Studiehandledning. Molekylär nutrition I, 7.5 hp, VT2012. Kursledare:

Transkript

1 Studiehandledning Molekylär nutrition I, 7.5 hp, VT2012 Kursledare: Joseph Rafter Johanna Zilliacus

2 Uppgift 1 Grupparbete om metoder : t med denna uppgift är att du ska få analysera hur olika metoder som tas upp i föreläsningarna används i molekylär nutritionsforskning. : Varje grupp får en artikel och fokuserar på en metod som används i artikeln: Microarray: Lizarraga et al, J Nutr 141: , 2011 Knock out möss: Abdelmegeed et al, J Nutr 141: , 2011 Kvantitativ PCR: Bermudez et al, J Nutr 142: , 2012 RNA interference: Zenhom et al, J Nutr 141: , 2011 Transgena möss: Verschuren et al, J Nutr 141: , 2011 Transfektion och luciferas assay: Wang et al, J Nutr 142: 1-6, 2012 Läs artikeln och redovisa följande, max 15 min per grupp: Vad är frågeställningen i artikeln Beskriv metoden och hur den används i artikeln för att svara på frågeställningen Beskriv ett experiment där metoden används Redovisningarna är 21 februari. 2

3 Uppgift 2 Grupparbete om kortfrågor t med denna uppgift är att ge dig tillfälle att efter varje föreläsning reflektera över vad du lärt dig och att identifiera den viktigaste kunskapen inom kursen. Skriv individuellt en relevant kortfråga från varje föreläsning. Frågan ska kunna besvaras med 2-5 meningar. Diskutera i gruppen era frågor och kom överens om de 20 viktigaste frågorna. Skicka dem till Joseph/Johanna 7 mars. 3

4 Uppgift 3 Grupparbete om mekanismer t med uppgiften är att ge dig möjlighet att analysera och förstå hur viktiga mekanismer för näringsämnen och mekanismer för sjukdomar är kopplade till nutrition. t är också att ge dig tillfälle att träna dig att förklara mekanismer för andra. Använd informationen från föreläsningarna och från 1-2 reviewartiklar, som ni söker fram, för att besvara en av följande frågor. Redovisa, max 20 min per grupp, 12 mars. Beskriv en mekanism inom nutrition där fosforylering av signalämnen är viktig. Beskriv signalering via en G protein kopplad receptor som är av betydelse inom nutrition. Vilken betydelse kan nukleära receptorer ha i framtida behandling av metabola syndromet? Hur kan man använda nutrigenomics för att förstå hur kostfaktorer påverkar hälsan? Vilken betydelse har lipidmetabolism i uppkomst av hjärt och kärlsjukdom? Vilken betydelse har genetiska faktorer för fetma? Vilken betydelse har fettvävnaden vid fetma? Hur kan vitamin D och kalcium motverka uppkomst av osteoporos? Vilka mekanismer är viktiga för att upprätthålla rätt järnnivå i kroppen? Hur bildas selenoproteiner och vilken koppling har de till sjukdomar? Hur kan förståelse av host-microbe crosstalk hjälpa oss att i) förstå hur probiotics fungerar och ii) utveckla nya probiotics? Hur kan en bättre förståelse av tarmbakterier hjälpa oss att förstå sambandet mellan kost och coloncancer? 4

5 Uppgift 4 Hemtentamen t med hemtentamen är att du får tillfälle att visa att du tillägnat dig den viktigaste faktakunskapen i kursen och att du får visa att du kan förklara och diskutera kostfaktorers molekylära verkningsmekanismer samt deras betydelse för uppkomstmekanismer för olika sjukdomstillstånd. Hemtentamen består av två delar. Del 1 är 10 kortfrågor som ska besvaras med 2-5 meningar. Frågorna kan delvis bestå av de som ni har identifierat i uppgift 1. Del 2 är essäfrågor som ska besvaras på max 1 sida. Frågorna är ett urval av frågorna som utgör uppgift 3. Totalt är det 6 frågor och du får välja 4 stycken som du svarar på. Du kan inte svara på samma fråga som du gjort ditt grupparbete om. Hemtentamen delas ut 9 mars och ska skickas in 15 mars. 5

6 Uppgift 5 Diskussion baserad på hemtentamen och återkoppling t är att hemtentamen bidrar till att du lär dig så mycket som möjligt på kursen. Du diskuterar i grupp uppgifterna i hemtentamen och reflektera över svaren och få återkoppling av lärarna. 6

7 Betygskriterier Examination i form av hemtentamen. För att bli godkänd på kursen måste du också delta i alla grupparbeten, men de betygssätts inte. A B C D E Fx F Har mycket god förståelse för alla centrala begrepp i molekylär nutrition och tillämpar dem på ett korrekt sätt. Drar genomgående relevanta, nyanserade och vetenskapligt väl underbyggda slutsatser. Reflekterar och teoretiserar på ett självständigt sätt på hög nivå om orsakssammanhang. Har en självständig förståelse inom området. Har mycket god förståelse för alla centrala begrepp i molekylär nutrition och tillämpar dem på ett korrekt sätt. Drar relevanta, nyanserade och vetenskapligt väl underbyggda slutsatser. Reflekterar och teoretiserar på ett självständigt sätt om orsakssammanhang. Har en självständig förståelse inom området. Har god förståelse för alla centrala begrepp i molekylär nutrition och tillämpar dem på ett huvudsakligen korrekt sätt. Drar i huvudsak relevanta slutsatser som är vetenskapligt grundade. Kan delvis reflektera och teoretisera om orsakssammanhang. Har god förståelse för de viktigaste begreppen i molekylär nutrition och tillämpar dem på ett huvudsakligen korrekt sätt. Drar i någon mån relevanta slutsatser som är vetenskapligt grundade. Kan delvis reflektera och teoretisera om orsakssammanhang. Har förståelse för de viktigaste begreppen i molekylär nutrition och tillämpar dem på ett huvudsakligen korrekt sätt. Drar i begränsad mån relevanta slutsatser som är vetenskapligt grundade. Kan delvis reflektera och teoretisera om orsakssammanhang. Missförstått ett flertal centrala begrepp i molekylär nutrition och/eller tillämpar dem på felaktigt sätt. Drar slutsatser som inte är vetenskapligt grundade. Kan inte reflektera och teoretisera om orsakssammanhang. Har ingen förståelse för centrala begrepp i molekylär nutrition och tillämpar dem på felaktigt sätt. Drar slutsatser som inte är vetenskapligt grundade. Kan inte reflektera och teoretisera om orsakssammanhang. 7