Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Transkript

1 ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen & det finns några tända vaxljus. Det är de enda värme- & ljuskällor som finns. Maten är producerad på gården. Man äter bara kött några dar per vecka. Bark eller löv blandas i mjölet för att det ska räcka längre.

2 Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). Barnen får ofta gå hungriga, de får sova tillsammans på golvet. Farmor är nog den enda i familjen som har en egen säng. Så här levde kanske din farfars farfars fars familj. - Jämför det med hur du själv lever idag..

3 Vårt behov av energi Våra livsvillkor är helt annorlunda än bondefamiljens! Energi värme, ljus, utfört arbete - Vår ökade kunskap om energianvändningen har underlättat vårt dagliga liv. - Men industrisamhället & dess energianvändning har medfört många nackdelar. - Industrialismen i Sverige, runt år Vårt samhälle är beroende av god tillgång på energi.

4 - Problemet är att när vi utnyttjar energin så riskerar vi även att påverka miljön. - Hur ska man lösa problemet med att få fram ett långsiktigt hållbart energisystem? Som dessutom är rättvist, så att alla människor på jorden har samma tillgång på energi - Vi måste utnyttja naturvetenskapen, helst ny kunskap från pågående forskning (teknik), och dessutom olika politiska medel.

5 Vad är energi egentligen? Inom naturvetenskapen så tänker man på energi som drivkraften i alla förändringar i kroppens celler, i havsströmmar & i ljusflödet från lampan. Alla händelser i naturen kan beskrivas som sammanhängande energiomvandlingar. Begreppet energi sammanfattas i två naturlagar, termodynamikens huvudsatser: 1. Energi kan varken skapas eller förstöras. Vid alla omvandlingar är mängden energi konstant. 2. Energi kan av sig själv bara omvandlas från ett tillstånd med högre kvalitet, till ett tillstånd med lägre kvalitet.

6 Den andra huvudsatsen anger på vilket sätt en energiomvandling går till. Energi kan omvandlas från en form till en annan, men inte hur som helst. Enklare uttryckt kan man säga att 1) Ingenting försvinner & 2) Allting sprider sig. - Det är svårare att utnyttja energi som är utspridd, vilket även kan uttryckas som att energin får lägre kvalitet.

7 Ex) När vi kör bil så omvandlas den kemiska energin i bränslet! (lagrad solenergi) Rörelseenergi (bilen drivs framåt) Värmeenergi - Värme i motor, kylvatten & avgaser Luftmotståndet & friktionen mot marken gör att rörelseenergin omvandlas värmeenergi När vi stannar bilen så har all energi, som från början fanns i bränslet som förbrukades under bilturen, omvandlats till värme.

8 När energi omvandlas blir slutresultatet alltid värme. Värmen lämnar till sist jorden som värmestrålning. Jordens strålnings- & energibalans Det mesta av den energi som människan använder kommer ursprungligen från solen. Den enda energi som inte kommer från solen är kärnenergi (kärnkraftverk, jordens inre). Jorden sänder ut lika mycket energi som den tar emot från solen det råder strålningsbalans. Detta gör att jordens temperatur förblir oförändrad totalt sett. (se figur sid. 49)

9 Energikvalitet Hur bra det går att omvandla en energiform till en annan beror på energiformens kvalitet. - Elektrisk och mekanisk energi har hög kvalitet. Det innebär att man kan omvandla elektrisk energi till mekanisk, eller tvärtom, utan några stora förluster. - Värme vid rumstemperatur är ett exempel på en energiform med låg (usel) kvalitet. Det är svårt att omvandla den till någon annan, mer användbar energiform. Varje energiomvandling innebär alltså att energin blir svårare att utnyttja. Energiförluster är mer korrekt att säga att vi förbrukar energikvalitet (eftersom energin inte kan förstöras).

10 Verkningsgrad Det går att mäta hur bra man kan omvandla en energiform till en annan (0 100 %). Om det mesta av den ursprungliga energin kan användas till ett visst ändamål, som man vill, säger man att omvandlingen sker med hög verkningsgrad. = Förhållandet mellan det vi vill uppnå & det pris vi betalar i form av energiåtgång. Ex) I en bil kan verkningsgraden uttryckas enligt: Verkningsgraden = energi att driva bilen framåt energiinnehållet i bränslet som åtgår

11 Bensinmotor ca 30% Dieselmotor ca 30% Elmotor ca 90% Glödlampa 10% Elelement ca 100% Braskamin 50-70% Kärnkraftverk ca 35% Människan ca 23%

12 Spillvärme Vid spontana energiomvandlingar så övergår energin till former med lägre kvalitet, en del av värmen går förlorad i form av värmeenergi. Om värmen inte tas reda på spillvärme.