Omtentamen 2, delkurs 1
|
|
- Maj-Britt Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omtentamen 2, delkurs 1 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: Måndagen den 3:e juni, 2013 Tid: Ämne: Besvara endast det ämne du har omtenta på! Ansv. lärare: Mia-Marie Sternudd-Groth (drama), Barbro Andersson Rothelius (bild), Jeanni Flognman (teknik), Gunnar Jonsson (fysik) och Karin Thörne (biologi) Hjälpmedel: Inga Övrigt: Om någon fråga verkar oklar, kontakta tentavakten. Besvara alla frågor på skrivark. Skriv din anonymitetskod på varje inlämnat skrivark. Vänligen kontrollera att du skrivit rätt kod. Lycka till! /Lärarna
2 Bilddelen Bildskapande i förskolan 1. (Totalt antal poäng = 6) Du har säkert mött varierande synsätt när det gäller barns bildskapande i förskolan, både under utbildningen, i kurslitteratur och under din vfu. Dessa olika synsätt präglar också hur verksamheten ser ut. Ge några exempel på hur bildskapandet i förskolan kan se ut! Kommentera dessa exempel! (Hämta gärna exempel ur kurslitteraturen och/eller från egna erfarenheter)! (1 p) Försök att förklara något eller några av dessa exempel och synsätt utifrån ett större sammanhang, pedagogiskt eller historiskt! (2 p) Försök att föra ett kortfattat resonemang kring betydelsen av bildskapandet i samband med förskolebarns lärande och utveckling!(3 hp) 2. (Totalt antal poäng = 6) Hur anser du att ett meningsfullt bildskapande med barn ska se ut? Ge exempel (från kurslitteraturen och/eller från egna erfarenheter) på lyckade och mindre lyckade bildmoment! Försök att analysera och förklara vad som kan ha bidragit till hur momenten/projekten fungerade eller inte fungerade! Använd dig gärna av begreppen estetisk erfarenhet, perception och dilemma! 3. Totalt antal poäng = 6) Hur ser du på pedagogens roll i organiserandet och ledandet av barns bildskapande i förskolan! Använd dig av några av följande termer och begrepp: Experiment, styrning, guidning, Community of learners, fritt skapande, lärling, dilemma, zone of proximal development, slow perception. /Använd, om du vill, följande stödfrågor för att svara!/ Välj några av ovanstående termer och begrepp som du anser vara nyckelbegrepp när det gäller hur en pedagog kan leda barnen i skapande arbete? (1 p) Förklara dessa begrepp genom att sätta dem i ett pedagogiskt sammanhang! (2 p) Vilka möjligheter och risker kan du se i samband med att pedagogen mer eller mindre stödjer sig på det ena eller andra sättet att leda i skapande? (3
3 Dramadelen Olika former av lek (9p) 4. Vad är skillnaden mellan dramatisk lek och pedagogiskt drama/drama enligt Kari Mjaaland Heggstad? (1 p) 5. Förklara följande begrepp: (2 p) a. lärare-i-roll b. pantomim, c. forumteater, d. roll på väggen, e. dramatisering, 6. När pedagogen arbetar inom ett tema kan de använda sig av många olika dramakonventioner. Förklara med hjälp av konkret exempel hur en pedagog kan använda sig av dramatisk lek, regellek och en egen vald dramakonvention inom ett och samma tema. Reflektera över värdet med de olika arbetssätten. (6 p) 7. Den dramatiska lekens funktionsroller (9p) I den dramatiska leken använder sig barn av sin naturliga spelkompetens, tar roll som någon annan och skapar en fiktiv verklighet. De använder sig av och utvecklar därmed olika funktionsroller. a) Vilka funktionsroller finns det i den dramatiska leken? (1p) ( minst 4 av 5 funktionsroller ska nämnas) b) Beskriv hur dessa funktions roller fungerar (4p.) (två korrekt beskrivna = 2p) c) Beskriv ett konkret exempel där barn använder dessa funktionsroller och reflektera över hur pedagogen/förskolläraren kan stötta barnen i deras lek.(4p)
4 Teknikdelen 8. Vilket av citaten veta varför och veta hur passar för vetenskap respektive teknik? (2p) 9. Nämn de tre olika samhällen eller stadier som människan har levt i (samhällen som skiljer sig åt med avseende på hur människorna i huvudsak försörjde sig) och beskriv vad som skiljer dessa tre samhällen åt. (3p) 10. Boken tar upp fyra anledningar till att jordbruket uppstod vilka var dessa? (4p) 11. Konst att trycka böcker med rörliga typer av metall gjorde att böcker och information blev tillgänglig för en större del av befolkningen. Hur påverkade detta samhället? (3p) 12. Alla timmar gjordes lika långa då urverket kom. Förklara hur det påverkade vardagslivet för människorna? (2p) 13. Varför var det vid flod mynningar som de första högkulturerna växte upp? (3p)
5 Fysikdelen 14. Vad är temperaturen ett mått på? (1p) 15. a) Hur lyder energiprincipen, beskriv kort vad den innebär. (2p) b) Du kopplar en lampa till ett batteri. Vilka energiomvandlingar sker när lampan lyser? (2p) [Starta i batteriet] 16. a) Vad innebär begreppet energikvalitet? (2p) b) Ordna följande energiformer efter hur stor energikvalitet de har: Kemisk energi, Elektrisk energi och Strålningsenergi (1p) 17. En kamrat till Dig, som har hört talas om att: Newtonslagar säger att det inte behövs någon kraft för att något skall röra sig med konstant hastighet, undrar varför man då måste tillföra en framåtdrivande kraft hela tiden för att få en bil att röra sig med konstant fart. Förklara för mig och kamraten hur det ligger till. (2p) 18. Förklara följande begrepp: Arbete, Energi och Effekt (4p)
6 Biologidelen 19. Ge två argument till varför vi ska arbeta med naturvetenskap i förskolan. Utveckla dina argument. (2p) 20. Vad av följande räknas som levande ur ett biologiskt perspektiv? (alla rätt=1p) a) Eld b) Vatten c) Solen f) Bakterie g) Gurka 21. Storleksordna från minst till störst: vävnad, organell, molekyl, atom, cell, organ. (1 p) 22. Här kommer ett antal påståenden om växt- och djurceller. Markera Sant eller falskt vid varje påstående. Skriv ditt svar på skrivark. (alla rätt=1p) a. En djurcell har en cellvägg längst ut b. Både växt- och djurceller har cellmembran c. Både växt- och djurceller har ribosomer d. Både växt- och djurcell har kloroplaster 23. Här kommer ett antal påståenden om cellens delar. Markera Sant eller falskt vid varje påstående. Skriv ditt svar på skrivark. (alla rätt=1p) a. Ribosomerna är cellens renhållningsorgan b. I mitokondrierna förbränns socker c. I vacuolerna finns vätska d. Klyvöppningar är som små munnar som kan öppnas och stängas 24. Barn (och för all del vuxna!) brukar blanda ihop pollinering, befruktning och fröspridning. Red ut vad som är vad. (3p) 25. Här kommer några påståenden om relationen mellan DNA, gen och kromosom. Markera med sant eller falskt! (alla rätt=1p) a. En gen är en del av en DNA-molekyl b. DNA innehåller kromosomer c. Gener och DNA har inte med varandra att göra; gener finns i vissa celler och DNA i andra d. Kromosomer är ihoppackat DNA 26. Vad har gener med proteiner att göra? (1p) 27. Vad innebär biologisk mångfald? (3p)
Omtentamen 3, DK1, Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp
Omtentamen 3, DK1, Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 (campus och distans) Ämnen: Drama, bild, teknik, fysik och biologi. Besvara endast det ämne du har omtenta på! Datum: Måndagen
Läs merOmtentamen 1, delkurs 1
Omtentamen 1, delkurs 1 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: Måndagen den 6:e maj, 2013 Tid: 8.30 11.30 Ämne: Besvara endast det ämne du har omtenta på! Ansv. lärare:
Läs merOMTENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Torodd och Jeanni
OMTENTAMEN Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: måndagen den 8 juni 2015 Tid: 8.15-11.15 (distans 9.00-12.00) Ämne: Delkurs 1 (fysik, kemi och teknik) Ansv. lärare:
Läs merTENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Michal och Jeanni
TENTAMEN Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: onsdagen den 20 augusti 2014 Tid: 8.15-11.15 Ämne: Delkurs 1 Ansv. lärare: Fysik Gunnar Jonsson Kemi Michal Drechsler
Läs merTentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Fysik, Kemi Datum: måndagen den 28 oktober 2013 Tid: 8.15 12.15 Ansvariga lärare: Stina Eriksson (biologi),
Läs merTentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Fysik, Kemi Datum: måndagen den 2 juni 2014 Tid: 8.15 12.15 Ansvariga lärare: Stina Eriksson (biologi),
Läs merTentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: fredagen den 4 november 2016 Tid: 8.15 12.15 (distans 9.00-13.00) Ansvariga lärare: Hjälpmedel:
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merFysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
Läs merBiologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merPEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Läs merMål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merLPGF04 Naturvetenskap, teknik, bild och drama Science, technology, visual arts and drama
Dnr: LPGF04/20192 Lärarutbildningsnämnden Fysik Kursplan Naturvetenskap, teknik, bild och drama Kurskod: Kursens benämning: Högskolepoäng: 30 Utbildningsnivå: Successiv fördjupning: Huvudområde: LPGF04
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merNaturvetenskap, teknik, bild och drama
Dnr: LPGF04/20171 Lärarutbildningsnämnden Fysik Kursplan Naturvetenskap, teknik, bild och drama Kurskod: Kursens benämning: LPGF04 Naturvetenskap, teknik, bild och drama Science, technology, visual arts
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKoppling till kursplaner
Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merTentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: onsdagen den 28 oktober 2015 Tid: 8.15 12.15 /distans 9.00-13.00/ Ansvariga lärare: Hjälpmedel:
Läs merVecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär
Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merREGIONFINAL 2018 LAGEN
REGIONFINAL 2018 LAGEN 1. Förmörkelser Trots att solen ligger mycket längre bort från jorden än vad månen gör ser de ungefär lika stora ut på himlen eftersom solen är mycket större. En följd av detta är
Läs merLNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merIntroduktion till tidningsprojektet
Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs mer4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur
Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merLokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07
Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Ekologi och ekosystem år 6, 7, 8, 9 ämnen: Bi, Ke (Bi) Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merFörskollärarprogrammet Karlstads universitet
Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Programledare Katarina Ribaeus VFU Anette Haglund och Irene Olsson Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Studietid 3,5 år: 210 hp Schemalagd tid inte
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merBotanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig
Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs mera sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merTentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
Läs merNORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011
NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 Lyans förskola Övergripande tema Arlanda - närmiljön Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merLEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
Läs merLokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Läs merVad gör växten med vattnet?
Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det
Läs mer1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.
FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merLärarutbildningsnämnden Fysik. Kursplan
Dnr: LUN 2014/08 Lärarutbildningsnämnden Fysik Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-01-10 och gäller från vårterminen 2014 vid Karlstads universitet.
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merFysiken i naturen och samhället
Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merSärskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686
Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen
Läs merLärarhandledning Biologi
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Biologi 1 2 Steg 3 Det här är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren underlag för
Läs merKoll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el
Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.
Läs merFysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi
Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merHÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merLäsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merMan har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).
ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merTentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04
Tentamen, delkurs 2 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: måndagen den 25 mars 2013 Tid: 8.15 12.15 Ämnen: Biologi, fysik, kemi Ansvariga lärare: Per-Arne Viebke
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merNamn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.
Läs merStjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016
Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016 Novas fokusområden läsåret 2015/2016, goda värderingar, ett försprång, ett löfte livslångt lärande och den fria leken. Tillsammans med Stenkolets och Stjärnfallets
Läs merKretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läs merBilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:
Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen Aktiviteterna under respektive moment möjliggör för eleverna att få uppleva och utföra sådant som kan relateras till teknikens och fysikens kursplaner, både vad gäller
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs mer