Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
|
|
- Fredrik Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum på laborationen: Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
2 Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning... 2 Introduktion... 3 Metod/Utförande... 4 Resultat och diskussion... 5 Källor
3 Sammanfattning Denna laboration är en som går ut på att man ska analysera vilken koncentration man har av olika myoglobin sorter. Myoglobin är ett protein som finns i kroppen och kan binda syre och fungerar som en backup till hemoglobin som transporterar syre. När man analyserar detta tar man hjälp av en metod som kallas kolonn gelfiltrering där man fick separerar stora och små molekyler ifrån vanandra. Sedan använder man en spektofotometer som man kan se vilken absorbans man har på sitt prov. Vi använde oss av en metod där vi hade en bit nötfärs som vi fick det myoglobi som vi behövde. Sedan så ville vi få bort olika salter som fanns i provet med hjälp av gelfiltreringen för att sedan köra i spektrofotometern och få ut koncentrationer. Innan vi hade gjort detta hade vi haft i medel så att det hade reduceras och oxideras så att vi hade två olika former av myoglobin. Det resultat som vi fick var att innan vi renade provet var att koncentrationen var 0,864mg/ml medans efter vi hade renat och hade vi en koncentration på met- myoglobin på 0,579 mg/ml och för oxi- myoglobin på0,784 mg/ml. 2
4 Introduktion Det denna laboration går ut på att man ska ta reda på hur mycket av hemoglobin som man har i en bit köttförs. Sedan ska man hur mycket av respektive myoglobin som bildas av respektive som bildas efter det har reduceras och oxideras. Myoglobin är ett ganska litet protein som har en molekylmassa på ca g/ml. Med ett värde på myoglobin så kan man se hur mycket syre som köttet kan ha som reserv om det skulle vara så att inte får tillräckligt med syre genom hemoglobin. Myoglobin är ungefär uppbyggt som hemoglobin men att det har en hemgrupp bundet till proteinet. Myoglobin finns i tre olika former, met- myoglobin, oxi- myoglobin och en form som har något syre som ligand och heter deoxi- myoglobin. Om man har levande celler så kan man hitta formerna oxi och deoxi som mest. När en cell dör kommer det att blidas mer met- myoglobin från oximyoglobin allt eftersom tiden går. För att man ska kunna se vilken form av myoglobin man har så kan man titta på vilken absorbans myoglobin har. För om man gör detta kan man ganska enkelt se vilken av myoglobin man har, detta eftersom met- myoglobin och oximyoglobin har den egenskapen att det har specifika absorptionsspektra. Proteiner som innehåller en hemgrupp har sitt absorptionsmaximum runt 400nm i största allmänhet. Detta brukar också kallas för Soret band eller så kan man kalla det för Soret maximum. När man titta och letar efter detta på met- myoglobin så kommer detta band ligga på 409nm och när man tittar på oxi- myoglobin så kommer detta band att ligga på 417nm. Skillnaden i dessa spektra kommer att göra att man uppfattar de olika myoglobin formerna som olika färger. Nämligen att met- myoglobin kommer att vara brun i våra ögon, medans oxi- myoglobin kommer vara röd. Om man tillsätter oxidationsmedel respektive reduktionsmedel så kam man kan skynda på denna process när det olika myoglobin formerna omvandlas till varandra. Vill man att det skall bildas mer met- myoglobin från oxi- myoglobin så kan man tillsätta ett kan man tillsätta hexacyanoferrat(iii), detta gör att det oxi- myoglobin an har kommer då att oxideras till met- myoglobin. Medans om man tillsätter ditionit så kommer det ske en omvänd reaktion där alltså met- myoglobin kommer att reduceras till oxi- myoglobin. När man kör spektra för att se vilken sort av myoglobin man har så får man ut en absorbans vid den toppen som är kopplad till det myoglobin man tittar på. Om man har absorbansen så kan man räkna ut vilken koncentration man har av respektive myoglobin sort. Detta kan man göra med hjälp av Lambert-Beers Lag:. Där man har koncentrationen c, ε är en konstant som kallas för absorptionskofficient och denna är olika och kända för det olika myoglobin sorterna, A är den uppmätta absorbansen och l är den läng som ljuset kommer passera genom kyvetten i spektra körningen. Men det man gåt ut av detta är inte det man brukar ange koncentrationen i. För att få det så tar man och multiplicerar med myoglobins molmassa. Gör man detta så kommer man att få ut koncentrationen i g/l eller mg/ml. För att inte få med massor av salter och föroreningar när man kör en spektroskopisk analys så gör man en typ av separations metod som kallas för gelfiltrering. När man kör en gelfiltrering så använder man av en gel av porösa korn. När man då tillsätter sitt prov med olika stora molekyler så kommer detta vandra olika snabbt genom gelen. Detta beror på att när proteinerna ska ta sig genom gelen kommer det ta olika vägar. De stora proteinerna kommer inte att kunna ta sig igenom det porer som finns på kornen och kommer då att ta en väg runt 3
5 alla korn och kommer att komma ner snabbt ner genom kolven, medan de små molekylerna kommer gå genom alla det porer som finns och kommer på så sätt kommer de att ta en längre tid att ta sig igenom kolven. På detta sätt kan man separera det stora myoglobin molekylerna från alla det mindre molekylerna som salter till exempel. Metod/Utförande Det myoglobin som vi använder i denna laboration har vi fått ut från nötfärs. Myoglobin kommer att undersökas med hjälp av att man kommer att undersöka det vilket spektra man får när man kör en spektroskopisk analys av provet. Man kommer också att göra så att man kommer oxidera och reducera delar av provet för att se hur mycket av de olika myoglobin sorterna man har. Det man behöver för att göra denna laboration är: Mald nötfärs (ca 10g) Buffert I: 20mM Kaliumfosfat ph 5,6 Glas-stavar Centrifugrör Kyvetter: volym 1mL; strålgångens längd 1cm Buffert II: 20mM kaliumfosfat ph 5,6 och 50mM KCl Kaliumhexacyanoferrat(III) Natriumditionut 2x PD-10 kolonner Microcentifugrör Man börjar med att man tar sin nötfärs och lägger det i ett centrifugrör och tillsätter 20ml Buffert I till centrifugröret. Blanda sedan försiktigt (för våldsam omröring kan göra så att provet förorenas) i ungefär 1 minut. Centrifugera sedan i 15 minuter med hastigheten rpm. Innan man centrifugerar så måste man se till att det är jämvikt mellan proverna som står mitt emot varandra i centrifugen. Efter 15 minuter i centrifugen plockar man upp sitt rör och då skall den vätska som man har i provet vara klar. Om det inte är så skall man göra om centrifugeringen. Har man n klar vätska så använder man en pastueur-pipett och för över den klara vätskan till ett plast rör. När man ska använda spektrofotometern så ska den vara inställd på ett scanning mode som ska ligga mellan 300 och 700nm. Sedan placerar man en kyvett med Buffert I längst bort i maskinen som referens, sedan så tar man sitt prov och har ner i en annan kyvett som man placerar närmast. Sedan stänger man luckan och kör en körning. Detta kommer att visa en kurva där man inte ser toppen på kurvan. Så då måste man späda sitt prov så man ser toppen. Vi spädde då med en del prov fem delar Buffert I. då kunde man se toppen på provet och kunde då få ut ett värde vilken absorbans det var vid just detta prov. Gör sedan i ordning två PD-10 gelfiltreringskolonner som man markerar med O och R. Man monterar dessa med en slaskbägare under och ekvilibreras med 30 ml av Buffert II. Sedan ska man göra i ordning 4
6 10st microcentrifugrör som man markerar med R1-R10 och 10st som man markerar med O1- O10. Sedan ska man göra i ordning två olika centrifugrör som man markerar R och O. I det rör man har R tillsätter man 1ml av sitt prov lösning och en spateludd av Natriumditionut som är ett reduktionsmedel. Till O röret tillsätter man 1ml av sin provlösning och en spateludd av ett oxidationsmedel som heter Kaliumhexacyanoferrat(III). Låt sedan rören stå i 5 minuter i rumstemperatur, notera om det kommer att bli några färgändringar. När det har stått i 5 minuter så har man ner respektive provlösning i respektive kolonn. Sedan låter man provet rinna igenom kolonnen. När det har runnit igenom kolonnen så ska man tillsätta 10x1ml Buffert II och samla upp varje ml i ett microcentrifugrör. Gör så med båda kolonnerna, när man har sätt till 10 gånger så ska man skölja båda kolonnerna med 30 ml avjonat vatten. Välj sedan det microcentrifugrör som man tycker är den som har mest färg. Detta två prov ska man köra i spektrofotometern. Här kommer det också behöva spädas och då späde vid en del prov och 10 del Buffert II. Sedan ska man scanna dessa prover som man har gjort förut. Sedan ska man avläsa vilken absorbans man få på respektive prov. Resultat och diskussion Det resultat vi fick när vi körde det förstaprovet i spektrofotometern så fick vi dessa resultat. Den absorbans att vi bara en topp på 409nm och där hade vi en absorbans 1,82 A. Vi tog dock reda på vilken absorbans vi hade på 417nm, där hade vi en absorbans på 1,46. Men eftersom det inte var en topp på där så kan man tro att det inte fanns någon av formen oxi- myoglobin i detta första prov. Med hjälp av Lamberts- Beers lag kan man räkan ut vilken koncentration man hade av myoglobin man har i den nötfärs som man använder. Nu när man har alla värden utom en kan man enkelt räkna ut vilken koncentration (c) man har: * 5 * g/mol = 0,864g/l = 0,864mg/ml Att man tar multiplicerar med fem är eftersom man hade spätt provet fem gånger så att man kunde se toppen. När vi sedan hade ner oxidationsmedlet och reduktionsmedlet så vart det ett färgomslag i det prov som man hade ner oxidationsmedlet, detta prov blev gulaktigt när vi hade ner medlet. När vi sedan körde proven genom kolonnen så blev det att när vi körde provet med reduktionsmedlet så var det flesta av proverna genomskinliga (R1-2, 5-10), R3 fick en röd färg och R4 fick också en röd färg, dock var denna färg väldigt ljus. Det provet som vi hade haft oxidationsmedlet så blev det att O1-2 och O10 blev genomskinlig medan O3 blev brun, O4 blev mindre brun, medans O5-9 fick en gulaktig färg som minskade med i takt med att man bytte uppsamlingsrör. De prov som vart gula ska man inte använda, detta eftersom det är salter som man kan vara föroreningar som man inte vill ha med i sina prover. Det prov som var mest färgad av båda proverna tog vi och körde i spektrofotometern. Det absorbansen på 409nm som vi fick då var att O proverna som hade met- myoglobi var 0,61A. R provet som ska innehålla oxi- myoglobi som vi hade vi en absorbans vid 417nm på 0,59. Nu kan vi räkna ut vilka koncentrationer som vi hade av respektive prov på samma sätt som förut. Med dessa räkningar så fick vi koncentrationen * 10 * g/mol = 0,579mg/ml och för met- myoglobin och för oxi- myoglobin hade koncentrationen * 5
7 10 * g/mol = 0,784 mg/ml. Att man tar och multiplicerar med tio i denna uträkning är att man spädde provet tio gånger för att man skulle kunna se topparna. Det resultat som vi fick stämmer ganska bra. Detta eftersom att det har bilads ganska mycket av met- myoglobin på den andra körningen. Att det är en större koncentration efter att vi hade gjort gelfiltreringen borde vara därför att man har fått en mycket mer ren produkt och att det inte är så många t.ex. salter som är där och späder myoglobin koncentrationen Källor Laborationshandledningen 6
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och
Läs merSyra/bas och Energi Kurskod 1BA001
Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinsk analytikerutbildningen Termin 2 Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Laboration: Reduktion av pyruvat med NADH Ulla Andersson Ulla.K.Andersson@ki.se 1 Arbetsplan
Läs merBestämning av fluoridhalt i tandkräm
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och
Läs merIntroduktion till laboration Biokemi 1
Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,
Läs merIsolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas
Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring
Läs merPreparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering
Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Teori Vid preparation av ett protein används en rad olika metoder för att specifikt rena fram det önskade proteinet. I vårt fall ska hemoglobin från
Läs merBIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1
BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna
Läs merUppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler
Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia
Läs merExpression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis
UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar
Läs merLAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi
Läs merArbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera
Läs merGlukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel
Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2
Läs merLaboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson
Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.
BL1015, BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Prov 0101, H14. Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-11-22 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 5
Läs merSeparation av plastidfärgämnen
Separation av plastidfärgämnen Hos fotoautotrofer fångas energin i ljuset upp av speciella pigment-proteinkomplex. De pigment som framförallt absorberar ljuskvanta till fotosyntesen är klorofyllerna. Dessutom
Läs merLAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH ph-beroende HOS ENZYMET AMYLAS Basåret 2011 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj basår) Introduktion Enzymet α-amylas som
Läs merIntroduktion till labkursen på Biokemi 1
Introduktion till labkursen på Biokemi 1 Annica Theresia Blissing IFM Molekylär bioteknik Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen: Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs mer/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores
2008-01-18/LGM Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores Syfte: Med två olika DNA extraktionsmetoder försöka få fram tillräckligt mycket celler
Läs merAbsorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)
Läs merAnalytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid
Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från
Läs merTillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
Läs merBIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete
BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab Innehåll: 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete 2. Praktisk labintroduktion 3. Labrapport 4. Bilaga: Kemiska hälsorisker i dagens laborativa arbete inom området
Läs merÖvningar Stökiometri och Gaslagen
Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,
Läs merAtt göra i ordning en byrett för titrering
Att göra i ordning en byrett för titrering Utrustning Byrett, liten tratt, dekanterglas, byretthållare, stativ. Utförande Sätt fast byretthållaren i stativet, se figuren. Skölj byretten med lite av titrerlösningen
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri Niklas Dahrén UV/Vis-spektrofotometri ü Sy$et med spektrofotometri är a% mäta koncentra-onen av e% ämne i en lösning. Det sker genom a% vi
Läs merTitrera. Pär Leijonhufvud
Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant
Läs merUV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26
UV-reaktor Katja Eriksson Handledare: Hannah Heidkamp Karlstads universitet 2012-03-26 1 Sammanfattning Ett fotokemiskt experiment kan göras genom att bestråla ett organiskt material som exempelvis färg
Läs merCitronsyra i sura frukter
Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,
Läs merKoncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri
Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1
Läs merLaboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Läs merTentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merLinköpings Universitet. Laboration i genteknik
IFM/Kemi Linköpings Universitet Maj 2008/LGM Laboration i genteknik Restriktionskarta av pcantab Restriktionsklyvning samt separation av DNA-fragment mha agarosgelelektrofores Material: pcantab (minst
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens
Läs merLaboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR
Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia
Läs mer3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?
1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera
Läs merKromatografi. Kromatografi
Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet
Läs merc) Hur förskjuts jämvikten av en tryckförändring? Motivera svaret. (2) Jämvikten förskjuts åt vänster om trycket ökar:
1. Dikvävetetraoxid sönderfaller vid upphettning till kvävedioxid. Temperaturen förutsätts vara så hög att alla ämnen i reaktionen är gasformiga. Reaktionen är endotermisk och går till jämvikt. a) Formulera
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs merDatum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 Kursansvarig: Siw Lunander Datum
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merMatematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)
Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10 Laboration Regressionsanalys (Sambandsanalys) Grupp A: 2010-11-24, 13.15 15.00 Grupp B: 2010-11-24, 15.15 17.00 Grupp C: 2010-11-25,
Läs merETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING
Läs merSPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING
1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING
Läs merDatum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng
Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1001 Kursansvarig: Siw Lunander Datum 130813 Skrivtid 240 minuter Totalpoäng: 50 poäng Bengt Löfstrand, 1 Charlotte Sahlberg Bang,
Läs merHögupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en
Läs merNamn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526
Laboration: Isolering av kinin Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Handledare: Patrik Holm 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Utförande...
Läs merNäringsämnen i matvaror
Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,
Läs mera) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?
UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merGlattmuskel laboration
Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin
Läs merPå samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
Läs merAnalytisk kemi och Biokemisk metodik, 7.5hp
Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinska Analytikerprogrammet Analytisk kemi och Biokemisk metodik, 7.5hp Laborationer Simuleringsprogram för T3 HT 2010 ADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Karolinska
Läs merVägledning vid venprovtagning
Beskrivning 1(6) Fastställandedatum: 2018-04-03 Upprättare: Jessika M Ljusner Fastställare: Lars Hansson Vägledning vid venprovtagning Laboratoriemedicins hemsida: http://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vardoch-tandvard/diagnostik/laboratoriemedicin/
Läs merKRISTALLISERING AV LYSOZYM
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 14:e augusti 2013 Handledare: Petra Elund, Göteborgs Universitet (petra.edlund@gu.se) KRISTLLISERING
Läs merLaboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml
Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,
Läs merKemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.
Kemispråket Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet. Tecknet för krigsguden Mars användes även för järn. Men i takt med att mänskligheten
Läs merDNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores Niklas Dahrén Användningsområden för DNA-analys Ta reda på vems DNA som har hittats på en brottsplats. Faderskapsanalys. Identifiera
Läs merKromatografi. Idag
Lärarfortbildning 2019-05-07 Marie Danielsson 08 790 97 32 marie.danielsson@vetenskapenshus.se Idag Inledning - kromatografi Extraktion av växtfärgämnen Pappers- och tunnskiktskromatografi Fika Kolonnkromatografi
Läs merKromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas
Kromatografi Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas LC-Vätskekromatografi (oftast vattenbaserade system) Kolonner vanligast men andra system finns Separationsprincip
Läs merTentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp
Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Kursens namn: BMLVA 7,5 högskolepoäng Kurskod: BL1001 Kursansvarig: Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2011-12-10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 46 p Poängfördelning:
Läs merRäkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)
BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)
Läs merGaskromatografi (GC) Niklas Dahrén
Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och
Läs merUttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat
Karlstads Universitet Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för kemi Uttryck av kloratreduktas och kloritdismutas i Ideonella dechloratans odlade i aerob miljö med tillsatt klorat Laboranter
Läs merNO-kemi 2017 Utvinning av ett bakteriedödande protein från ägg - en enkel och billig laboration med jonbyteskromatografi
NO-kemi 2017 Utvinning av ett bakteriedödande protein från ägg - en enkel och billig laboration med jonbyteskromatografi Rickard Hedman 2017 augusti 9 Introduktion Visste du att äggvita, saliv och tårvätska
Läs mer4. VÄTSKEKROMATOGRAFI
LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken
Läs merEXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12
EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst
Läs merGLACERAD PORK BRISKET MED "ÖVERKOKT MOROT", LÖK, SYRLIG MANDELPOTATIS, SÅS PÅ MAJROVA OCH BONDBÖNOR
GLACERAD PORK BRISKET MED "ÖVERKOKT MOROT", LÖK, SYRLIG MANDELPOTATIS, SÅS PÅ MAJROVA OCH BONDBÖNOR Ingredienser: för 10 portioner 3 st Purjolök 10 st Lök gul Glacerad Pork Brisket 1,8 kg 7130 PORK BRISKET-BENFRITT
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 TEORETISKT PROV 2001-04-03 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Du får poäng för korrekt löst deluppgift, även
Läs merLCK 319 LCK 319. Cyanid lätt frigörande. Arbetsgång. För samtliga fotometrar Utgåva 05/08
Arbetsgång För samtliga fotometrar Utgåva 05/08 Observera punkt Att tänka på. Avloppsvattenprov som har behandlats med ditionit, sulfit eller disulfit måste förbehandlas med CleanUp-Set LCW 923. 1. Cyanid,
Läs merSverigefinal EUSO 2018: Biologi
Sverigefinal : A. Praktiskt arbete i grupp (1h) Det praktiska arbetet består av laborationerna 1 och 2. Diskutera och fundera tillsammans i gruppen. Fastna inte på någon uppgift för länge! Varje gruppmedlem
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs merBiokemisk analys och separationsteknik VT08
Biokemisk analys och separationsteknik VT08 Rening, inmärkning, analys av affinitetsliganden Z inför detektion av IgG Institutionen för Bioteknologi Kungliga Tekniska Högskolan Jesper Gantelius Marcus
Läs merTFKE32/TFKI09/9KEA21. Laboration i Genteknik
TFKE32/TFKI09/9KEA21 Laboration i Genteknik Denna laboration består av tre delar: A. Restriktionsklyvning av plasmiden pcantab samt konstruering av restriktionskarta. B. Preparation av plasmiden pcantab
Läs merFACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Läs merVattenpass, vattenlås, vattenhjul
Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre
Läs merKapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Kurskod: BL1015, HK 2014 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-10-17 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 54 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 6
Läs merCellodling Laborationskompendium
Cellodling Laborationskompendium Sammanställd av Birgitta Sundström Material och lösningar: Odlingsmedium 50 ml Falconrör (blå skruvkort) Finns färdigt. DMEM:F12 1:1 med tillsats av 10% (v/v) fetalt kalvserum
Läs merÖrebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 (BL1001) Kursansvarig: Siw Lunander
Läs merDetektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:
Läs merJonbyteskromatografi
Jonbyteskromatografi Den mest frekvent använda proteinreningsmetoden Bygger på laddad interaktion mellan målproteinet i lösning och en fast matris. Beroende av:! Lösningens ph! Målproteinet och kontaminanternas
Läs merLaboration 4 R-versionen
Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 VT13, lp3 Laboration 4 R-versionen Regressionsanalys 2013-03-07 Syftet med laborationen är att vi skall bekanta oss med lite av de funktioner
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merEXPERIMENTELLT PROV
EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje
Läs merSyntes av acetylsalicylsyra (aspirin)
1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska
Läs merÖvningar Homogena Jämvikter
Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd
Läs merKEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16
KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges
Läs merRening, inmärkning och användning av ett målprotein
Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981 Upplägg av labben Framtagning
Läs merUndersökning av fotosyntesen
Undersökning av fotosyntesen Elevernas guide Dean Madden Laborationen är återgiven och översatt med tillstånd från NCBE, University of Reading, UK. Det har skett efter att Dean Madden har avlidit i januari
Läs merReceptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter
Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Utförd av: Johanna Nylund Hanna Svahlstedt Linnea Stenlund Yousif Saeed Bakgrund Många läkemedel utövar sin effekt genom att de binder in till receptorer
Läs merTentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Läs merManual för analys av kvicksilverhalt i sediment med atomabsorptionsspektrometri
Manual för analys av kvicksilverhalt i sediment med atomabsorptionsspektrometri Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 8 november
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merDiffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som
Läs merLaborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2
Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Det laborativa momentet av prövningen i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på
Läs mer