Att förstå NJURCANCER. den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden

Transkript

1 Att förstå NJURCANCER renal cell cancer den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden

2 DEN HÄR GUIDEN Är skriven till dig som fått diagnosen spridd och är tänkt som ett komplement till den information som du kommer att få av din vårdgivare. INNEHÅLL Vad är?... 4 Vem löper ökad risk att drabbas av? Hur börjar? Hur sprider sig?... 4 Vilka undersökningar används för att upptäcka?... 6 Vilka stadier har?... 8 Vilka behandlingar finns det för vid metastaserad sjukdom? Vilka frågor om sjukdomen ska jag ställa till mina läkare och sjuksköterskor? 13 Vad händer sedan? 14 Hjälpmedel inför mötet med din läkare 18 2 RCC Njurcancer

3 VAD ÄR NJURCANCER? Njurcancer är en cancerform som uppkommer i njurvävnaden. Det är den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden men utgör endast ca 2% av all cancer hos vuxna i Sverige. Under 2006 fick ca 1000 människor i Sverige diagnosen. VEM LÖPER ÖKAD RISK ATT DRABBAS AV NJURCANCER? Om man: Röker. är kraftigt överviktig. har högt blodtryck och/eller medicinerar mot högt blodtryck. har diabetes mellitus. har förvärvad njurcystsjukdom. har vissa genetiska sjukdomar, t. ex. von Hippel-Lindaus sjukdom (VHL). HUR BÖRJAR NJURCANCER? Njurcancer börjar som en enstaka cancercell i njuren. Cellen växer, delar sig och förökar sig på ett onormalt sätt. När det finns tillräckligt många cancerceller bildas en tumör. Njurcancer delas in i olika stadier beroende på tumörens egenskaper och kring.faktorer. HUR SPRIDER SIG NJURCANCER? När tumören blir större kan några cancerceller komma in i blodet och via blodet sprida sig till andra delar av kroppen, s. k. metastasering. Bilden: tvärsnitt av njuren. Njurcancer växer ofta som en enda tumör i en njure. Ibland växer det fler tumörer i samma njure. I mer sällsynta fall växer det tumörer i båda njurarna samtidigt, s. k. bilateral (dubbelsidig). Nya tumörer kan sedan utvecklas i andra organ. Dessa nya tumörer kallas metastaser eller dottertumörer. Detta tillstånd kallas metastaserad (mrcc, metastasized renal cell carcinoma). Cancer från njurarna kan till exempel sprida sig till lungorna. Om detta händer, kallas sjukdomen fortfarande. Den kallas inte lungcancer. Det beror på att cancern började i njuren, inte i lungorna. Spridd behandlas med samma läkemedel som används för primärtumören, den ursprungliga tumören. Termer att känna till: Njure Von Hippel-Lindaus Det finns två njurar i kroppen sjukdom (VHL) som renar blodet från avfallsprodukter. Under renings- hämma tumörväxt. Om genen VHL-genen bidrar till att processen bildas urin, som inte fungerar som den ska, forslar bort avfallsämnen kan utvecklas. från kroppen. Den ena njuren sitter på vänster sida i buken och den andra på höger sida. Metastaser Eller dotter-tumörer, är tumörer som bildas på grund av spridning från primärtumören, eller modertumören. 4 RCC Njurcancer RCC Njurcancer 5

4 VILKA UNDERSÖKNINGAR ANVÄNDS FÖR ATT UPPTÄCKA NJURCANCER? Tumörer i njurarna är svåra att upptäcka då de sällan ger symptom förrän tumören blivit relativt stor eller då tumören spridit sig till andra delar i kroppen. Det finns tre symptom som kan orsakas av en. Det första symptomet är blod i urinen det andra buk- eller flanksmärtor och det tredje är att man kan känna en tumör i sidan (palpabel tumör). Dessa tre symtom kallas ibland för den klassiska triaden, men är i praktiken idag inte särskilt vanliga samtidigt. Genom mer modern och sofistikerad diagnosteknologi (ultraljud, CT och MRT) upptäcks idag allt fler små tumörer. Andra mer ospecifika symptom som kan förekomma är blodbrist, förhöjd sänkningsreaktion, feber, förhöjt blodtryck, förhöjd kalknivå i blodet, för hög halt av röda blodkroppar, viktminskning och leverfunktionsrubbning. Desto tidigare en tumör kan upptäckas desto större möjlighet till behandling finns. Läkaren kan använda en eller flera av nedanstående undersökningar. Undersökning Kroppsundersökning Definition En undersökning av kroppen för att hitta tecken på cancer, t. ex. knölar eller andra avvikelser. Sjukdomshistoria (anamnes) Patienten får svara på frågor om eventuella ovanliga symtom eller om tidigare sjukdomar för att ta reda på om det finns risk för cancer. Blodprover Mäter mängden av vissa ämnen i kroppen som frisätts till blodet från organ och vävnader. Leverfunktionstest Mäter mängden av enzymer som levern frisätter till blodet, för att kontrollera att cancern inte har spridits till levern. Termer att känna till: Urinprov Ultraljudsundersökning Datortomografi (DT eller CT) Magnetresonanstomografi (MR eller MRT) Biopsi Undersöker urinens färg och innehåll. Ger en ultraljudsbild av invärtes vävnader eller organ. En serie detaljerade bilder av områden i kroppen tagna från olika vinklar. Använder en magnet, radiovågor och en dator för att skapa en serie detaljerade bilder av områden i kroppen. Ett vävnadsprov som tas och studeras av en patolog för att upptäcka tecken på cancer. Enzymer Proteiner som styr hastigheten hos en specifik kemisk reaktion. Magnetisk resonsanstomografi (MRT) Magnetkamera som används vid tillfällen där DT, CT har begränsningar. Tekniken bygger på magnetfält och radiovågor. Patolog En läkare som identifierar sjukdomar genom att studera celler och vävnader i mikroskop. Datortomografi (CT, DT) Skiktröntgen som avbildar området som undersöks i tre dimensioner. UItraljud En undersökning som använder sig av reflektioner av ultraljud enligt samma princip som ekolod. Informationen kan presenteras visuellt som en bild. 6 RCC Njurcancer RCC Njurcancer 7

5 VILKA STADIER HAR NJURCANCER? Det finns 4 stadier av : stadium Stadium 1 Definition Tumören finns bara i njuren. Tumören är inte större än 7 centimeter. Stadium 2 Tumören finns bara i njuren. Tumören är större än 7 centimeter. Stadium 3 Tumörer kan finnas i: njuren en intilliggande lymfkörtel en binjure vävnaden runt njuren njurens huvudblodkärl Stadium 4 och recidiverande Cancern har spridit sig utanför skiktet av fettvävnad runt njuren och kan finnas i: intilliggande lymfkörtlar andra organ, som tarmar, bukspottkörtel eller lungor Recidiverande är cancer som återkommer efter behandling. Cancern kan komma tillbaka i njuren eller i andra kroppsdelar...många år efter den första behandlingen. TUMÖRENS STORLEK ÄR EN VIKTIG FAKTOR VID BESTÄMNINGEN AV STADIET AV NJURCANCER Läkare bestämmer tumörens storlek genom att mäta den största diametern, exempelvis en golfbolls storlek (5 cm) och en tennisbolls storlek (7 cm). Jämför med skalan nedan. 5 cm 7 cm Termer att känna till: Lymfkörtel Binjure Finns i hela kroppen och En liten körtel som sitter filtrerar lymfa. I lymfkörtlarna ovanpå vardera njuren. Binjurarna producerar hormo- finns det en särskild typ av celler som kan fånga in cancerceller eller bakterier som hjärtfrekvensen, blodtrycket, ner som bidrar till att reglera har transporterats i kroppen det sätt på vilket kroppen via lymfan. använder näringsämnen samt andra vitala funktioner. Bukspottkörteln Ett 15 cm långt organ i bukens bakre del. Bukspottkörteln producerar bukspott som bidrar till att smälta maten i tunntarmen. Bukspottkörteln producerar också insulin som reglerar sockerhalten i blodet. 8 RCC Njurcancer RCC Njurcancer 9

6 VILKA BEHANDLINGAR FINNS DET FÖR NJURCANCER VID METASTASERAD (SPRIDD) SJUKDOM? Någon av följande behandlingar kan användas: Operation Tumören och/eller njuren kan avlägsnas vid en operation som kallas nefrektomi. Operationen kan vara partiell (del av njuren tas bort) eller radikal (borttagning av hela njuren). Blodkärl i njuren och några lymfkörtlar kan också tas bort. Ibland används operation som palliativ behandling för att lindra symptom. Målinriktade läkemedel På senare tid har det utvecklats läkemedel som fungerar på cellulär nivå och vars huvudsyfte är att hämma signalvägar relaterade till okontrollerad celldelning av cancercellen och blodkärlsnybildning. Dessa nya läkemedel finns både som intravenös behandling (ges som infusion/dropp på sjukhus) och som per oral behandling (kapsel eller tablett). Målen för dessa moderna läkemedel varierar och vissa läkemedel har mer specifik hämning (smalt spektrum), framförallt av effekter på blodkärlsnybildning (VEGF-hämning) men också av tillväxtsignaler som aktiveras av andra tillväxtfaktorer som exempelvis PDGF. Läkemedel som är designade för att hämma flera tillväxtsignaler (som styrs via s. k. protein kinaser) samtidigt kallas multikinashämmare. De hämmar både blodkärlsnybildning, okontrollerad celldelning och andra för tumörcellen viktiga mekanismer, (beroende på läkemedlets mål). Immunomodulerande behandling (cytokinbehandling) Rekommenderas endast till de som har bra allmäntillstånd i kombination med enstaka metastaser i lungorna. Cytokiner är proteiner som bl. a. är inblandade i inflammatoriska reaktioner. De samspelar med olika receptorer på cellytan och orsakar därigenom intracellulära signaler, som bl. a. är relaterade till celltillväxt och cellöverlevnad. En av cytokinernas huvudeffekter är sannolikt att aktivera immunförsvarets celler mot tumören. Hormonell behandling Vissa enstaka tumörer är känsliga för hormoner och kan behandlas med läkemedel som utövar hormonella effekter. Kortikosteorider (Kortison) och gestagener (hormoner) kan ha positiv effekt på aptit och minskad viktnedgång och rekommenderas också i palliativt syfte. Strålbehandling Strålbehandling går ut på att med hjälp av lokalt riktad joniserande strålning förstöra cellen. Vid strålbehandling kan även andra friska celler påverkas men dessa reparerar sig själva effektivare än cancerceller. Strålbehandling ges vid vanligtvis i palliativt (stödjande) syfte vid symptomgivande metastaser, bl. a. i skelettet. Termer att känna till: Enkel nefrektomi Intravenösa läkemedel (i.v.) Operation vid vilken njuren Läkemedel som ges direkt i tas bort. en ven genom infusion eller dropp på sjukhuset. Partiell nefrektomi Operation vid vilken tumören Perorala läkemedel (p.o.) tas bort från njuren medan Läkemedel som tas i form av resten av organet bevaras. tablett eller kapsel. Läkemedlet tas i regel i hemmet. Radikal nefrektomi Operation vid vilken njuren, VEGF (Vascular endothelial binjuren, lymfkörtlar och growth factor) omgivande vävnad tas bort. Är en tillväxtfaktor som är involverad i signalering som PDGF (Platelet derived stimulerar blodkärlsnybildning growth factor) och tumörtillväxt. Genom mer Är en tillväxtfaktor som är blodkärl kan tumören få ökad involverad i celldelning och näring och växa. reglering av celltillväxt. Palliativ behandling Behandling som syftar till att kontrollera eller lindra symptom som cancern framkallar. Palliativ behandling kan pågå under längre tid och behöver inte endast vara kortvarig. Multikinashämmare Ett läkemedel som är designat att hämma flera proteinkinaser (mål) samtidigt i syfte att hindra celltillväxt och spridning av tumören. 10 RCC Njurcancer RCC Njurcancer 11

7 VILKA FRÅGOR OM SJUKDOMEN SKA JAG STÄLLA TILL LÄKARNA ELLER SJUKSKÖTERSKORNA? Under behandlingen Ha en rak kommunikation med din läkare och sjuksköterska. De besvarar gärna alla dina frågor, oavsett hur bagatellartade de kan verka. Att få svar bidrar till att minska din oro. Några enkla råd inför ditt läkarbesök Förbered dig inför läkarbesöket genom att skriva ner dina frågor på ett papper. Ta med någon närstående eller vän till läkarbesöket. Vad noga med att ta upp alla besvär du upplever som t. ex. sömnbrist, smärta, illamående, nedstämdhet, dålig aptit eller problem med sex. Tala om för läkaren vilka andra läkemedel du tar, även naturläkemedel. Be att läkaren sammanfattar informationen i slutet av samtalet och anteckna. Några enkla frågor Vilken typ av cancer har jag? Tror du att cancern har spridit sig utanför njuren? Vilket stadium av cancer har jag? Och vad innebär det i mitt fall? Vilka behandlingsalternativ har jag? Vad rekommenderar du och varför? Vilka risker och biverkningar finns det med de behandlingar du föreslår? Vad kan jag förvänta mig för resultat av min behandling? Hur stor är risken att cancern återkommer efter dessa behandlingar? Se också till att du skriver ner svaren på dina frågor Exempelvis kanske du vill veta mer om vad du kan göra för att hantera behandlingen bättre, t. ex. för att stödja eller lindra eventuella biverkningar. 12 RCC Njurcancer

8 VAD HÄNDER SEDAN? Uppföljande undersökningar Läkaren kommer att bestämma vilka undersökningar du ska genomgå och hur ofta de ska genomföras med utgångspunkt från vilket stadium din cancer befann sig i när den diagnostiserades och hur du svarar på behandlingen. Röntgen, datortomografi av buk och bröstkorg och andra avbildningstekniker kan användas för att undersöka om cancern återkommer. Läkaren kommer att undersöka dig med tanke på metastaser eller en ny tumör. Du kan också behöva lämna blodprover för kontroll av njur- och leverfunktion. Ha behandlingen under kontroll Din kropp är unik. Läkare kan ta reda på vissa fakta om tumörer och läkemedel. De kan använda olika typer av behandling för att bekämpa cancern. Men ingen kan med säkerhet säga hur din kropp kommer att svara på cancern eller behandlingen. Diskutera ditt svar på behandlingen vid varje besök hos läkaren. Anteckna eventuella biverkningar som uppträder. Berätta för läkaren om alla läkemedel, behandlingar eller naturläkemedel som du använder för att undvika att ett annat läkemedel du får samverkar negativt med den behandling som du kommer att få för din. 14 RCC Njurcancer

9 VAD HÄNDER SEDAN? Livsstil Vissa livsstilsförändringar kan bidra till återhämtningen. Följande råd kan vara till hjälp: Sluta röka Om du röker, kommer ett rökstopp att förbättra ditt allmäntillstånd. När luktsinnet förbättras efter rökstoppet kan det också hjälpa dig att njuta av en näringsriktig kost under återhämtningen. Drick mindre alkohol Drick måttligt. Ät en välbalanserad kost och håll en hälsosam vikt Ät mer frukt, grönsaker, fullkorn och fiberrik kost. Ät mindre fett/kött. Diskutera kosten med din vårdgivare. Motionera regelbundet efter förmåga Rådgör regelbundet med din läkare eller sjuksköterska om eventuella begränsningar av din förmåga att motionera. Motion kan motverka trötthet. Ge kroppen den vila den behöver för att återhämta sig från behandlingen Cancerbehandling kan förvärra den trötthet som sjukdomen i sig orsakar. Samtala med dina närstående Berätta hur du mår. Berätta om dina känslor. Det hjälper människor omkring dig att förstå vad du går igenom och ger dem en möjlighet att hjälpa dig, Prata om behandlingsalternativ. Engagera andra i behandlingsbesluten, om du har möjlighet till det. Ta om möjligt med dig närstående till läkarbesöken, så att ni får samma information. Om du har barn, överväg att berätta för dem om din sjukdom Ta deras känslor på allvar. Barn reagerar på många olika sätt när de får veta att någon är sjuk. Tala om för dem att det är okej att ha en massa olika känslor och att du också har det. Försök att ge en balanserad bild. Det är oftast bäst att ge en realistisk men hoppfull sammanfattning av situationen. Försök att fokusera på vad som görs för att du ska bli frisk. Förbered barnen på effekterna av behandlingen. Cancer och cancerbehandling förändrar ofta utseendet. Det är bäst att förbereda barnen på det så att de vet vad som händer. Fundera över att gå på ett möte med en lokal stödgrupp om sådan finns. Cancerfonden har bra diskussionsforum där du kan komma i kontakt med andra i din situation. En cancerdiagnos och cancerbehandling är svåra utmaningar för både patienter och deras närstående. Stödgrupper kan minska den oro som isolering kan ge upphov till. Att tänka positivt ger kraft. Hjälpmedel inför mötet med din läkare Skriv ner alla frågor innan besöket med din läkare och sjuksköterska. Ta med en närstående eller vän till läkarbesöket. Tala om för läkaren om du använder dig av alternativa behandlingar (även naturläkemedel) då dessa kan påverka effekten av den behandling som du får rekommenderad. Be din läkare markera vart i njuren/kroppen din cancer är belägen och eventuella metastaser. (Hjälpmedel finns på sid 18). Mer information tel: vårdprogram och riktlinjer. 16 RCC Njurcancer RCC Njurcancer 17

10 Illustration: David Wadsworth Be din läkare markera eller visa var din sitter. ANTECKNINGAR Datum för nästa besök:... Behandlande läkares namn:... Kontakt sjuksköterska:... Telefonnummer:... RCC Njurcancer 19

11 Pfizer AB Sollentuna Tel Pfizer