldrig. b. Ja, en gång. c. 2 gånger. d. 3-4 gånger. e. 5 gånger eller flera. Redogör kort för någon sådan situation: 11. Somnar du lätt under en föreläsning, på bio, vid TV-tittande eller liknande tillfällen? a. Nästan alltid. b. Ofta. c. Ibland. d. Sällan. e. Aldrig. 12. Har du någonsin en känsla av att du inte kommer ihåg vilken väg du gått eller att du plötsligt märker att du gjort ett fel? a. Aldrig eller mindre än en gång/månad. b. Mindre än en gång/vecka c. 1-2 dagar/vecka.

10 d. 3-5 dagar/vecka. e. Dagligen eller nästan dagligen. 13. Har du känt av plötslig muskelsvaghet (t.ex. knäna viker sig, kraftlöshet i benen) då du blivit överraskad, arg, skrattat eller vid andra emotionella tillfällen? a. Aldrig eller mindre än en gång/månad. b. Mindre än en gång/vecka. c. 1-2 dagar/vecka. d. 3-5 dagar/vecka. e. Dagligen eller nästan dagligen. 14. Har du på grund av trötthet eller insomnande fått anmärkningar på jobbet eller i skolan? a. Aldrig. b. 1 gång. c. 2 gånger. d. 3-4 gånger. e. Åtminstone 5 gånger. 15. Hur lång tid tar det innan du somnar på kvällen? a. 10 minuter. b minuter. c minuter. d minuter. e. Mer än 40 minuter. 16. Hur sover du sedan du somnat? a. Mycket oroligt. b. Ganska oroligt. c. Ganska lugnt. d. Mycket lugnt. e. Vet ej. 17. Om du vaknar under natten, hur många gånger har du vaknat i medeltal under de tre senaste månaderna? a. Vanligtvis vaknar jag inte en enda gång. b. 1 gång/natt. c. 2 gånger /natt. d. 3-4 gånger/natt. e. Åtminstone 5 gånger/natt. 18. Hur ofta har du haft problem att somna under de tre senaste månaderna? a. Inte en enda gång. b. Mindre än en gång /månad. c. Mindre än en gång/vecka. d. 1-2 kvällar (nätter)/vecka.

11 e. 3-5 kvällar (nätter)/vecka. f. Varje eller nästan varje kväll (natt).

12 19. Besvärar dina fötter dig när du skall somna? Är fötterna oroliga, kliar de, bränner de, eller känner du att du måste röra dem? a. Aldrig. b. Mindre än en gång/månad. c. Mindre än en gång/vecka. d. 1-2 kvällar/vecka. e. 3-5 kvällar /vecka. f. Varje kväll eller nästan varje kväll. 20. Har du känt dig trött på morgonen (som om du inte har sovit ordentligt under natten) under de senaste tre månaderna? a. Mindre än en gång/månad. b. Mindre än en gång/vecka. c. 1-2 gånger/vecka. d. 3-5 gånger/vecka. e. Varje morgon eller nästan varje morgon. 21. Hur ofta har du eller någon annan märkt att du under sömnen lider av följande: Gnisslar tänder! Går i sömnen! Pratar i sömnen! a. Mindre än en gång/månad. b. Mindre än en gång/vecka. c. 1-2 nätter/vecka. d. Ofta (3-5 nätter/vecka). e. Varje natt eller nästan varje natt. f. Mindre än en gång/månad. g. Mindre än en gång/vecka. h. 1-2 nätter/vecka. i. Ofta (3-5 nätter/vecka). j. Varje natt eller nästan varje natt. k. Mindre än en gång/månad. l. Mindre än en gång/vecka. m. 1-2 nätter/vecka. n. Ofta (3-5 nätter/vecka). o. Varje natt eller nästan varje natt. 22. Snarkar du? (vid behov fråga någon annan hur ofta du snarkar) a. Mindre än en gång/månad. b. Mindre än en gång/vecka. c. 1-2 nätter/vecka. d. 3-5 nätter/vecka. e. Varje natt eller nästan varje natt.

13 f. Vet ej. 23. Om du snarkar under minst 1-2 nätter/vecka. a. Under hur många år har du snarkat? 24. Vilket är ditt yrke? b. Vid vilken ålder började du snarka? 25. Har du skiftarbete? Om du har skiftarbete vilka är dina arbetstider? 26. Låt oss anta att du har ett regelbundet dagjobb. Om du fritt får välja tidpunkt, när skulle du då lägga dig för att vara i bra arbetsskick följande morgon? a. kl 20 eller tidigare. b. kl c. kl d. kl e. kl f. Efter kl Har du under de senaste månaderna använt receptbelagd medicin för att kunna somna eller kunna sova? a. Aldrig. b. Mindre än en gång/månad. c. Mindre än en gång/vecka. d. 1-2 gånger/vecka. e. 3-5 gånger/vecka. f. Varje eller nästan varje kväll (natt). 28. Hur ofta använder du alkohol och hur mycket? 29. Röker du och i så fall hur mycket? a. Jag har aldrig rökt. b. Jag har slutat röka. c. Jag röker 1-5 cigaretter (1-2 pipor)/dag. d. Jag röker 6-10 cigaretter (3-4 pipor)/dag. e. Jag röker cigaretter (5-8 pipor)/dag. f. Jag röker mer än en ask (mer än 8 pipor)/dag.

14 30. Har ditt minne förändrats under de senaste åren? a. Jag har inte märkt någon skillnad. b. Mitt minne har blivit klart bättre. c. Mitt minne har förbättras en aning. d. Mitt minne har blivit en aning sämre. e. Mitt minne har blivit klart sämre. 31. Har du huvudvärk på morgnarna? a. Aldrig. b. Sällan. c. Ofta. d. Alltid. 32. Har du sköldkörtelsjukdom? a. Ja. b. Nej. 33. Har du någon annan sjukdom eller påtagligt besvär? 34. Vilka mediciner har du tagit under de senaste två veckorna? 35. Är du vaccinerad mot svininfluensa? När? Observera att du måste hålla dig vaken mellan undersökningstillfällena och att drycker som kaffe, choklad, Coca-cola inte får förekomma. Ej heller rökning eller snusning. Tack för att du besvarat våra frågor!