Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Transkript

1 Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och består hela tiden av syre och väte. När vattnet ändrar tillstånd t.ex. fryser till is, så säger man att det har genomgått en fysikalisk förändring.

2 Om vi blandar exempelvis järn (Fe) och svavel (S) kan vi skilja ämnena åt med hjälp av en magnet. Vilka ämnen man än blandar kan man alltid skilja dem åt. Om vi istället värmer Fe och S blandningen startar en kemisk reaktion. Ämnet som bildas kallas järnsulfid och har andra egenskaper än de ursprungliga ämnena järn och svavel. I järnsulfiden är ämnena bundna till varandra och kan enbart skiljas åt på kemisk väg.

3 VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ 2O OCH O 2? 2 O betyder att det finns två syreatomer. O 2 betyder att syreatomerna sitter ihop i en molekyl.

4 Vad innebär alltså O 2? Vad innebär 2O 2? Svar: det innebär att det finns två syremolekyler. + = 2 O 2 Vad innebär 3 O 2?

5 Kol och kolföreningar

6 Kol finns i många former Organisk kemi handlar om kemiska föreningar som innehåller kolatomer. De kallas kolföreningar eller organiska föreningar.

7 Kol finns i många former Oorganisk kemi handlar om föreningar som inte innehåller kolatomer. Men grundämnena kol och koldioxiderna räknas dit ändå.

8 Kol finns i många former Kolföreningar är mycket vanliga och finns bland annat i tyg, mat, trä och plast. Kolföreningar är grunden för allt levande.

9 Kol finns i många former De tre vanligaste formerna av grundämnet kol är: - Diamant - Grafit - Amorft kol

10 Kol finns i många former I diamant sitter alla atomerna ihop hårt i ett stort tredimensionellt nätverk en kristall. Diamant är världens hårdaste ämne.

11 Kol finns i många former I grafit ligger atomerna i lager som kan glida längs varandra. Därför är grafit mjukt och används som smörjmedel och i blyerts.

12 Kol finns i många former I amorft kol till exempel träkol ligger kolatomerna huller om buller.

13 Kolväten är grunden i organisk kemi Varje kolatom kan binda fyra andra atomer.

14 Kolväten är grunden i organisk kemi Strukturformler visar hur atomerna sitter ihop med varandra.

15 Kolväten är grunden i organisk kemi Kolväten är byggda av kol- och väteatomer. Alkaner är en grupp av kolväten.

16 Kolväten är grunden i organisk kemi Alkaner med 1 4 kolatomer är gaser. De heter metan, etan, propan och butan. Gasolgas består av propan och butan. Metan CH 4 Etan C 2 H 6 Propan C 3 H 8 Butan C 4 H 10

17 Kolväten är grunden i organisk kemi Alkaner med 5 16 kolatomer är vätskor, som bensin. Alkaner med mer än 16 kolatomer är fasta, som asfalt och paraffin. Pentan C 5 H 12 Hexan C 6 H 14 Heptan C 7 H 16 Oktan C 8 H 18 Nonan C 9 H 20 Dekan C 10 H 22

18 Omättade kolväten har färre väteatomer Alkaner är mättade kolväten. En mättad förening har enbart enkelbindningar. Alkener och alkyner är omättade kolväten. I en omättad förening finns det minst en dubbel- eller trippelbindning. Omättade kolväten kan reagera med andra ämnen, ta till sig nya atomer och på så sätt bli mättade.

19 Omättade kolväten har färre väteatomer Två kolatomer kan sitta ihop med två eller tre bindningar. Det kallas dubbel- eller trippelbindning. Eten (Dubbelbindning) Etyn (Trippelbindning)

20 Fossila bränslen är fulla med kolväten Stenkol är en blandning av amorft kol och omättade kolväten. Det används främst för att skapa elektricitet i kolkraftverk.

21 Fossila bränslen är fulla med kolväten Råolja är det fossila bränsle som används mest. Det är en blandning av olika kolväten, de flesta mättade.

22 Fossila bränslen är fulla med kolväten De flesta kolväten som vi använder kommer från fossila bränslen naturgas, stenkol och råolja. Är egentligen döda växter och djur som under stort tryck och avsaknad av syre har ombildats till olja, kol och naturgas.

23 Fossila bränslen är fulla med kolväten I ett oljeraffinaderi delas råolja upp i olika kolvätegrupper (fraktioner). De är asfalt och paraffin, smörjolja och eldningsolja, dieselolja, fotogen, bensin samt gasformiga kolväten (gasol).

24 Fossila bränslen är fulla med kolväten För att få mer bensin ur råoljan kan man slå sönder större kolväten till bensinkolväten. Metoden kallas krackning.

25

26 Alkoholer är mer än vin och sprit I en alkoholmolekyl är en väteatom i kolvätet utbytt mot en OH-grupp. Alkoholens namn slutar på ol.

27 Alkoholer är mer än vin och sprit Metanol kallas också träsprit och är mycket giftig. Den som dricker metanol kan bli blind eller dö.

28 Alkoholer är mer än vin och sprit Alkoholen i vin eller öl heter etanol. Etanol bildas när jästsvampar omvandlar socker.

29 Alkoholer är mer än vin och sprit Metanol och etanol är miljövänliga bränslen. De tar inte slut eftersom vi kan tillverka dem av växter.

30 Alkoholer är mer än vin och sprit Glykol ser ut som etan, fast med två OH-grupper. Den är mycket giftig och används för att hindra att kylarvätskan i bilar fryser.

31 Alkoholer är mer än vin och sprit Glycerol har tre OH-grupper. Den ingår i fetter och hudkrämer. Glycerol har egenskapen att den kan binda fukt, därför används den i fuktkrämer.

32 Organiska syror i frukt och din kropp Organiska syror innehåller syragruppen COOH

33 Organiska syror i frukt och din kropp De enklaste organiska syrorna är metansyra (myrsyra) och etansyra (ättiksyra). Myrsyra finns i myror och nässlor. Ättiksyra används till mat och som råvara i plast.

34

35

36 Kolsyra

37