Petter Holme. 8e September, 2008
|
|
|
- Karin Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 struktur biologi Petter Holme KTH, CSC, Beräkningsbiologi 8e September, pholme/
2 struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från interaktionen mellan enheterna (och inte bara från enheternas individuella egenskaper). Populationsbiologi: Djurflockar, Sociala insekter,... Ekonomi: Finansmarknaden, lokalisering,... Samhället: Biltrafik, vänskapskontakter, organisationer,... Fysik: Magnetism, supraledning,... Datavetenskap: Internet, sensor,... Biokemi, Cellbiologi, Utvecklingsbiologi,...
3 struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från interaktionen mellan enheterna (och inte bara från enheternas individuella egenskaper). Populationsbiologi: Djurflockar, Sociala insekter,... Ekonomi: Finansmarknaden, lokalisering,... Samhället: Biltrafik, vänskapskontakter, organisationer,... Fysik: Magnetism, supraledning,... Datavetenskap: Internet, sensor,... Biokemi, Cellbiologi, Utvecklingsbiologi,...
4 struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från interaktionen mellan enheterna (och inte bara från enheternas individuella egenskaper). Populationsbiologi: Djurflockar, Sociala insekter,... Ekonomi: Finansmarknaden, lokalisering,... Samhället: Biltrafik, vänskapskontakter, organisationer,... Fysik: Magnetism, supraledning,... Datavetenskap: Internet, sensor,... Biokemi, Cellbiologi, Utvecklingsbiologi,...
5 struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från interaktionen mellan enheterna (och inte bara från enheternas individuella egenskaper). Populationsbiologi: Djurflockar, Sociala insekter,... Ekonomi: Finansmarknaden, lokalisering,... Samhället: Biltrafik, vänskapskontakter, organisationer,... Fysik: Magnetism, supraledning,... Datavetenskap: Internet, sensor,... Biokemi, Cellbiologi, Utvecklingsbiologi,...
6 struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från interaktionen mellan enheterna (och inte bara från enheternas individuella egenskaper). Populationsbiologi: Djurflockar, Sociala insekter,... Ekonomi: Finansmarknaden, lokalisering,... Samhället: Biltrafik, vänskapskontakter, organisationer,... Fysik: Magnetism, supraledning,... Datavetenskap: Internet, sensor,... Biokemi, Cellbiologi, Utvecklingsbiologi,...
7 struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från interaktionen mellan enheterna (och inte bara från enheternas individuella egenskaper). Populationsbiologi: Djurflockar, Sociala insekter,... Ekonomi: Finansmarknaden, lokalisering,... Samhället: Biltrafik, vänskapskontakter, organisationer,... Fysik: Magnetism, supraledning,... Datavetenskap: Internet, sensor,... Biokemi, Cellbiologi, Utvecklingsbiologi,...
8 struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från interaktionen mellan enheterna (och inte bara från enheternas individuella egenskaper). Populationsbiologi: Djurflockar, Sociala insekter,... Ekonomi: Finansmarknaden, lokalisering,... Samhället: Biltrafik, vänskapskontakter, organisationer,... Fysik: Magnetism, supraledning,... Datavetenskap: Internet, sensor,... Biokemi, Cellbiologi, Utvecklingsbiologi,...
9 metoder att studera struktur biologi modell som fångar egenskaper hos individen makroskopiska egenskaper överensstämmande med observationer
10 modeller för struktur biologi
11 modeller för applet från: struktur biologi
12 vad är? struktur biologi Ingen väldigt klar definition, men de brukar ha följande egenskaper: Ett av många agenter med ett flöde (av information, material,... ) mellan enheterna. Enheterna är kopplade i ett relativt statiskt, och inte alltför tätt kopplat,. Nätverket är till viss del slumpmässigt, men har även regelbundenheter. I sådana fall kan man använda mått av struktur hur et skiljer sig från ett slumpmässigt för att säga något om hur det dynamiska et (flödet) uppför sig.
13 vad är? struktur biologi Ingen väldigt klar definition, men de brukar ha följande egenskaper: Ett av många agenter med ett flöde (av information, material,... ) mellan enheterna. Enheterna är kopplade i ett relativt statiskt, och inte alltför tätt kopplat,. Nätverket är till viss del slumpmässigt, men har även regelbundenheter. I sådana fall kan man använda mått av struktur hur et skiljer sig från ett slumpmässigt för att säga något om hur det dynamiska et (flödet) uppför sig.
14 vad är? struktur biologi Ingen väldigt klar definition, men de brukar ha följande egenskaper: Ett av många agenter med ett flöde (av information, material,... ) mellan enheterna. Enheterna är kopplade i ett relativt statiskt, och inte alltför tätt kopplat,. Nätverket är till viss del slumpmässigt, men har även regelbundenheter. I sådana fall kan man använda mått av struktur hur et skiljer sig från ett slumpmässigt för att säga något om hur det dynamiska et (flödet) uppför sig.
15 vad är? struktur biologi Ingen väldigt klar definition, men de brukar ha följande egenskaper: Ett av många agenter med ett flöde (av information, material,... ) mellan enheterna. Enheterna är kopplade i ett relativt statiskt, och inte alltför tätt kopplat,. Nätverket är till viss del slumpmässigt, men har även regelbundenheter. I sådana fall kan man använda mått av struktur hur et skiljer sig från ett slumpmässigt för att säga något om hur det dynamiska et (flödet) uppför sig.
16 vad är? struktur biologi Ingen väldigt klar definition, men de brukar ha följande egenskaper: Ett av många agenter med ett flöde (av information, material,... ) mellan enheterna. Enheterna är kopplade i ett relativt statiskt, och inte alltför tätt kopplat,. Nätverket är till viss del slumpmässigt, men har även regelbundenheter. I sådana fall kan man använda mått av struktur hur et skiljer sig från ett slumpmässigt för att säga något om hur det dynamiska et (flödet) uppför sig.
17 exempel: internet struktur biologi
18 exempel: metabolism struktur biologi
19 exempel: forskare struktur biologi
20 exampel: skolkompisar struktur biologi
21 graf struktur biologi Definition En graf G = (V, E) är en mängd av noder V och en mängd länkar E (par av noder). Många underklasser av grafer finns enkla grafer, multigrafer, viktade grafer, riktade grafer,...
22 mått struktur biologi Definition En från grafer till tal. f(g) R Definition En från noder och grafer till tal. f(g, i) R
23 mått struktur biologi Definition En från grafer till tal. f(g) R Definition En från noder och grafer till tal. f(g, i) R number of triangles: 3
24 mått struktur biologi i s number of triangles: 2 i Definition En från grafer till tal. f(g) R Definition En från noder och grafer till tal. f(g, i) R
25 vad är struktur struktur biologi Hur et skiljer sig mot ett slumpmässigt. lite mer tekniskt: hur mått skiljer sig mellan ett visst och genomsnittliga värden i en motsvarande nollmodell eller referensmodell referensmodell 1: Slumpgrafer (Poisson-slumpgrafer, Erdős-Rényi-grafer). Antalet noder, och sannolikheten för en länk mellan ett par av noder är fixt, resten slumpmässigt. referensmodell 2: Slumpgrafer med fix grad (konfigurationsmodellen). Antalet noder, och graden för varje nod är fix, resten slumpmässigt.
26 vad är struktur struktur biologi Hur et skiljer sig mot ett slumpmässigt. lite mer tekniskt: hur mått skiljer sig mellan ett visst och genomsnittliga värden i en motsvarande nollmodell eller referensmodell referensmodell 1: Slumpgrafer (Poisson-slumpgrafer, Erdős-Rényi-grafer). Antalet noder, och sannolikheten för en länk mellan ett par av noder är fixt, resten slumpmässigt. referensmodell 2: Slumpgrafer med fix grad (konfigurationsmodellen). Antalet noder, och graden för varje nod är fix, resten slumpmässigt.
27 vad är struktur struktur biologi Hur et skiljer sig mot ett slumpmässigt. lite mer tekniskt: hur mått skiljer sig mellan ett visst och genomsnittliga värden i en motsvarande nollmodell eller referensmodell referensmodell 1: Slumpgrafer (Poisson-slumpgrafer, Erdős-Rényi-grafer). Antalet noder, och sannolikheten för en länk mellan ett par av noder är fixt, resten slumpmässigt. referensmodell 2: Slumpgrafer med fix grad (konfigurationsmodellen). Antalet noder, och graden för varje nod är fix, resten slumpmässigt.
28 vad är struktur struktur biologi Hur et skiljer sig mot ett slumpmässigt. lite mer tekniskt: hur mått skiljer sig mellan ett visst och genomsnittliga värden i en motsvarande nollmodell eller referensmodell referensmodell 1: Slumpgrafer (Poisson-slumpgrafer, Erdős-Rényi-grafer). Antalet noder, och sannolikheten för en länk mellan ett par av noder är fixt, resten slumpmässigt. referensmodell 2: Slumpgrafer med fix grad (konfigurationsmodellen). Antalet noder, och graden för varje nod är fix, resten slumpmässigt.
29 vad är struktur struktur biologi Hur et skiljer sig mot ett slumpmässigt. lite mer tekniskt: hur mått skiljer sig mellan ett visst och genomsnittliga värden i en motsvarande nollmodell eller referensmodell referensmodell 1: Slumpgrafer (Poisson-slumpgrafer, Erdős-Rényi-grafer). Antalet noder, och sannolikheten för en länk mellan ett par av noder är fixt, resten slumpmässigt. referensmodell 2: Slumpgrafer med fix grad (konfigurationsmodellen). Antalet noder, och graden för varje nod är fix, resten slumpmässigt.
30 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
31 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
32 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
33 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
34 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
35 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
36 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
37 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
38 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
39 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
40 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
41 slumpgrafer struktur biologi för alla par av noder, med sannolikhet p, lägg till en länk
42 slumpgrafer med fix grad struktur biologi starta från den ursprungliga grafen välj ett par länkar, länka om dem
43 slumpgrafer med fix grad struktur biologi starta från den ursprungliga grafen välj ett par länkar, länka om dem
44 slumpgrafer med fix grad struktur biologi starta från den ursprungliga grafen välj ett par länkar, länka om dem
45 slumpgrafer med fix grad struktur biologi starta från den ursprungliga grafen välj ett par länkar, länka om dem
46 slumpgrafer med fix grad struktur biologi starta från den ursprungliga grafen välj ett par länkar, länka om dem
47 slumpgrafer med fix grad struktur biologi starta från den ursprungliga grafen välj ett par länkar, länka om dem
48 slumpgrafer med fix grad struktur biologi starta från den ursprungliga grafen välj ett par länkar, länka om dem
49 struktur biologi En överblick av vetenskapliga frågeställningar Hur kan man mäta struktur? Varför har verkliga den struktur man kan mäta? Hur påverkar strukturen dynamiska på et? Hur kan man ändra et för att uppnå en viss hos et som helhet?
50 struktur biologi En överblick av vetenskapliga frågeställningar Hur kan man mäta struktur? Varför har verkliga den struktur man kan mäta? Hur påverkar strukturen dynamiska på et? Hur kan man ändra et för att uppnå en viss hos et som helhet?
51 struktur biologi En överblick av vetenskapliga frågeställningar Hur kan man mäta struktur? Varför har verkliga den struktur man kan mäta? Hur påverkar strukturen dynamiska på et? Hur kan man ändra et för att uppnå en viss hos et som helhet?
52 struktur biologi En överblick av vetenskapliga frågeställningar Hur kan man mäta struktur? Varför har verkliga den struktur man kan mäta? Hur påverkar strukturen dynamiska på et? Hur kan man ändra et för att uppnå en viss hos et som helhet?
53 struktur biologi En överblick av vetenskapliga frågeställningar Hur kan man mäta struktur? Varför har verkliga den struktur man kan mäta? Hur påverkar strukturen dynamiska på et? Hur kan man ändra et för att uppnå en viss hos et som helhet?
54 na tverk inom biologi na tverks na tverk na tverksstruktur Metaboliska na tverk. Proteininteraktionsna tverk. na tverksbiologi Genregleringsna tverk.
55 inom biologi biologi Metaboliska. struktur Proteininteraktions. Genreglerings.
56 na tverk inom biologi na tverks na tverk Metaboliska na tverk. na tverksstruktur Proteininteraktionsna tverk. na tverksbiologi Genregleringsna tverk.
57 genreglerings struktur biologi noder: gener länkar: kausala (aktivering, inhibering) korrelationer (i genexpression, vetenskapliga artiklar,... ) genfusion samma sjukdomar
58 genreglerings struktur biologi noder: gener länkar: kausala (aktivering, inhibering) korrelationer (i genexpression, vetenskapliga artiklar,... ) genfusion samma sjukdomar
59 genreglerings struktur biologi noder: gener länkar: kausala (aktivering, inhibering) korrelationer (i genexpression, vetenskapliga artiklar,... ) genfusion samma sjukdomar
60 genreglerings struktur biologi noder: gener länkar: kausala (aktivering, inhibering) korrelationer (i genexpression, vetenskapliga artiklar,... ) genfusion samma sjukdomar
61 genreglerings struktur biologi noder: gener länkar: kausala (aktivering, inhibering) korrelationer (i genexpression, vetenskapliga artiklar,... ) genfusion samma sjukdomar
62 protein-interaktions noder: proteiner länkar: mellan proteiner som kan binda till varandra fysiskt struktur biologi
63 metaboliska (a) p: q: ATP ATP 2 H 2 O NADH AMP ADP 2 Orthophosphate NADPH struktur biologi (b) (c) Orthophosphate AMP Orthophosphate AMP H 2 O ATP NADH H 2 O ATP NADH ADP NADPH ADP NADPH (d) Orthophosphate H 2 O ADP ATP AMP NADH NADPH (e) p q
64 metaboliska : min forskning Är metabolismen modulär? Kan ett metabolismen delas upp i moduler (sub som är relativt oberoende, och har en biologiskt specifik ). Hur kan man reducera ett kemiskt reaktions till en graf så att så mycket information som möjligt behålls? struktur biologi
65 metaboliska : min forskning Är metabolismen modulär? Kan ett metabolismen delas upp i moduler (sub som är relativt oberoende, och har en biologiskt specifik ). Hur kan man reducera ett kemiskt reaktions till en graf så att så mycket information som möjligt behålls? struktur biologi
66 metaboliska : min forskning Är metabolismen modulär? Kan ett metabolismen delas upp i moduler (sub som är relativt oberoende, och har en biologiskt specifik ). Hur kan man reducera ett kemiskt reaktions till en graf så att så mycket information som möjligt behålls? struktur biologi
67 metaboliska : min forskning struktur biologi (a) p: q: Är metabolismen modulär? Kan ett metabolismen delas upp i moduler (sub som är relativt oberoende, och har en biologiskt specifik ). Hur kan man reducera ett kemiskt reaktions till en graf så att så mycket information som möjligt behålls? Orthophosphate AMP ATP ATP (b) Orthophosphate (c) AMP 2 H 2 O NADH AMP 2 Orthophosphate ADP H 2 O ATP NADH H 2 O ATP NADH NADPH ADP NADPH ADP NADPH (d) Orthophosphate H 2 O ADP ATP AMP NADH NADPH (e) p q
68 valutametaboliter Vanliga substanser som finns överallt i cellen & är med i många reaktioner Utgör ingen begränsing för någon reaktion Ett metaboliskt säger mer om de tas bort ur et struktur biologi
69 valutametaboliter glucose glucose 6 P fructose 6 P fructose 1,6 P glyceraldehyde 3 P 1,3 P glycerate 3 P glycerate 2 P glycerate pyruvate phosphoenolpyruvate struktur ATP biologi
70 valutametaboliter struktur biologi
71 valutametaboliter struktur biologi
72 valutametaboliter struktur biologi Wagner & Fell, 2001 Schuster et al., 2002 Ma & Zeng, 2003 ATP ATP ATP ADP ADP ADP NADP+ NADP+ NADP+ NADPH NADPH NAD+ NAD+ NADH P i H 2 O H + PP i CMP P i H 2 O CO 2 O 2 NH 3
73 valutametaboliter: definition struktur ett mått på hur bra ett kan delas upp i kluster av hög, inombords länkdensitet ta bort metaboliter i grad-ordning (börja med substansen med flest grannar, o.s.v.) de noder som, om borttagna, ger det högsta -värdet är mängden av valutametaboliter biologi
74 valutametaboliter: definition struktur ett mått på hur bra ett kan delas upp i kluster av hög, inombords länkdensitet ta bort metaboliter i grad-ordning (börja med substansen med flest grannar, o.s.v.) de noder som, om borttagna, ger det högsta -värdet är mängden av valutametaboliter biologi
75 valutametaboliter: definition struktur ett mått på hur bra ett kan delas upp i kluster av hög, inombords länkdensitet ta bort metaboliter i grad-ordning (börja med substansen med flest grannar, o.s.v.) de noder som, om borttagna, ger det högsta -värdet är mängden av valutametaboliter biologi
76 valutametaboliter i människan 0.15 struktur biologi H2O H + O2 NADPH NADP+ NADH ATP NAD+ ADP Orthophosphate Pyrophosphate CO2 CoA AMP NH3 UDP H2O2 S Adenosyl L methionine L Glutamate deleted vertex number
77 valutametaboliter i människan struktur biologi Wagner & Fell, 2001 Schuster et al., 2002 Ma & Zeng, 2003 ATP ATP ATP ADP ADP ADP NADP+ NADP+ NADP+ NADPH NADPH NAD NAD NADH P i H 2 O H + PP i CMP P i H 2 O CO 2 O 2 NH 3
78 ella matchningsscorer struktur biologi substr. prod. substr. substr. substance nwk. reaktionsnät organism människa 0.140(1) 0.124(1) 0.139(1) 0.143(2) människa (BiGG) 0.179(2) 0.174(1) 0.161(2) 0.235(5) S. cervisiae 0.116(1) 0.107(1) 0.116(1) 0.086(1) C. elegans 0.115(1) 0.105(1) 0.113(1) 0.084(1) M. musculus 0.135(1) 0.121(1) 0.135(1) 0.094(1) R. norvegius 0.128(1) 0.117(1) 0.129(1) 0.079(1) D. melanogaster 0.126(1) 0.116(1) 0.125(1) 0.101(2) M. genitalium 0.049(1) 0.049(1) 0.048(1) 0.074(1) E. coli 0.126(1) 0.115(1) 0.126(1) 0.113(2)
79 modularitet för olika organismer organism antal noder länkar djur växter svampar bakterier struktur biologi
80 modularitet (av en partition) Definition 2 Q = e ii e ij i j (1) struktur biologi summan är över en partition i kluster och e ij är andelen länkar som går mellan kluster i och j 1 2 Q 0.48
81 modularitet (av en graf) Definition ˆQ(G) = max Q (2) partitions struktur biologi (referensmodell: slumpgrafer) Definition ˆQ(G) = max Q max Q partitions partitions (referensmodell: slumpgrafer med en fix mängd grader) (3)
82 ella matchningsscorer struktur biologi φ CF (c, f) φ F (f) φ C (c) Definition Definition andeler noder med en f hörande till kluster c C, mängden definierade kluster andelen noder med f andelen noder i kluster c ν = φ CF (c, f) φ C (c)φ F (f) (4) c C f F µ = ν ν (5)
Användning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Cellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider
Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet
Introduktion till Biologi i Miljö och Hälsa BIOH01. Jessica Abbott VT 2013
duktion till Biologi i Miljö och Hälsa Jessica Abbott VT 2013 Kanada Peterborough liftlocks Johnson Hall University of Guelph Lund Ekologihuset Erik Svensson Ischnura elegans Queen s i Kingston Adam Chippindale
Bioetanol till bilen en mikrobiell produktionsutmaning.
Bioetanol till bilen en mikrobiell produktionsutmaning. Lisbeth Olsson Industriell bioteknik, Kemi och bioteknik, Chalmers lisbeth.olsson@chalmers.se Varför bioethanol? Drivmedel till transportsektorn
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Genetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Sjukvårdsperspektivet
Sjukvårdsperspektivet Ulrika von Döbeln Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, CMMS Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Sällsynta sjukdomar ställer speciella krav på sjukvården Diagnostik Behandling
Översikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både
En jämförelse av triangelskapande mekanismer hos slumpgrafer
En jämförelse av triangelskapande mekanismer hos slumpgrafer Tobbe Anliot Kandidatuppsats i matematisk statistik Bachelor Thesis in Mathematical Statistics Kandidatuppsats 015:1 Matematisk statistik Juni
Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET
LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET Maria Norlin LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET 1 Varför reagerar vi olika på läkemedel? MILJÖ GENER NutriJon
10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Föreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi
Föreläsning 3 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Inferens om två populationer (kap 8.1 8.) o Parvisa observationer (kap 9.1 9.) o p-värde (kap 6.3) o Feltyper, styrka, stickprovsstorlek
FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Föreläsning 7. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi
Föreläsning 7 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Fortsättning envägs-anova Scheffes test (kap 11.4) o Tvåvägs-ANOVA Korsade faktorer (kap 12.1, 12.3) Randomiserade blockförsök
Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight
Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,
Lite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv
Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala
1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
DNA- analyser kan användas för att
Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar
Föreläsning 6: Nätverksoptimering
Föreläsning 6: Nätverksoptimering. Minkostnadsflödesproblem i nätverk.. Modellering och grafteori.. Simplexmetoden. Föreläsning 6 - Ulf Jönsson & Per Enqvist Nätverksoptimering Minkostnadsflödesproblem
Mutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen
Grupp 1: Matematik och naturvetenskap GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Statsrådets förordning 942/2014 (13.11.2014) Matematik: 1 gemensam kurs
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Biologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik
Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter
BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Kapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Erdös-Rényi-grafer. Jiong Cao. Kandidatuppsats i matematisk statistik Bachelor Thesis in Mathematical Statistics
Erdös-Rényi-grafer Jiong Cao Kandidatuppsats i matematisk statistik Bachelor Thesis in Mathematical Statistics Kandidatuppsats 2010:1 Matematisk statistik Januari 2010 www.math.su.se Matematisk statistik
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Modeller och simulering av språkprocessning
Modeller och simulering av språkprocessning Seriell processmodell + parallell processmodell Parallell modell med 2-vägsförbindelser Artificiellt neuralt nätverk (ANN) Interaktiv aktiverings-modell (IAM)
Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:
Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet
Kapitel 7 Samplingfördelningar och Centrala gränsvärdessatsen
Sannolikhetslära och inferens II Kapitel 7 Samplingfördelningar och Centrala gränsvärdessatsen 1 Statistikor och samplingfördelningar I Kapitel 6 studerades metoder för att bestämma sannolikhetsfördelningen
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
Förklaringar och orsaker
Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk
Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild
Sida 1 (6) Nämnden för lärarutbildning (NLU) KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7 9 som motsvarar
Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13
Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13 Studiefordringar för undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 13 Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, Studiefordringar för
Biologi: en utmaning för Numerisk Analys
Biologi: en utmaning för Numerisk Analys Stefan Engblom Beräkningsvetenskap Informationsteknologi Uppsala Universitet Docentföreläsning, Uppsala, 6:e Mars, 2013 (TDB/IT UU) Biologiska Beräkningar 130306
CRISPR - revolutionerande genteknik. Magnus Lundgren Uppsala Universitet
CRISPR - revolutionerande genteknik Magnus Lundgren Uppsala Universitet magnus.lundgren@icm.uu.se Magnus Lundgren Född 1975 i Malmö Uppväxt i Malmö, Ockelbo, Gävle Bor med sambo & barn i Uppsala Studerat
KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15
Sida 1 (6) KPU HT 2015 Beslut 2015-02-05 Dnr: 2015/322-3.1.1 Nämnden för lärarutbildning (NLU) KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat
Fortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
lördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Fortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Presentation av Förbränningsfysik
Presentation av Förbränningsfysik Hemsida www.forbrf.lth.se Per-Erik Bengtsson per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i
Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.
ENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. Erik urell dam meur Jakub Westholm i samarbete med strazeneca Disposition Biologisk bakgrund: cellen och arvsmassan proteinsyntes genuttryck och genuttrycksdata
Undervisningsprogram 2015-2016 Uppdaterat 25.6.2015. Cellbiologi Uppdaterat 31.8.2015 (ÅK3, p1, Statistik för beteendevetare)
Undervisningsprogram 2015-2016 Uppdaterat 25.6.2015 Cellbiologi Uppdaterat 31.8.2015 (ÅK3, p1, Statistik för beteendevetare) För information för nybörjare (åk 1) se undervisningsprogrammet för cell och
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i
Kap.6 Grafer. Egenskaper: Handskakningslemmat och Eulers formel Sats om eulerkrets/väg Isomorfi och representation av grafer Graffärgning
Kap.6 Grafer Allmänna begrepp: graf, delraf, multigraf, enkelgraf, riktad graf, nodsgrad vandring, väg, stig, krets, cykel sammanhängande graf, sammanhängande komponenter Speciella grafer: komplett graf,
Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson
INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen
produktion och medicinska applikationer
Kortlivade positronstrålande radionuklider: produktion och medicinska applikationer Olof Solin Nationella PET-centret, Radiofarmaceutiska laboratoriet Acceleratorlaboratoriet Introduktion av PET och annat
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Omtentamen 2, delkurs 1
Omtentamen 2, delkurs 1 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: Måndagen den 3:e juni, 2013 Tid: 8.30 11.30 Ämne: Besvara endast det ämne du har omtenta på! Ansv.
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie
Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande
Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt
Huvudgrupper Undergrupp 1 Undergrupp 2. Akut- och intensivvård Kirurgi Ortopdi. Allergi Alternativmedicin
Huvudgrupper Undergrupp 1 Undergrupp 2 AIDS Internmedicin och medicin allmänt Ortopdi Allergi Idrottsmedicin Biofysik Cellbiologi Biokemi Biokemi och molekylär biologi Biokemi och molekylär biologi Biokemi
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
HUGO-projektet. Kartläggningen av det mänskliga genomet
Vem är HUGO? HUGO-projektet Kartläggningen av det mänskliga genomet Kartläggning av genom Genom= allt DNA hos en organism. Kartläggningen sker genom att man bestämmer DNA-sekvensen för hela genomet och
Desinfektionsmedel: verkningsmekanismer. Desinfektionsmedel (exempel) Perättiksyra. Etylenoxid. Fenoler CH 2 COOOH H 2 C CH 2. Kvart. am.
Desinfektionsmedel (exempel) Proteindenaturerande Oxiderande Permeabiliserande Alkali OH - (ph>11) Bioteknisk utrustning Väteperoxid H 2 O 2 Livsm.förpackning Alkoholer C n H 2n+1 OH (n=1-4) Utrustning
Behandla orsaken - istället för symptomen
Mot förkylning Behandla orsaken - istället för symptomen Munspray mot förkylning Mot förkylning För över 30 år sedan uppmärksammade isländska forskare att personal i fiskrenserierna hade ovanligt mjuka
Molekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning
HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 BIOLOGI (20 p) 1a. Assimilationen (fotosyntesen) och de faktorer som påverkar den.(10 p) 1b. Vart och i vilka molekyler hamnar koldioxiden slutligen?
Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen:
Farmaci MÅLSÄTTNING Utbildningen som leder till farmaceutexamen strävar till att ge studeranden färdigheter inom läkemedelsförsörjningens alla delområden. Framförallt strävar utbildningen till att främja
Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Naturvetenskapsprogrammet
Högskoleförberedande sprogrammet Inriktningar och samhälle Skolan har en härlig stämning och sköna elever. NA valde jag för att man kan göra vad man vill efter utbildningen. Man får mycket kunskap om allt
Patentskydd för biotekniska uppfinningar. Bioteknikkommitténs slutsatser
Patentskydd för biotekniska uppfinningar Bioteknikkommitténs slutsatser Bakgrund till utredningsuppdraget Genomförandet av bioteknikdirektivet 98/44/EG i svensk rätt år 2004 Oro för att biotekniska patent
Föreläsning 9: NP-fullständighet
Föreläsning 9: NP-fullständighet Olika typer av problem: 1. Beslutsproblem: A(x) =Ja. 2. Optimeringsproblem: A(x) =m Vanligen max/min. 3. Konstruktionsproblem: A(x) =En struktur. Vanligen lösningen till
LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering
Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för
KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter
ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN
ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys
Några material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).
Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller
Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Visa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad