2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

Transkript

1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt? 2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? 3 Diagnos 10 Hur ställs diagnos vid upptäckt av höga trombocytnivåer? 2 Behandling 11 Nya läkemedel Prognos

2

3 Förord Cirka svenskar insjuknar varje år i Sverige i någon form av blod- eller blodcancersjukdom, ordet blodcancer används ofta som ett samlingsnamn för ett flertal olika cancersjukdomar i blod, benmärg eller körtlar. Vi representerar ett 15-tal diagnoser, sjukdomarnas symptom kan skilja sig åt, de kan behandlas på flera olika sätt och kan dessutom ha varierande prognos. I Sverige insjuknar också ett hundratal barn och ungdomar varje år med någon av dessa diagnoser. För den som drabbats av en svår sjukdom är behovet av information stort och den ska i huvudsak ges av behandlande läkare. Som ett komplement ger Blodcancerförbundet ut en serie skrifter med grundläggande fakta om de olika blodsjukdomarna. Texterna är skrivna av några av landets främsta specialister inom respektive sjukdom. Vi tackar alla som lagt ned tid och arbete på att ta fram uppdaterade skrifter. Skrifterna kommer också på sikt att finnas som nedladdningsbara filer på vår hemsida. Bli gärna medlem i Blodcancerförbundet. Tillsammans är vi starka! Varma hälsningar Blodcancerförbundet Sundbyberg i maj 2011

4 Inledning En skrift av det här slaget kan inte ersätta den information du behöver av din läkare om din sjukdom, men den kan vara ett komplement. Jag hoppas du kan ha nytta av den för att få en fylligare bild av sjukdomen. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje patients situation är unik och att det förekommer många individuella avvikelser från den vedertagna bilden av en sjukdom. Det är också så, att det görs mycket forskning på det här området. Nya upptäckter görs hela tiden, och både förklaringar till sjukdomen och behandlingen kan ändras. Därför råder jag dig att diskutera med din läkare om du finner något som du undrar över i den här skriften. Gunnar Birgegård Professor i hematologi Akademiska sjukhuset, Uppsala 4 Information från Blodcancerförbundet

5 Essentiell trombocytos 1 Bakgrund Trombocyter (blodplättar) är de blodkroppar, som är nödvändiga för att blodet ska kunna levra sig normalt. De är de minsta av blodkropparna, mindre än hälften så stora som röda blodkroppar. Antalet trombocyter i blodet varierar normalt mellan cirka 140 och 400 miljarder per liter. När en skada uppkommer i väggen till ett blodkärl, utsöndras ämnen som aktiverar trombocyterna. Deras form förändras och de blir klibbiga, det vill säga de fastnar lättare i varandra och i strukturer vid skadan. På det sättet bidrar de till uppkomsten av ett skyddande internt förband som tätar skadan och hindrar blödning från kärlet. Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Ordet trombocytos betyder att antalet trombocyter är högre än normalt, och essentiell, som kommer från latinet, anger helt enkelt att orsaken är okänd. Vi har dock kommit något närmare en förklaring till sjukdomens mekanismer de senaste 5 åren. Människan har ett system för reglering av blodkropparnas produktion som ska hållas i balans av stimulerande och bromsande faktorer i samverkan. Vid de så kallade myeloprolifera- Det finns tre typer av blodkroppar Vita blodkroppar, leukocyter Röda blodkroppar, erytrocyter Blodplättar, trombocyter Megakaryocyter är ett förstadium till trombocyter. Information från Blodcancerförbundet 5

6 Cirka 80 nya fall upptäcks per år i Sverige. Sjukdomen är vanligast vid års ålder och hos kvinnor. Sjukdomen är inte ärftlig. tiva sjukdomarna, dit ET hör, tillsammans med polycythemia vera och myelofibros, är den balansen rubbad genom att de bromsande faktorerna delvis är urkopplade. Vid ET är det fr. a. bromsen på trombocytproduktionen som fallerar. Produktionen av trombocyter är därför ökad, vilket i benmärgen, där blodkropparna bildas, syns genom att förstadierna till de mogna trombocyterna (megakaryocyter) är fler än normalt. År 2005 upptäcktes att ca hälften av ET-patienterna har en rubbning i den gen som styr balansen i blodkroppsproduktionen, en s.k. mutation, som fått namnet JAK2-mutation efter namnet på genen. Mutationen är inte nedärvd utan uppkommer spontant under livet. Att denna mutation är viktig vid ET är odiskutabelt, men eftersom ca hälften av ET-patienterna inte har den måste det också finnas andra mekanismer. På senare tid har flera andra mutationer hittats hos ET-patienter, och fler upptäckter kan väntas. Hur vanlig är essentiell trombocytos? Sjukdomen är ovanlig. I Sverige upptäcks cirka 80 nya fall varje år, något fler kvinnor än män. Sjukdomen förekommer ända från unga år men är vanligast i årsåldern. Sjukdomen är inte ärftlig, men i enstaka familjer förekommer flera fall. 6 Information från Blodcancerförbundet

7 I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt? Benmärgen kan reagera på en rad olika händelser med att öka produktionen av trombocyter. Vanliga infektioner, järnbrist, operationer och blödningar kan alla ge förhöjt antal trombocyter. Denna typ av trombocytförhöjning kallas för reaktiv och är helt ofarlig. Det finns vissa blodsjukdomar som är släkt med essentiell trombocytos där trombocytförhöjning också förekommer, nämligen polycytemia vera och myelofibros. Information från Blodcancerförbundet 7

8 2 Symtom Komplikationer och symptom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Mer än hälften av patienterna med essentiell trombocytos upptäcks av en slump och har inga symtom när sjukdomen diagnostiseras. De flesta patienter som kommer under kontroll och behandling är sedan symtomfria och har inga besvär av sjukdomen annat än kontrollerna och att medicineringen hos vissa personer kan ge biverkningar. Ibland upptäcks sjukdomen genom att patienten får en blodpropp eller har cirkulationsbesvär från händerna eller fötterna i form av domningar, smärtor, köldkänsla eller missfärgning av huden. Den vanligaste komplikationen till ET är blodproppar i benen, hjärtat eller hjärnan. Risken för proppar beror på vilken riskgrupp man tillhör (se nedan) och anges till några procent per patient-år. Komplikationer och symptom som kan förekomma Blodpropp Blödningar (vid mycket höga trombocythalter) Cirkulationsrubbningar i händer och fötter i form av domningar, smärtor, köldkänsla eller missfärgning Egendomligt nog förekommer det också att ett högt antal trombocyter ger upphov till blödningar, till exempel näsblödning eller blödningar från tarmen. Anledningen till det är att trombocyterna ibland inte fungerar normalt, särskilt när det blir väldigt många trombocyter i blodcirkulationen, och att ett ämne som är 8 Information från Blodcancerförbundet

9 nödvändigt för blodkoagulationen, den sk Willebrandfaktorn, konsumeras av de många trombocyterna. Om sjukdomen inte behandlas, utan patienten får ha höga trombocytvärden under mycket lång tid ökar risken för blodproppar och blödning. Information från Blodcancerförbundet 9

10 3 Diagnos Hur ställs diagnos vid upptäckt av höga trombocytnivåer? Världshälsoorganisationen WHO har 2008 utfärdat nya rekommendationer för diagnosen ET. Först måste man utesluta andra orsaker till trombocytförhöjning, ex. inflammation och järnbrist. Sedan undersöker man om patienten uppfyller vissa kriterier, som innefattar en förhöjning av trombocyterna till >450 i mer än tre månader, benmärgsförändringar av ett karaktäristiskt slag och ev förekomst av en särskild mutation. Sedan år 2005 kan man hos ungefär hälften av patienterna analysera förekomsten av en mutation, dvs en rubbning i en gen, den sk JAK2-mutationen. JAK2-mutationen förekommer också vid de närbesläktade sjukdomarna polycytemia vera och myelofibros men inte hos friska individer. Den kan alltså inte säkert säga att det är just ET som en patient har, men är ett bevis för att patienten har en av dessa tre, och ET kan sedan urskiljas genom benmärgens utseende och genom att det bara är trombocyterna som är förhöjda, inte de andra blodkropparna. Diagnos Prov för blodstatus: blodvärde, trombocyter, vita blodkroppar Benmärgsprov Genetiskt prov (JAK2), tas som vanligt venprov i armen 10 Information från Blodcancerförbundet

11 Behandling 4 Det huvudsakliga målet med behandling vid ET är att minska risken för blodproppar och blödningar samt att minska eventuella symptom. Det finns internationella och nationella rekommendationer om hur man ska bedöma risken för blodproppar och blödningar hos ET-patienter. Patienter med högre risk är sådana som är över 60 år, som tidigare haft proppar eller som har trombocyter över 1500 miljarder. Låg risk har de patienter som saknar någon av dessa faktorer. Patienter med högre risk behandlas med läkemedel som sänker trombocytnivån, helst till normalt värde. Dessutom ges salicylsyra, som håller isär trombocyterna så att de inte klumpar ihop sig och bildar proppar. Patienter med låg risk kan ofta slippa behandling, men många får salicylsyra, särskilt om det finns andra riskfaktorer för att bilda blodproppar som hjärtkärlsjukdom, sockersjuka, ärtlighet för proppar eller rökning. Alla som har cirkulationsbesvär i huden i extremiteterna får också salicylsyra, som brukar ha god effekt på dessa symptom. Salicylsyrabehandlingen är densamma som många andra patienter har för att förebygga hjärtinfarkt eller andra blodproppar. Det vanligaste läkemedlet är hydroxyurea (Hydrea ), ett cellhämmande medel som tas som en tablett. Dosen kan vara mycket olika hos olika in- Behandling Patienter med högre risk behandlas med trombocytsänkande medicin och salicylsyra patienter med låg risk slipper ofta behandling eller har enbart salicylsyra Information från Blodcancerförbundet 11

12 divider, men är oftast en tre tabletter dagligen. Enstaka patienter får ett visst illamående av tabletterna, men den besvärligaste biverkan är annars hudutslag och sår i slemhinnorna, som inte så få patienter får med tiden. Hydroxyurea kan också dämpa produktionen av röda och vita blodkroppar, och om en hög dos behövs för att hålla nere trombocyterna, kan detta bli ett problem genom att blodvärdet (Hb) sjunker eller antalet vita blodkroppar blir för lågt. Det finns studier som talar för att risken för leukemi är något ökad efter lång tids användning av hydroxyurea. I andra studier ser man inte denna effekt och frågan är därför omdiskuterad, men i praktiken har oron för riskökningen lett till att man för yngre patienter, som kan förväntas behöva medicinering i många år, undvikit hydroxyurea eller andra s.k. cellgifter. Om hydroxyurea inte har tillräcklig effekt eller ger biverkningar som inte kan tolereras kan man använda något av andrahandsmedlen anagrelide (Xagrid ) eller interferon. Xagrid ) har inte någon allmänt dämpande effekt på benmärgen utan verkar bara på trombocyternas förstadier och minskar därigenom produktionen av trombocyter. Tämligen vanliga biverkningar av Xagrid ) är huvudvärk, hjärtklappning och lös avföring, som dock brukar minska eller försvinna inom några veckor. Interferon är en substans som normalt finns i kroppen men som också kan ges som läkemedel. Vid ET används i allmänhet en långverkande form av interferon, som ges en gång per vecka. Effekten är god, men det är tämligen vanligt med biverkningar i form av trötthet och nedstämdhet. Interferon är inte som hydroxyurea ett sk cellhämmande medel men har liksom denna en allmänt dämpande effekt på benmärgen och kan alltså även den ge problem med sänkt blodvärde (Hb). Det är också möjligt att kombinera två av dessa läkemedel om effekten av ett inte är tillräcklig eller om patienten får biverkningar av den dos av ett läkemedel som skulle behövas för att hålla trombocytnivån normal. Genom att kombinera två läkemedel som verkar på olika sätt kan man hålla nere dosen av båda medlen och därmed undvika biverkningar. 12 Information från Blodcancerförbundet

13 Om ingen av dessa behandlingar fungerar kan man också ge radioaktivt fosfor, oftast som en drickbar lösning. Effekten av detta är långvarig och det går att upprepa behandlingen. Det finns också ett par andra cellhämmande medel som kan användas i speciella situationer, men alla dessa behandlingar ger en viss ökning av risken för att utveckla leukemi, varför de används bara i speciella situationer. Bevisen är här starkare än för hydroxyurea. Hydroxyurea är ett cytostatikum = cellhämmande läkemedel Ovanliga biverkningar: hudutslag, sår i slemhinnorna och ibland illamående. Interferon är en substans i immunförsvaret som också finns som läkemedel. Biverkningar: trötthet och nedstämdhet. Anagrelid (Xagrid ) är en medicin som hämmar trombocytproduktion. Biverkningar: huvudvärk, hjärtklappning, lös avföring. Information från Blodcancerförbundet 13

14 Nya läkemedel Sedan JAK2-mutationen hittades har läkemedel som riktar sig direkt mot denna utvecklats och prövas vid all de tre närbesläktade sjukdomarna ET, polycythemi och myelofibros. Främst verkar de ha sin plats vid myelofibros, eftersom deras effekt framför allt är att lindra de allmänsymptom som är vanliga hos patienter med den sjukdomen. Det är oklart om dessa läkemedel får någon plats i ET-behandlingen. Flera läkemedel med andra verkningsmekanismer prövas också för närvarande inom området, som de senaste åren blivit ett mycket livligt och dynamiskt forskningsområde. Man kan alltså förvänta sig att nya läkemedel kommer till användning vid ET så småningom. Prognos Essentiell trombocytos är en kronisk sjukdom med god prognos, trots att den klassas som en tumörsjukdom i WHO:s klassifikationssystem. Patienter med essentiell trombocytos har knappast en kortare livslängd än andra, och om kontroller och behandling genomförs ordentligt har de flesta inga symtom av sjukdomen. Tidigare siffror gällande frekvensen av blodproppar och blödningar härstammar från en tid då sjukdomen inte behandlades lika aktivt som nu. I mycket sällsynta fall kan sjukdomen utvecklas till en akut leukemi. Hos några procent at ET-patienterna övergår sjukdomen i den närbesläktade sjukdomen myelofibros, som är ett allvarligare tillstånd och yttrar sig genom att en fiberökning i benmärgen minskar dess förmåga att tillverka blodkroppar, med bl. a. blodbrist som följd. 14 Information från Blodcancerförbundet

15 Information från Blodcancerförbundet 15

16 Blodcancerförbundet Blodcancerförbundet bildades 1982 och har som uppgift att stödja dem som drabbats av blodcancer eller annan allvarlig blodsjukdom, deras närstående och personal inom hematologi. I skrivande stund har Blodcancerförbundet cirka medlemmar och vi finns i femton lokala föreningar. Vår målsättning är att alla blod- och blodcancersjuka ska erbjudas god vård och rehabilitering. Blodcancerförbundet har ett centralt kansli i Sundbyberg. I de lokala föreningar runt om i landet där kan medlemmar mötas och få stöd. Föreningarna fungerar även som länk till de lokala sjukhusen. Förbundet är en ideell organisation med statsbidrag. Vi är medlemmar i Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO. Hæma Blodcancerförbundets medlemstidning, Hæma, utkommer med fyra nummer per år. Tidningen är specialiserad på blodcancersjukdomar. Hæmaredaktionen har hög kunskap om dessa sjukdomar och tillgång till den bästa expertisen inom olika intresseområden. Hæma belyser frågor om behandling, läkemedel och aktuella forskningsrön. Tidningen har förbundets medlemmars intressen i fokus.