Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Transkript

1 Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

2 Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm tumörer Endokrina pankreastumörer Funktionella Icke-funktionella MEN 1, MEN 2, (ärftliga tumörsyndrom, inkl. tunntarmscarcinoider) Binjuretumörer Binjurebarkscancer Feokromocytom, Paragangliom

3 Klassificering av neuroendokrina tumörer G1 proliferation 0-2% (NET) G2 proliferation 3-20% (NET) G3 proliferation >20% (NEC) TNM klassificering Tumör Node (lymfkörtelmetastaser) Metastas (fjärrmetastaser)

4 Hur ställer man diagnosen? Symptom ger misstanke (olika för olika slags tumör) Blod och/eller urinprov för hormonnivåer Röntgen CT eller MRT Undersökning av tumörmaterial från operation eller biopsi Isotop-undersökning (Octreoscan somatostatin receptor scintigrafi) PET ( 68 Ga eller 11 C-5-HTP)

5 Exempel på symptom Tunntarmscarcinoid carcinoid syndromet som består av flush och diarré Endokrin pankreastumör Gastrinom magsår Insulinom lågt blodsocker Glukagonom hudutslag och diabetes Lungcarcinoid Bl a flush, diarré men även annat. Beror på vilket hormon som tumören producerar Binjuretumör Attacker av högt blodtryck + hjärtklappning (märg - feokromocytom) Högt blodtryck, diabetes, ökad vikt, rubbad saltbalans, förändrade könskarakteristika (bark - cancer)

6 Ärftliga tumör syndrom MEN 1 tumör i hypofys, bisköldkörtlar och endokrina pankreas, mutation i MENIN genen på kromosom 11 MEN 2 tumör i bisköldkörtlar, sköldkörtel och binjure, mutation i RET genen på kromosom 10 Ärftlig tunntarmscarcinoid man vet ännu inte vilken gen som är muterad, forskning pågår

7 Vanliga hormonprover Tunntarmscarcinoid Chromogranin A U-5HIAA Endokrin pankreastumör Chromogranin A Insulin, proinsulin, glukagon, PP, gastrin, ACTH m fl Binjuretumör Chromogranin A (märgtumör) Katekolaminer (märgtumör) Kortisol, aldosteron, testosteron, östrogen (barktumör)

8 Chromogranin A Ett stort protein som lagras tillsammans med de aktiva hormonerna i små blåsor i cellen. Utsöndras till blodet tillsammans med de aktiva hormonerna och är ett mått på hur aktiv tumören är Kan vara förhöjt även vid andra tillstånd/sjukdomar En endokrin cell, färgad med en antikropp mot chromogranin A, i tunntarmens slemhinna

9 Histopatologi undersökning av tumörvävnad Tumörvävnad tas till vara efter en operation. Den snittas sedan tunt och färgas på olika sätt för att man ska kunna ställa en diagnos. Normal tarm Tumörvävnad Chromogranin A färgning

10 Tumörens tillväxt proliferations index Ki67 färgning Hur snabbt tumören växer till säger något om prognosen Cunningham et al. Acta Oncologica 2007;46:

11 Bilddiagnostik CT och MRT Visar vävnader i kroppen, förstahandsundersökningar för att påvisa var tumör och metastaser är belägna Octreoscan somatostatin receptor scintigrafi Undersökning med radioaktivt märkt somatostatin analog används för att påvisa att en tumör har receptorer för somatostatin (vilket är viktigt för ställningstagande till behandling) och för att se tumörens utbredning Majoriteten av neuroendokrina tumörer uttrycker somatostatin receptorer

12 Octreoscan somatostatin receptor scintigrafi Undersökning med radioaktivt märkt somatostatin analog används för att påvisa att en tumör har receptorer för somatostatin (vilket är viktigt för ställningstagande till behandling) och för att se tumörens utbredning Majoriteten av neuroendokrina tumörer uttrycker somatostatin receptorer

13 PET Positron Emissions Tomografi Kortlivade isotoper med halveringstider som ligger kring några minuter upp till någon timme Ger mycket hög upplösning Många olika tracers (målsökande substanser) vissa är mycket specifika för en typ av vävnad eller tumör

14 Operation Behandlingsalternativ Annan direkt tumörreducerande behandling Leverembolisering Radiofrekvens ablation Cytostatika Bioterapier Somatostatin analoger Interferon Målstyrd behandling Tyrosinkinas receptor blockerare mtor hämmare Radioaktiv målstyrd behandling Lutetiumbehandling

15 Mål för behandling Minska tumören Förbättra symptom Förbättrad eller bibehållen livskvalitet Viktigt att man eftersträva god livskvalitet eftersom många lever länge med sin tumördiagnos

16 Operation Operation är den enda behandling som kan bota, men även om man kan ta bort all tumör så finns det en risk att tumören kommer tillbaka Ibland opererar man fast man inte kan få bort all tumör, vinsten kan vara att symptomen minskar eller att annan behandling kan bli effektivare

17 Cytostatika Ges fr. a till patienter med endokrin pankreastumör, lungcarcinoid och binjurebarks cancer Vanliga biverkningar är illamående, håravfall, påverkan på benmärgsfunktionen och påverkan på njurfunktionen Olika cytostatika har olika sorts biverkningar

18 Bioterapi Somatostatin analoger används för att minska utsöndringen av hormoner från tumören. De kan också påverka hur snabbt tumören växer. För att somatostatin analoger ska fungera vill man att tumören ska uttrycka somatostatin receptorer det ser man på Octreoscan Interferoner påverkar immunförsvaret, används fr. a vid behandling av tunntarmscarcinoider och sänker hormonnivåer och påverkar tillväxten Har rätt många biverkningar, feber och frossa i början, muskelvärk, trötthet, påverkan på humöret m.m.

19 Målstyrd behandling Små molekyler som är riktade mot receptorer eller andra proteiner i cellen. Påverkar cellens inre signalering Läkemedel som används i Sverige idag är Afinitor och Sutent Båda har en del biverkningar. Exempel är förhöjt blodsocker och påverkan på lungorna för Afinitor och förhöjt blodtryck och hudförändringar för Sutent.

20 Lutetiumbehandling Radioaktivt märkt somatostatinanalog ges i blodet och söker sig till receptorer på tumörcellerna Kan ge biverkningar i form av illamående vid behandlingen. Senare kan man få påverkan på benärgens funktion och njurfunktionen. Man måste kontrollera blodvärden regelbundet mellan behandlingarna.

21 Sammanfattning Neuroendokrina tumörer är många olika sjukdomar Ibland kan symptomen vara svåra att förstå och det kan ta tid att få rätt diagnos Man får ofta genomgå många olika undersökningar för att vi ska vara säkra på exakt vilken tumör man har det är viktigt för att man ska få rätt behandling Många lever länge med sin sjukdom och det är viktigt att man har en god livskvalitet under tiden

22 Frågor?