Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5"

Transkript

1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5 2 Diagnos 6 Vilka är symtomen? 6 Hur ställs diagnosen? 6 Vilka drabbas? 8 Vilka är orsakerna? 8 3 Behandling 9 Behandling riktad mot myelomcellerna 10 Några vanligt använda behandlingsformer 12 Understödjande behandling 13 Vad kan man göra själv? 14 Forskning om myelom 15

2

3 Förord Cirka svenskar insjuknar varje år i Sverige i någon form av blod- eller blodcancersjukdom, ordet blodcancer används ofta som ett samlingsnamn för ett flertal olika cancersjukdomar i blod, benmärg eller körtlar. Vi representerar ett 15-tal diagnoser, sjukdomarnas symptom kan skilja sig åt, de kan behandlas på flera olika sätt och kan dessutom ha varierande prognos. I Sverige insjuknar också ett hundratal barn och ungdomar varje år med någon av dessa diagnoser. För den som drabbats av en svår sjukdom är behovet av information stort och den ska i huvudsak ges av behandlande läkare. Som ett komplement ger Blodcancerförbundet ut en serie skrifter med grundläggande fakta om de olika blodsjukdomarna. Texterna är skrivna av några av landets främsta specialister inom respektive sjukdom. Vi tackar alla som lagt ned tid och arbete på att ta fram uppdaterade skrifter. Skrifterna kommer också på sikt att finnas som nedladdningsbara filer på vår hemsida. Bli gärna medlem i Blodcancerförbundet. Tillsammans är vi starka! Varma hälsningar Blodcancerförbundet Sundbyberg i december 2009

4 Inledning Kära läsare, Denna skrift är tänkt att ge en basal information om sjukdomen myelom. Det ska poängteras att myelom är en sjukdom där symtom och förlopp kan skilja sig mycket mellan olika individer. Alla aspekter på myelom kan inte täckas i en skriftlig information, som därför inte heller kan ge svar på alla frågor. Det är alltid den behandlande läkarens information som är den väsentligaste. Informationen är framtagen november 2009 av nedanstående arbetsgrupp tillsatt av svenska diagnosgruppen för plasmacellssjukdomar Stig Lenhoff, Lund (sammankallande) Kristina Carlson, Uppsala Karin Forsberg, Umeå Astrid Gruber, Stockholm Martin Hjorth, Lidköping Ulf-Henrik Mellqvist, Borås/Göteborg 4 Information från Blodcancerförbundet

5 1 Myelom Vad är myelom? Myelom (kallas även myelomatos eller multipelt myelom) är en tumörsjukdom som uppstår i benmärgen. Sjukdomen beskrevs första gången 1850 men har antagligen funnits sedan förhistorisk tid. Benmärgens uppgift är att tillverka blodkroppar: röda blodkroppar, olika former av vita blodkroppar och trombocyter (blodplättar). En slags vita blodkroppar som produceras i benmärgen kallas för plasmaceller. Plasmacellerna är en del av kroppens immunsystem och har som uppgift att producera antikroppar (immunglobuliner), som är en del i vårt försvar mot infektioner. Myelom uppstår när en plasmacell canceromvandlas och därmed börjar dela sig okontrollerat. Myelom betyder översatt benmärgstumör, men något vedertaget svenskt namn finns inte. Myelomcellerna finns framför allt inne i benmärgen. Ibland kan emellertid myelomcellerna bilda knutor eller tumörer som är belägna utanför benmärgen. Sådana tumörer kallas för plasmocytom. Information från Blodcancerförbundet 5

6 2 Diagnos Vilka är symtomen? Ett vanligt symtom vid myelom är smärtor. Smärtorna sitter oftast i ryggen eller bröstkorgen, men kan också sitta i armar och ben. Smärtorna förvärras oftast vid rörelser och ansträngning. Smärtorna beror på att myelomcellerna bidrar till en ökad bennedbrytning. Skelettet blir därför urkalkat och skört. Detta symtom gör att myelom ibland felaktigt kallas för skelettcancer. Ett annat vanligt symtom är trötthet. Tröttheten kan bero på flera saker som blodbrist (lågt Hb), försämrad njurfunktion eller rubbning i kroppens salt- och vattenbalans. Sjukdomen i sig bidrar också till tröttheten. Andra mindre vanliga symtom kan vara förvirring, uttorkning, aptitlöshet och illamående. Plasmacellstumörer (plasmocytom) kan ibland sitta så illa att det blir tryck på ryggmärg eller nerver. Man kan då få symtom som nedsatt känsel eller förlamning. Myelom försämrar immunförsvaret vilket medför risk för upprepade infektioner, framför allt lunginflammation. Det är inte ovanligt att myelom upptäcks innan sjukdomen hunnit ge några symtom. Det som då leder till denna upptäckt är oftast en utredning utförd på grund av hög sänka eller lätt blodbrist. Hur ställs diagnosen? När myelom misstänks består utredningen i första hand av provtagning från blod, urin och benmärg samt skelettröntgen. Ett viktigt prov kallas elektrofores (elfores). Detta prov, som ska tas från blod och urin, visar sammansättningen av blodets och urinens proteiner 6 Information från Blodcancerförbundet

7 (äggviteämnen). Med detta prov påvisas förekomsten av en så kallad M- komponent i blod och/eller urin. M-komponenten utgörs av den antikropp (immunglobulin) som de sjuka plasmacellerna producerar. Andra blodprover (blodvärde, vita blodkroppar, trombocyter, saltbalans, njurfunktion, med mera) tas för att utreda vilka rubbningar i kroppens funktioner som sjukdomen orsakat. Benmärgsprov tas under lokalbedövning från bakre delen av bäckenet eller övre delen av bröstbenet. Antingen sugs flytande benmärg ut och/eller så tas en sammanhängande bit benmärg. Benmärgsprovet kan sedan undersökas på olika sätt. Vid myelom finner man en ökning av antalet plasmaceller, som oftast är onormala till utseendet. Röntgen av skelettet (åtminstone omfattande skallbenen, kotpelaren, bröstkorgen, bäckenet, överarmsbenen och lårbenen) görs för att undersöka om skelettet är skadat av sjukdomen. Undersökningen kan ske med vanlig röntgen eller datortomografi. De förändringar som kan ses är urkalkning, urgröpningar, hoptryckta ryggkotor och sprickor eller frakturer (benbrott). För diagnosen myelom krävs att det finns en ökning av sjuka plasmaceller och en påvisbar M-komponent i blodet eller urinen. Om det finns symtom eller rubbningar i kroppens funktioner som beror på sjukdomen så kallas detta för symtomatiskt myelom. Om sådana symtom eller rubbningar inte finns benämns tillståndet asymtomatiskt myelom. Det är inte ovanligt att framför allt äldre personer har en liten M-komponent i blodet men inga symtom på sjukdom och där alla andra prover är normala. Detta tillstånd kallas för MGUS (monoklonal gammopati av osäker signifikans) och är egentligen inte en sjukdom. Det kan dock finnas en risk för att MGUS så småningom utvecklas till myelom. Information från Blodcancerförbundet 7

8 Vilka drabbas? Cirka personer per år får diagnosen myelom i Sverige. Risken för att få myelom ökar påtagligt med åldern. Sjukdomen förekommer inte alls hos barn eller ungdomar, och är sällsynt hos personer under 40 år. De flesta är äldre än 65 år vid diagnos. Sjukdomen är något vanligare hos män. Vilka är orsakerna? Det finns inget enkelt svar på denna fråga. På cellnivå vet man att det inträffar förändringar i plasmacellens arvsmassa (DNA) vilket gör att cellen förändrar sina egenskaper och blir en tumörcell. Varför detta inträffar är oklart. Vi känner inte till några säkra faktorer i miljö eller levnadssätt som ökar risken för myelom. Sjukdomen är inte ärftlig men det tycks finnas en ärftlig benägenhet som ger en något ökad risk för myelom hos nära släktingar. 8 Information från Blodcancerförbundet

9 Behandling 3 Myelom är en cancersjukdom och därmed naturligtvis i grunden en allvarlig sjukdom. Det ska dock starkt poängteras att sjukdomen kan bete sig väldigt olika. Hos personer med asymtomatiskt myelom kan sjukdomen vara stillsam under lång tid. Vanligen ger man ingen behandling så länge man bedömer att det inte finns några symtom eller rubbningar i kroppens funktioner som kan kopplas till sjukdomen. De som har symtom och besvär av sjukdomen ska behandlas. Det finns flera olika sätt att behandla myelom. Vilken behandling som ges beror på ålder, förekomst av andra sjukdomar, och vilka symtom och besvär som myelomsjukdomen orsakar. Detta innebär att behandlingen inte är likadan för alla. Den enskilde personens behandling får således alltid bestämmas i samråd med läkaren. Läkare i Sverige som behandlar myelom har efter gemensamma diskussioner utarbetat s.k. nationella riktlinjer för behandling av myelom. Syftet med dessa riktlinjer är att den som fått sjukdomen skall kunna få optimal behandling var hon eller han än bor i landet. Myelom är med nuvarande kunskaper inte en botbar sjukdom, förutom möjligen hos ett fåtal. Målet för behandlingen är därför att få bästa möjliga kontroll av sjukdomen och en stabilisering, så kallad platåfas, med inga eller så lite sjukdomssymtom som möjligt under så lång tid som möjligt. Samtidigt måste man ta hänsyn till de risker för biverkningar som finns med de olika behandlingsalternativen. Man får hos varje person försöka finna den behandling där balansen mellan sjukdomskontroll och biverkningar blir så bra som möjligt. Hos de allra flesta leder behandlingen till god sjukdomskontroll och platåfas med frihet från symtom. Man kan då leva ett normalt liv och återgå till yrkeslivet och andra sysselsättningar. Hur länge platåfasen varar varierar allt ifrån månader till tiotalet år. Det finns inget säkert sätt att förutspå hur den enskilde personen svarar på behandlingen eller hur länge platåfasen Information från Blodcancerförbundet 9

10 varar. Om och när sjukdomen sedan ökar i aktivitet igen och ger nya symptom får man återuppta behandlingen. Med nuvarande behandlingsmöjligheter finns det goda utsikter att uppnå god sjukdomskontroll både en och flera gånger. Behandlingen består principiellt av två delar; behandling direkt riktad mot myelomcellerna och understödjande behandling. Behandling riktad mot myelomcellerna Det finns ett flertal läkemedel som kan användas för behandling av myelom. Gemensamt för dem är att de på olika sätt hämmar myelomceller. Ofta används en kombination av olika läkemedel och behandlingssteg. Som ovan nämnts ser inte behandlingen likadan ut för alla personer utan styrs av ett antal faktorer. Därför beskrivs nedan några läkemedel och behandlingssteg som kan vara aktuella. Beskrivningen är endast översiktlig och mer information får ges av de läkare och sjuksköterskor som genomför behandlingen. Melfalan (Alkeran ) och cyklofosfamid (Sendoxan ) är cytostatika (cellgift) och kan ges både som tabletter och som dropp. Cytostatika är en grupp av läkemedel som hämmar cellers delning. De har använts sedan 1950-talet och det finns stor erfarenhet av dessa medel vid myelom. Mest känsliga för cytostatika är de celler som delar sig mycket, vilket ju är fallet med tumörceller. Det finns också friska celler i kroppen med hög delningshastighet, t.ex. de blodbildande cellerna i benmärgen, slemhinnans celler och hårrötternas celler. Även dessa celler blir därför påverkade av cytostatika. Principiellt blir effekten på tumörcellerna kraftigare ju starkare cytostatikabehandling man ger, men samtidigt blir då också de oönskade effekterna på de friska cellerna kraftigare och därmed biverkningarna av behandlingen. 10 Information från Blodcancerförbundet

11 Kortisonpreparat av olika slag, besläktade med det kortison som bildas normalt i kroppen, har i höga doser en hämmande effekt på myelomcellerna. Talidomid och lenalidomid tillhör en grupp av nya läkemedel som tillkommit under 2000-talet och som kallas immunmodulatorer. Dessa medel hämmar myelomcellerna dels direkt dels indirekt genom påverkan på cellernas tillväxtmiljö i benmärgen. Talidomid är samma läkemedel som såldes under 1950-talet under namnet Neurosedyn och som förbjöds p.g.a. risken för fosterskador. Användandet av talidomid vid myelom är därför omgärdat av vissa restriktioner. Talidomid har helt andra biverkningar än cytostatika. Den kan ge trötthet, yrsel och förstoppning. Vid långvarig användning finns risk för neuropati vilket är en påverkan på långa nervtrådar som yttrar sig i nedsatt känsel och stickningar i fingrarna och fötterna. Talidomid ges som tabletter. Lenalidomid (Revlimid ) är närbesläktat med talidomid och ges också som tabletter. Det ger inte lika mycket trötthet och inte samma risk för neuropati som talidomid men kan ge andra biverkningar. Bland annat hämmas de friska cellerna i benmärgen så att värdena på bl.a. vita blodkroppar kan sjunka. Bortezomib (Velcade ) tillhör en annan ny grupp av läkemedel som kallas proteasomhämmare. Dessa medel hämmar myelomcellerna genom att påverka ämnesomsättningen i själva cellen. Bortezomib ges som injektion in i blodet och kombineras ofta med kortisontabletter. Det kan ge olika typer av biverkningar, bl.a. neuropati med känselstörningar, nedsatt muskelkraft och smärtor. Information från Blodcancerförbundet 11

12 Några vanligt använda behandlingsformer För den som är över cirka år är den vanligaste behandlingen melfalan (Alkeran ) och kortison som tabletter, eventuellt med ytterligare något läkemedel, vanligen Talidomid. Behandlingen kan genomföras i hemmet och/eller i samband med besök på mottagning. Behandlingen pågår till dess man uppnår maximal effekt på sjukdomen (= platåfas) vilket kan ta ½ - 1 år. Därefter gör man uppehåll med behandling så länge som platåfasen varar. Om sedan sjukdomen tar ny fart finns flera behandlingsalternativ att ta till. I vissa fall ger man samma behandling som i början, i andra fall prövar man med andra läkemedel. Oftast får man på nytt kontroll av sjukdomen med förnyad behandling. Man måste här prova sig fram till den behandling som fungerar bäst, och någon standardbehandling för senare skeden av sjukdomen finns inte. De nya läkemedlen talidomid, lenalidomid och bortezomib har olika föroch nackdelar. Inget av medlen kan sägas vara bättre än de andra. Oftast blir det aktuellt att använda något av dessa när de cytostatika man använt från början inte har tillräcklig effekt. Vilket läkemedel man väljer är beroende av flera faktorer, bl.a. blodvärdena, njurfunktionen och eventuella biverkningar av tidigare medicinering. För yngre personer är den inledande behandlingen mer intensiv. Vanligen består behandlingen här av tre eller fyra steg. I det första steget ges en måttligt kraftig behandling i pulser under 2-3 månader. I det andra steget ges en kraftigare cytostatikabehandling vid ett enda tillfälle, och i återhämtningen från denna insamlas blodbildande stamceller från det egna blodet, s.k. stamcellsskörd. I det tredje steget ges en mycket kraftig cytostatikabehandling, vanligen med hög dos melfalan, som efterföljs av att man får tillbaka sina egna blodbildande stamceller. Denna del av behandlingen kallas för högdos melfalan med autologt (= egen) stamcellstöd, eller enklare uttryckt autolog transplantation. Hela behand- 12 Information från Blodcancerförbundet

13 lingen tar upp emot ett halvår att genomföra och man behöver oftast vara inlagd på sjukhus under vissa perioder. Det förekommer att ytterligare behandling ges efter den autologa transplantationen. Behandling som innehåller autolog transplantation har visats ge bättre resultat än enbart tablettbehandling till dem som yngre, upp till cirka 65 år. I senare skeden av sjukdomen finns det liksom hos äldre inte någon vedertagen standardbehandling, utan man får prova sig fram mellan de olika behandlingsalternativ som finns. I utvalda fall hos yngre personer kan en annan typ av stamcellstransplantation övervägas. Det kallas för allogen stamcellstransplantation och innebär enkelt beskrivet att den egna blodbildningen byts ut mot en annan persons blodbildning efter förbehandling med cytostatika och eventuellt strålning. Allogen stamcellstransplantation är att betrakta som en experimentell behandling vid myelom, dels eftersom vi inte säkert vet hur effektiv denna behandling är, dels eftersom komplikationerna till behandlingen kan bli svåra. Understödjande behandling Vid myelom kan det också ingå olika former av understödjande behandling. Lokal strålbehandling ges ibland mot skelettområden som smärtar eller mot plasmocytom. Strålning har oftast en god smärtstillande effekt. Om det finns skelettförändringar ges förebyggande behandling med bisfosfonater. Detta är en grupp av läkemedel som verkar genom att minska den skelettnedbrytande effekten av myelom. En del av dessa medel finns i tabletter som skall tas dagligen, andra ges som dropp, oftast var 4:e vecka. Information från Blodcancerförbundet 13

14 Vid symtomgivande blodbrist ges behandling med blodtransfusioner eller med erytropoietin, som är ett hormon som stimulerar bildningen av röda blodkroppar och som ges som en injektion i underhuden. Immunförsvaret är nedsatt vid myelom och kan försämras ytterligare av vissa läkemedel, framför allt cytostatika och kortison. Därför ges ibland förebyggande behandling med antibiotika eller med medel mot svampinfektion och virus. Smärtor är ett stort bekymmer hos många med myelom. Smärtstillande mediciner behöver ofta ges. Ibland räcker det inte med vanliga smärtstillande tabletter utan man behöver ta någon form av morfin. Morfinpreparat har ofta biverkningar och det kan ta tid att pröva ut bästa möjliga smärtlindring. Vad kan man göra själv? Det är inte lätt att ge generella råd till den som fått diagnosen myelom. En enkel regel som gäller vid alla allvarliga sjukdomar är att försöka leva ett så aktivt liv som möjligt. Det är nästan alltid bäst att försöka fortsätta med sina vardagliga aktiviteter. Möjligheten att fortsätta arbeta avgörs framför allt av hur mycket besvär sjukdomen ger. Efter genomförd behandling och efter det att platåfas har uppnåtts kan de flesta leva sitt liv som vanligt, så länge sjukdomen fortsätter att vara stillsam. Försök äta en så näringsriktig och allsidig kost som möjligt. Kroppen tillförs då den energi och de vitaminer och mineraler, bl.a. kalk, som den behöver. Ibland är det bra att se till att vätskeintaget är tillräckligt. Fysisk aktivitet är bra eftersom belastning av skelettet motverkar urkalkning. Det är därför bra att vara uppe så mycket som möjligt även om man 14 Information från Blodcancerförbundet

15 har smärtor. En sjukgymnast kan ge goda råd om hur smärtor vid rörelser och belastning kan minskas. Många är rädda för att umgås med barn och barnbarn och drar sig undan umgänge för att minska risken att smittas av infektioner. Det är viktigt att veta att de infektioner man ser vid myelom nästan alltid beror på en aktivering av kroppens egna bakterier och virus till följd av nedsatt immunförsvar. Det är sällan en infektion orsakas av smitta utifrån, och umgänge med familj och vänner är viktigt för livskvaliteten. Risken för infektion är olika från individ till individ och varierar i olika skeden av behandlingen. Även här gäller att den behandlande läkaren får ge råd i varje enskilt fall. Forskning om myelom Det pågår mycket forskning om myelom runt om i världen och även här i landet. Forskningen handlar både om själva sjukdomen och om utprövning av nya läkemedel. Mycket av forskningen sker i form av s.k. kliniska prövningar, där man försöker utvärdera om behandling med nya cytostatikakombinationer eller nya läkemedel kan förbättra resultatet. Det förekommer därför att läkaren frågar patienten om deltagande i en klinisk prövning. Den intensiva forskningen innebär också att behandlingen vid myelom kan ändra sig med kort varsel och att en sådan här skrift därför snabbt kan bli inaktuell. Återigen vill vi därför poängtera att det är informationen från den ansvarige läkaren som är den viktigaste. Information från Blodcancerförbundet 15

16 Blodcancerförbundet Blodcancerförbundet bildades 1982 och har som uppgift att stödja dem som drabbats av blodcancer eller annan allvarlig blodsjukdom, deras närstående och personal inom hematologi. I skrivande stund har Blodcancerförbundet cirka medlemmar och vi finns i femton lokala föreningar. Vår målsättning är att alla blod- och blodcancersjuka ska erbjudas god vård och rehabilitering. Blodcancerförbundet har ett centralt kansli i Sundbyberg. I de lokala föreningar runt om i landet där kan medlemmar mötas och få stöd. Föreningarna fungerar även som länk till de lokala sjukhusen. Förbundet är en ideell organisation med statsbidrag. Vi är en av Cancerfondens huvudmän samt medlemmar i Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO. Hæma Blodcancerförbundets medlemstidning, Hæma, utkommer med fyra nummer per år. Tidningen är specialiserad på blodcancersjukdomar. Hæmaredaktionen har hög kunskap om dessa sjukdomar och tillgång till den bästa expertisen inom olika intresseområden. Hæma belyser frågor om behandling, läkemedel och aktuella forskningsrön. Tidningen har förbundets medlemmars intressen i fokus.

MYELOM BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT

MYELOM BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT MYELOM BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT 2016-06-21 10:08:17 Innehåll 1 Myelom Vad är myelom? 2 Diagnos Vilka är symtomen? Hur ställs diagnosen? Vilka drabbas? Vilka är orsakerna? 3 Behandling

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen 3 Behandling 9 Nya läkemedel Vid återfall 4 Framtiden 11 Uppföljning och kontroller

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? 2 Diagnos 7 Symtom vid polycytemia vera Så ställs diagnos 3 Behandling 9 Blodtappning Cytostatika Acetylsalicylsyra

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker 2 Symptom 8 Så ställs diagnos 3 Behandling 10 Behandling av blodbrist Profylax mot blodproppar Behandling mot grundsjukdomen

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Kronisk Myeloisk Leukemi

Kronisk Myeloisk Leukemi Kronisk Myeloisk Leukemi Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna?

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Att leva med myelom. Patientguide. Thinking long term for patients with multiple myeloma

Att leva med myelom. Patientguide. Thinking long term for patients with multiple myeloma Att leva med myelom Patientguide Thinking long term for patients with multiple myeloma Innehåll Om sjukdomen 5 Basfakta om myelom 7 Diagnostisering 9 Behandling 15 Psykosociala aspekter förändrad livssituation?

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Aggressiva lymfom = högmaligna lymfom Cellerna delar sig snabbt och det betyder att lymfomet växer snabbt. Obehandlat leder ett aggressivt lymfom till döden.

Läs mer

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp. EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador 2 Symptom 9 Oklara orsaker Diagnos 3 Behandling 13 Behandling

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp. EC, dostät Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Ribovact (bendamustin)

Ribovact (bendamustin) Underlag för beslut i landstingen Ribovact (bendamustin) Utvärderad indikation Förstahandsbehandling av multipelt myelom (Durie-Salmon stadium II med progress eller stadium III) i kombination med prednison

Läs mer

Kronisk Myeloisk Leukemi

Kronisk Myeloisk Leukemi Kronisk Myeloisk Leukemi Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna?

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom 2 Diagnos 9 Så ställs diagnosen Två grupper 3 Behandling 11 Tålamodskrävande

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth Modern behandling av maligna blodsjkdomar Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth Maligna blodsjukdomar, blodcancer Leukemier Maligna lymfom Myelom Myeloproliferativa

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna? 7 Hur ställs diagnosen?

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister december 2009 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkin lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Multipelt myelom Patientguide

Multipelt myelom Patientguide Multipelt myelom Patientguide I n n e h å l l Multipelt myelom... Vad är multipelt myelom?... Vilka symtom orsakar myelom?... Hur ställs diagnosen?... Vad händer efter att sjukdomen har upptäckts?... Hur

Läs mer

Multipel Skleros Multipel skleros

Multipel Skleros Multipel skleros Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Paclitaxel CYTOSTATIKA

Paclitaxel CYTOSTATIKA Paclitaxel Vad är Paclitaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Min katt har malignt lymfom

Min katt har malignt lymfom Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Min katt har malignt lymfom En information om sjukdomen och olika behandlingsalternativ Docent Henrik von Euler

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

KYPROLIS. (carfilzomib)

KYPROLIS. (carfilzomib) KYPROLIS (carfilzomib) Läkaren har ordinerat behandling med Kyprolis åt dig. Kyprolis i kombination med Revlimid (lenalidomid) och dexametason eller enbart dexametason är avsett för behandling av multipelt

Läs mer

Vuxen. Waldenströms. makroglobulinemi anemi. Ett liv med blodcancer behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan

Vuxen. Waldenströms. makroglobulinemi anemi. Ett liv med blodcancer behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan Blodcancerförbundet Ett liv med blodcancer behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan. Och i den här nya vardagen kan det vara skönt att veta att du inte är ensam. Att

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du? MEQ Nefrologi En 54-årig kvinna insjuknar i maj 2007 i nästäppa, snuva och trötthet. Hon behandlas av sin 1a. Vilken njurmedicinsk sjukdom misstänker du? (1 p) 1b. Nämn 3 skäl till att du misstänker just

Läs mer

CYTOSTATIKA. Docetaxel

CYTOSTATIKA. Docetaxel Docetaxel Vad är Docetaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår

Läs mer

KYPROLIS (carfilzomib)

KYPROLIS (carfilzomib) KYPROLIS (carfilzomib) Patientguide Kyprolis i kombination med antingen Revlimid (lenalidomid) och dexametason eller enbart dexametason är avsett för behandling av multipelt myelom hos vuxna patienter

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Min hund har malignt lymfom

Min hund har malignt lymfom Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Min hund har malignt lymfom En information om sjukdomen och olika behandlingsalternativ Docent Henrik von Euler

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom.

Livsviktig information om Addisons sjukdom. Livsviktig information om Addisons sjukdom. Innehållsförteckning Om Addisonkris 5 Krisschema 6 Orsaken till binjurebarksvikt 8 Behandling av binjurebarksvikt 10 Akutvård 12 Viktigt att känna till 14 2

Läs mer

BRÖSTCANCER. Behandling. Aktuell för patienter med lymfkörtelmetastaser eller större tumör med snabb celldelning.

BRÖSTCANCER. Behandling. Aktuell för patienter med lymfkörtelmetastaser eller större tumör med snabb celldelning. BRÖSTCANCER Ulf-Henrik Mellqvist 050107 Allmänt Vanligaste cancerformen Ökande incidens Hormonellt inflytande 5-10% ärftliga Trippeldiagnostik Behandling Kirurgisk Strålning Farmakologisk Aktuell för patienter

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Min hund har osteosarkom

Min hund har osteosarkom Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Min hund har osteosarkom En information om sjukdomen och olika behandlingsalternativ Docent Henrik von Euler

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Ordlista, hematologi avd 123/124 A

Ordlista, hematologi avd 123/124 A Ordlista, hematologi avd 123/124 A Albumin Allogen stamcellstransplantation Anemi Antikroppar Artär Autolog stamcellstransplantation äggviteämnen i blodet stamceller från en annan person Blodbrist reaktionsprodukter,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab) PATIENTINFORMATION Din behandling med Avastin (bevacizumab) 1 Din läkare planerar att du ska få behandling med läkemedlet Avastin (bevacizumab). Den här broschyren kommer att hjälpa dig förstå hur Avastin

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

1. Vad Nebcina är och vad det används för

1. Vad Nebcina är och vad det används för Bipacksedel: Information till användaren Nebcina Nebcina 10 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 40 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 80 mg/ml injektionsvätska, lösning. tobramycin Läs noga

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp. Docetaxel, dostät Vad är Docetaxel? Docetaxel är cytostatika, även kallat cellgift, och avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) För mer information kontakta: Anna Björlin, Communication Officer, Bayer Schering Pharma, Telefon: 08 580 223 91, E-post: anna.bjoerlin@bayerhealthcare.com

Läs mer

Multipelt myelom Patientguide

Multipelt myelom Patientguide 1 Multipelt myelom Patientguide T e x t: U tg i va r e: Raija Silvennoinen, MD, specialistläkare i invärtesmedicin och klinisk hematologi, HUCS Cancercentral, KYS Susanna Luukkonen, sjuksköterska, specialiserande

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16 Innehåll Sjukdom med många ansikten 5 Lymfsystemet 7 Sjukdomstecken 8 Vad är cancer? 9 Undersökningsmetoder 11 Indelning i stadier 16 Behandling 16 Chansen att bli botad 21 Orsaker till malignt lymfom

Läs mer

graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning

graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Detta material är framtaget av Amgen AB i samarbete med svenska hematologer och sjuksköterskor. Innehållet i den finska versionen har granskats av:

Detta material är framtaget av Amgen AB i samarbete med svenska hematologer och sjuksköterskor. Innehållet i den finska versionen har granskats av: Detta material är framtaget av Amgen AB i samarbete med svenska hematologer och sjuksköterskor. Innehållet i den finska versionen har granskats av: KARI REMES Professor, Åbo universitetscentralsjukhus

Läs mer

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Dialysen/ Njurpolikliniken / PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24

Läs mer