Att göra i ordning en byrett för titrering

Transkript

1 Att göra i ordning en byrett för titrering Utrustning Byrett, liten tratt, dekanterglas, byretthållare, stativ. Utförande Sätt fast byretthållaren i stativet, se figuren. Skölj byretten med lite av titrerlösningen (lösningen som du ska titrera med) och låt den rinna ner i ett dekanterglas ( slaskkärl ). Detta gäller särskilt om byretten inte är helt torr. Placera byretten lagom högt i byretthållaren. Byrettspetsen ska vid titreringen nå ca 1 cm ned i kolvens hals Stäng byrettkranen. Låt samma dekanterglas ( slaskkärl ) vara under byretten. (När byretten görs i ordning får du inte ha en E-kolv eller dekanterglas med provlösning under byretten.) Häll titrerlösning i byretten via tratten (lyft ibland på tratten så att luften kommer ut ur byretten). Vätskeytan ska vara några cm ovanför nollstrecket. Om det blir luftbubblor på byrettens väggar kan du knacka försiktigt på byretten. Då stiger bubblorna uppåt. Om de inte gör det, måste du tömma byretten, diska den (se nedan) och fylla den på nytt. Öppna byrettkranen så att byrettspetsen under kranen fylls med lösning. Om det blir luftbubblor i spetsen, måste lösningen rinna ut tills bubblorna fås bort. Ta bort tratten. Justera vätskenivån så att meniskens lägsta punkt kommer vid 0,00 cm 3 (menisken är vätskepelarens krökta yta). Om menisken ligger under 0,00 cm 3 kan du justera till ett passande värde (t.ex. 1,00 cm 3 ) och anteckna detta. Byretten är nu klar att användas. Diskning Efter avslutad titrering ska du tömma byretten och därefter skölja den flera gånger med vatten medan den fortfarande är fastsatt i byretthållaren (ställ ett större dekanterglas under byretten). Skölj till slut byretten med lite avjonat vatten, innan du svänger den upp och ner med öppen kran i byretthållaren.

2 1 Syra i mjölkprodukter Mjölksyra bildas genom mjölksyrabakteriers aktivitet. Genom att välja olika typer av mjölksyrabakterier kan olika mjölksyraprodukter s.s. fil, yoghurt och surmjölk framställas. I det här arbetet jämförs mängden mjölksyra i olika surmjölksprodukter. Analysmetoden (undersökningsmetoden) Titrering är en analysmetod som kan användas för att bestämma hur mycket det finns av ett ämne i en produkt (t.ex. mjölksyra i surmjölk). Produkten har man löst upp eller blandat i vatten. Vid titreringen tillsätter man från en byrett droppvis av ett ämne, som reagerar med det ämne vars mängd man vill bestämma. Man tillsätter exakt så mycket, att allt av ämnet som undersöks har reagerat. För att veta när man skall sluta titrera har man, före titreringen påbörjades, till lösningen med ämnet som undersöks satt en indikator (färgämne), vars färg då ändrar. Det undersökta ämnet finns ofta i en E-kolv En syra kan bestämmas genom att reagera den med en bas (en neutralisationsreaktion). I den här undersökningen reagerar mjölksyran med den starka basen natriumhydroxid, NaOH, som tillsätts från byretten vid titreringen. Det är fråga om en s.k. syra-bastitrering. Säkerhet Natriumhydroxidlösningen svagt frätande. Använd skyddsglasögon. Material - byrett, stativ och byretthållare - E-kolvar, 100 ml - mätglas, 10 ml - NaOH-lösning (0,1 M; anger natriumhydroxidlösningens koncentration, d.v.s. halt eller styrka) - indikatorn fenolftalein (färglös i sur lösning, ljusröd i basisk) - surmjölksprodukter (fil, surmjölk, yoghurt) Teoribakgrund: Kemisten 1 (Söderströms) sid , ( , 117). (Kemisten 3 sid. 22, 28-31, 85. Kemisten 5 sid , )

3 2 Utförande 1. Fäst byretten i byretthållaren, stäng kranen och fyll byretten med NaOH-lösning med hjälp av en tratt till ca 2 cm över nollstrecket. Ställ ett dekanterglas under. 2. Nollställ byretten genom att tappa ur droppvis. Kontrollera att det inte finns luft i byrettspetsen under kranen. 3. Väg upp i vardera av två E-kolvar 10,0 g av en surmjölksprodukt (prov och parallellprov). Tillsätt 10 ml vatten och 3-4 droppar fenolftalein. Blanda väl. 4. Tillsätt NaOH-lösning droppvis ur byretten, samtidigt som du blandar om genom att röra kolven i cirklar. Där droppen slår ner bildas en ljusröd fläck som nästan genast försvinner. När du närmar dig färgomslaget hålls den ljusröda färgen kvar något längre än tidigare. Tillsätt nu NaOH långsamt, så att du kan stänga kranen genast när du första gången ser att hela lösningen förblir svagt, svagt ljusröd. Anteckna volymen tillsatt NaOH. Är du osäker på färgomslaget kan du, efter att du antecknat volymen, tillsätta ytterligare en eller ett par droppar NaOH, för att kontrollera att färgen blir lite rödare. All mjölksyra har nu reagerat med natriumhydroxid. Titrera det andra provet på samma sätt. 5. Beräkna för vardera provet volymen NaOH som behövs per 1 gram surmjölksprodukt och sedan medelvärdet. 6. Undersök de båda andra surmjölksprodukterna på samma sätt. 7. Jämför volymerna NaOH som behövdes per 1 g av surmjölksprodukterna. Placera surmjölksprodukterna i ordningsföljd enligt stigande mjölksyrahalt. Alternativ: Beräkna halten mjölksyra i surmjölksprodukten som mass-% (vikts-%). Skriv upp reaktionsformeln för hur mjölksyra reagerar med natriumhydroxid. Beräkna utgående från volymen tillsatt NaOH-lösning och NaOH-lösningens koncentration massan mjölksyra som fanns i det uppvägda provet. Beräkna sedan halten mjölksyra i surmjölksprodukten som mass-% (vikts-%). Beräkna skilt för vardera provet och sedan medelvärdet. Uppgifter 1. Vad är mjölksyrans rationella namn? 2. Rita en vanlig och en förenklad (förkortad) strukturformel för mjölksyra. 3. Vad heter mjölksyrans funktionella grupper. 4. Skriv upp reaktionsformeln för reaktionen mellan mjölksyra och natriumhydroxid. 5. Mjölksyra används också som tillsatsämne i vissa livsmedel. För vilka ändamål används den och vilken är dess E-kod?