Rening, inmärkning och användning av ett målprotein
|
|
- Adam Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981
2 Upplägg av labben Framtagning av målproteinet Z Upparbetning av E. coil lysat Proteinrening med IMAC Gelfiltrering Koncentrationsbestämning Inmärkning med fluorofor Amin eller cysteinkoppling Separation av Z med och utan fluorofor HPLC Analys av Z med och utan fluorofor Masspektrometri BIAcore Betsämning av IgG-halt i ett okänt prov Gyros Z domänens struktur C 58 aa Trehelix-knippe H3 H2 H1 N
3 VH VL Interaktionen mellan en antikropp och Z Antigen binding Fv CL CH1 CH1 CL Fab Fc CH2 CH3 CH2 CH3 Z bindning Reningshandtag, His 6 Fusion mellan målproteinet och en His 6 -tag Vanligt vid produktion av rekombinanta proteiner Enkel, ganska specifik rening som är oberoende av målproteinet Kan renas under denaturerande förhållanden, bra då proteinet bildar inklusionkroppar i värden och är allmänt olösligt Eluering sker med lågt ph eller kompetitivt med något som binder till metalljoner t ex EDTA
4 Koncentration Ett sätt att mäta proteinkoncentration är med hjälp av absorbans Ett proteins extinsionskoefficient kan beräknas utifrån proteinets aminosyrasekvens Ljus med våglängden 280 nm absorberas av de aromatiska aminosyrorna, främst Tryptofan. Lambert-Beers lag: (A =! " l " C) gör att koncentrationen kan bestämmas om Absorbansen är känd Gelfiltrering
5 Inmärkning av protein med fluorofor Cystein -COOH Två varianter av inmärkning -COOH Z Z H 2 N- His 6 Cystein har en tiolgrupp som utnyttjas för en riktad inmärkning med fluoroforen Cy5 H 2 N- His 6 Fluoroforen Cy5 kopplas till primära aminer i aa-sekvensen Ospecifik inmärkning eftersom man inte kan kontrollera hur många av aminerna som märks in High performance liquid chromatography (HPLC) Hög upplösning är ett krav för att kunna separera molekyler som är lika, t ex Z med och utan fluorofor Upplösningen (separationen) ökar med mindre partikelstorlek (Större yta # fler antal teoretiska bottnar) Mindre partikelstorlek leder också till ökat mottryck HPLC system är byggda för att klara höga tryck. Högt tryck är nödvändigt för att hålla nere tiden det tar att separera analyterna
6 Reversed phase chromatography (RPC) Loading Binding Elution ligand ligand ligand Binding of the protein in a polar mobile phase Elution by changing the composition of the mobile phase to become more non-polar RPC stationary phase Hydrophobic ligands immobilized on porous solid supports Parameters affecting the separation: Type of matrix # typically rigid, to withstand high pressure Bead size # smaller particles give higher resolution Pore size # wide pores give efficient transfer of molecules Type of ligand # more hydrophobic molecule requires less hydrophobic ligand Ligand density # aging of columns releases ligand and leaves exposed silanol groups
7 RPC matrix Types of matrices used: Synthetic polymer Monosized, rigid polystyrene/divinyl benzene Bead size: 5 µm Important factors: Pressure stability (high degree of cross-linking is necessary) Chemical stability (silica gels are base-sensitive!) Kromatogram från HPLC 2500 Absorbans Tid (minuter)
8 Fluorescens Energi S 1! S 0 h$ ex S 1 h$ em 1 Ljus av en viss våglängd, h$ ex, absorberas av fluoroforen som då exciteras från S 0 till S! 1 2 Energi avges och resulterar i ett relaxerat tillstånd S 1 3 När elektronen återgår till S 0 emitteras ljus med en specifik våglängd, h$ em Intensitet Excitation spektrum Emission spektrum Excitation vid kortare våglängd Emission vid längre våglängd Våglängd Masspektrometri -Används för att mäta molekylers vikt. 1. Provet blandas med en matris och lösningen pipetteras sedan till en platta, en så kallad MALDI-target. 2. Provet beskjuts med korta laserpulser. Prov- och matrismolekylerna lämnar target och jonisering sker.) 3. Jonerna accelereras i ett elektriskt fält till samma kinetiska energi. Därefter färdas jonerna i ett flygrör fram till detektorn. Flygtiden beror av molekylernas massa och laddning (TOF: Time of flight). Inne i masspektrometern är det vacuum. 4. Den uppmätta tiden är korrelerad till molekylens massa och laddning. Om laddningen är känd kan man räkna fram molekylens massa OBS! Schematisk bild.
9 Masspektrometri m z = m + nh + nh + Studie av protein-protein interaktion Surface plasmon resonance (SPR Mäter interaktionen mellan biomolekyler genom att mäta massan av biomolekyler nära en yta
10 Sensorgram E40A 200 E3A wt E32A 0 Y20A Time[s] Gyrolab Bioaffy - immunoassays
11 User designs single or multiplex assays Single assay: Up to 104 datapoints Multiplex assay: 1 sample Fluorescent Detection In Situ (on Matrix)
12 Mouse cytokines IL-6 IFN% IL-2 TNF& Response Concentration (pg/ml) Riktlinjer för rapportskrivning En rapport/två elever Alla moment ska gå att följa samt repetera med samma resultat (även av någn som ej läst manualen) Lämnas in som pdf-fil till seppen@biotech.kth Frågor angående lab/rapport kan lämpligen skickas till samma adress Din rapport kommer att bedömas av fyra kurskamrater och du kommer att läsa två andra rapporter Kommentarer skickas via och distribueras till rätt labgrupp av mig (skriv namn på allt). Deadline finns i labschemat Rättad rapport får ni tillbaka med kommentarer via . Genom att förstå teorin bakom laborationerna, och presentera en bra rapport, är mycket vunnet inför den kommande tentaläsningen!
13 Rapport Introduktion Målet: varför märks proteinet in? Teori: berätta om målmolekylen och dess egenskaper som ni kommer att utnyttja Material och metoder Data som behövs för att upprepa försöket (flöde, buffert, ph, volymer, utförande, kemikalier, material och utrustning. Här behövs oftast inga exakta förfaranden. Endast viss information är nödvändig för att upprepa allt. Koncentrationer i slutlösning, inkubationstider, flöden, gradienter m.m. Rapport Resultat Sammanfattning av resultat och primärdata Underlag för resultat (diagram, eventuella gelbilder m.m.) skall redovisas i form av numrerade bilagor. Referenser till dessa bilagor skall finnas i resultatavsnittet. Märk toppar etc i bilagorna. Alla beräkningar skall redovisas tydligt, vara lätta att följa, innehålla enheter samt förklaring/hänvisning till varifrån primärdata och konstanter är tagna.
14 Rapport Diskussion Här ska alla resultat kommenteras och slutsatser dras. Utbyte, varför dåligt/bra, vad kan förbättras? Inmärkning, varför dåligt/bra Molekylvikt, stämmer den, varför inte?» etc Utvärdering av laborationen. Här ges synpunkter på hela labbkursen. Viktigt för mig och kommande kurser! Bedömning av rapport Går det att förstå varför försöket är gjort? Går det att följa upplägget? Finns alla primärdata redovisade? Kan man förstå och följa beräkningarna? Är beräkningarna rätt? Kan man se varifrån siffror och resultat är hämtade? Finns bilagor och figurer refererade på ett förståeligt sätt? Är slutsatserna logiska?
Biokemisk analys och separationsteknik VT08
Biokemisk analys och separationsteknik VT08 Rening, inmärkning, analys av affinitetsliganden Z inför detektion av IgG Institutionen för Bioteknologi Kungliga Tekniska Högskolan Jesper Gantelius Marcus
Läs merJonbyteskromatografi
Jonbyteskromatografi Den mest frekvent använda proteinreningsmetoden Bygger på laddad interaktion mellan målproteinet i lösning och en fast matris. Beroende av:! Lösningens ph! Målproteinet och kontaminanternas
Läs merIntroduktion till laboration Biokemi 1
Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Läs merDownstream Processing
Downstream Processing 4 huvudsteg i ett reningsförfarande 1. Förfraktionering Avlägsna fasta partiklar, ex celldebris. Sker via centrifugering, filtrering, sedimentering, flockulering Ställa in ph, jonstyrka.
Läs merIsolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas
Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens
Läs merKromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas
Kromatografi Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas LC-Vätskekromatografi (oftast vattenbaserade system) Kolonner vanligast men andra system finns Separationsprincip
Läs merPreparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Läs merKromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC
Kromatografi Den kromatografiska processen Separationsmetod, där komponenterna som ska separeras, fördelas mellan två faser, en stationär fas och en mobil fas. Injektion 0 min Vätskekromatografi vätska
Läs merFöreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning
Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography
Läs mer) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)
Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari 2014. Uppgift 1 (10p) För akronymerna FT- IR, AUC, AFM, UV och MALDI: a) Skriv ut förkortningen! b) Föreslå för varje metod två egenskaper hos biomolekyler som
Läs merKromatografi. Kromatografi
Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet
Läs merLaboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Läs merBiokemisk analys och separationsteknik
Biokemisk analys och separationsteknik Rening, inmärkning, analys samt användning av en affinitetsligand Institutionen för Bioteknologi Kungliga Tekniska Högskolan Tove Alm Per-Åke Löfdahl Nina Kronqvist
Läs merMasspektrometri. Masspektrometrisk utrustning. Insläppssystem (ex.) GC-MS (molekylseparator) Molekylär Masspektrometri
Masspektrometri Atomär masspektrometri 1. Atomisering 2. Jonisering 3. Separation map m/z 4. Detektion Molekylär masspektrometri Som ovan steg 2-4. Molekylär Masspektrometri En metod av central betydelse
Läs merInstitutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och
Läs merAnalysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén GC och HPLC GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography
Läs merBiokemisk Analys och Separationsteknik
Biokemisk Analys och Separationsteknik Human Protein Atlas Proteinlokalisation i human vävnad Förarbete Produktion och kvalitetskontroll av detektionsreagens - I detta fall antikroppar Biokemisk Analys
Läs merBestämning av fluoridhalt i tandkräm
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och
Läs merAnalytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid
Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från
Läs merHögupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en
Läs merAbsorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)
Läs merPreparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering
Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Teori Vid preparation av ett protein används en rad olika metoder för att specifikt rena fram det önskade proteinet. I vårt fall ska hemoglobin från
Läs merBiomätteknik TFKE37 Tentamen 22 oktober 2009
Fråga 1 (10p) Para ihop varje begrepp i vänsterspalten med EN akronym i högerspalten. Uttyd varje akronym som du parat ihop med rätt begrepp och förklara för varje par kort (högst fem meningar) hur begreppet
Läs merAnalysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Både GC och HPLC är vanliga analysmetoder GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid
Läs merGaskromatografi (GC) Niklas Dahrén
Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och
Läs merKromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation.
Kromatografi Kromatografi Ämne A Ämne B eparation Identifiering Tswett, kromatografi, början 900-t artin & ynge, fördeln.krom., 940-t James & artin, GC, 950-t nyde, ber mfl, PLC, 970-t mg Kvantifiering
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs mer4. VÄTSKEKROMATOGRAFI
LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken
Läs merOmtentamen Biomätteknik, TFKE augusti 2014
Omtentamen Biomätteknik, TFKE37 29 augusti 2014 Kursansvarig: Professor Maria Sunnerhagen, Molekylär bioteknik, IFM Tillåtna hjälpmedel: linjal, räknedosa (krävs dock ej för tentan). Var noga med att förklara
Läs merLABORATION MALDI-TOF-MS BIOMÄTTEKNIK HT 2007
LABORATION MALDI-TOF-MS BIOMÄTTEKNIK HT 2007 100 90 80 70 Voyager Spec #1[BP = 4114.6, 1486] 4114.53 1486.0 % Intensity 60 50 40 30 20 2058.00 4121.22 10 0 999.0 1799.4 2599.8 3400.2 4200.6 0 5001.0 Mass
Läs merIntroduktion till labkursen på Biokemi 1
Introduktion till labkursen på Biokemi 1 Annica Theresia Blissing IFM Molekylär bioteknik Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen: Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande
Läs merETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING
Läs merMätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs mer2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)
2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merDen stora tekniken för vävnadsanalys och in-vivo analys är ljusmikroskopi.
Fluorescens Teori Kvantutbyte Våglängdsshift Ligandinteraktioner Membraninteraktioner Att utnyttja quenchningseffekter Fluorescensanisotropi rörelse och molekylvikt Fluorescens in-vivo Lokalisering Avståndsmätning
Läs merRapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter
Linköpings universitet 2013-10-03 IFM Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter Skrivinstruktioner för laborationsrapport NKEB02/TFKE17 Att uttrycka sig
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs merModellbaserad processutveckling för Läkemedelsindustrin
Modellbaserad proessutvekling för Läkemedelsindustrin SICS 8 november Karin Westerberg, Lunds Universitet Lund University / Department of Chemial Engineering/ --8 PiLu Kompetensenter för svensk proessindustri
Läs merLabokha AA et al. xlnup214 FG-like-1 xlnup214 FG-like-2 xlnup214 FG FGFG FGFG FGFG FGFG xtnup153 FG FGFG xtnup153 FG xlnup62 FG xlnup54 FG FGFG
xlnup214 FG-like-1 (aa 443-69) TSVSAPAPPASAAPRSAAPPPYPFGLSTASSGAPTPVLNPPASLAPAATPTKTTSQPAAAATSIFQPAGPAAGSLQPPSLPAFSFSSANNAANASAPSSFPFGA AMVSSNTAKVSAPPAMSFQPAMGTRPFSLATPVTVQAATAPGFTPTPSTVKVNLKDKFNASDTPPPATISSAAALSFTPTSKPNATVPVKSQPTVIPSQASVQP
Läs merExpression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis
UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier
Läs mer1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Läs merKRISTALLISERING AV LYSOZYM
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 14:e augusti 2013 Handledare: Petra Elund, Göteborgs Universitet (petra.edlund@gu.se) KRISTLLISERING
Läs merSteady state spektroskopi samt bestämning av luminescenslivslängden
Steady state spektroskopi samt bestämning av luminescenslivslängden för Ru(bpy)3 2+ i frånvaro och närvaro av utsläckare. Innehåll: Jabłonskidiagrammet. Praktisk absorptions och fluorescensspektroskopi.
Läs merUtveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans
Fakulteten för teknik och naturvetenskap Johan Celander Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-id1 från Ideonella dechloratans Optimization of a Purification Method for Cytochrome c-id1 from Ideonella
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar
Läs merIntroduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik Innehåll 4 Excitation av halvledare Optisk absorption och excitation Luminiscens Rekombination Diffusion av laddningsbärare Optisk absorption och excitation E k hv>e g
Läs merReferenslaboratoriets rekommendation angående godkännande
Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2012-01-24 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande Mätmetod: Mätning av svaveldioxid med ultraviolett
Läs merDatum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 Kursansvarig: Siw Lunander Datum
Läs merUppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler
Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia
Läs merMasspektrometri. Margareta Ramström Jonsson. Föreläsning m/z
Masspektrometri 682.0 683.0 684.0 m/z Margareta Ramström Jonsson Föreläsning 07-03-23 Uppbyggnad, MS Jonkälla Massanalysator Detektor Molekyler joniseras Ex. Elektrospray, MALDI Jonerna separeras med avseende
Läs merPauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Läs mer1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv.
1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv. Solution: Man ser efter ett tag att några kombinationer återkommer, till exempel vertikala eller horisontella
Läs merBIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1
BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna
Läs merRening av proteiner: hur och varför?
Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2013-01-15 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30-38.5 poäng
Läs merAktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:
Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merKomponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar
Komponentfysik 2014 Introduktion Kursöversikt Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar 1 Lite om mig själv Erik Lind (Erik.Lind@eit.lth.se) Lektor i nanoelektronik vid EIT sedan
Läs merFörslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.
1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad
Läs merDiffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merEstelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1
Inspirationsföreläsning KEMA00 Om nyttan av att kunna kemi när man arbetar med miljöfrågor 9/16/2010 1 Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap med inriktning mot analytisk kemi 9/16/2010 2 Min forskning
Läs merKursplan för kursen Bioanalytisk HPLC, [NAKE006] engelsk titel: Bioanalytical HPLC
KURSPLAN Datum 201X-XX-XX Diarienummer U 201X/XXX Kursplan för kursen Bioanalytisk HPLC, [NAKE006] engelsk titel: Bioanalytical HPLC Kursplanen är fastställd av fakultetens nämnd för utbildning på forskarnivå
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 11/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 11/14 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 38-39* (*) 38.1, 38.4, 39.1-3, 6 koncept enklare uppgifter Översikt och breddningskurs! 2 Introduktion Kvantmekanik
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Lördagen den 9:e juni 2007, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merTentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid
Läs mer1. Mätning av gammaspektra
1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.
Läs merNumber 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Hans Weber, Avdelningen för Fysik, 2004 Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). 1. Partikel i en en dimensionell
Läs merÖvergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet. Infraröd spektroskopi
Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Infraröd spektroskopi Lägre energier än VIS Infraröd spektroskopi Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Intensiteten är relaterad till
Läs merLAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH ph-beroende HOS ENZYMET AMYLAS Basåret 2011 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj basår) Introduktion Enzymet α-amylas som
Läs merTENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI
Molekylär Cellbiologi TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI MÅNDAGEN DEN 26 MARS 2001 EFTERNAMN:... FÖRNAMN:... PERSONNUMMER:... POÄNGSUMMA: RESULTAT: Skriv namn och personnummer på ev. lösa blad. Tentamen innehåller
Läs merBestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen
Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Jesper Hagberg Simon Pedersen 0 november 20 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Nils Carlsson
Läs merExperimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration
Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Anna Martinelli Christoph Langhammer Mer info: Klicka er fram till kurshemsidan via Chalmers studieportal Spektroskopi Studier
Läs mer8. Atomfysik - flerelektronatomer
Flerelektronatomer På motsvarande sätt som för väteatomen kommer elektronerna i atomerna hos grundämnen som har två eller fler elektroner också att vara instängda inom ett litet område runt kärnan. Det
Läs merTEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP
TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En
Läs merc) Hur förskjuts jämvikten av en tryckförändring? Motivera svaret. (2) Jämvikten förskjuts åt vänster om trycket ökar:
1. Dikvävetetraoxid sönderfaller vid upphettning till kvävedioxid. Temperaturen förutsätts vara så hög att alla ämnen i reaktionen är gasformiga. Reaktionen är endotermisk och går till jämvikt. a) Formulera
Läs merLösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs merSpectroscopic characterization of dyes for detection of pathogenic protein aggregates
Spektroskopisk karaktärisering av färgämnen som kan detektera patogena proteinaggregat Spectroscopic characterization of dyes for detection of pathogenic protein aggregates Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet
Läs merLABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig
Läs merSPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse
Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merLABORATION ENELEKTRONSPEKTRA
LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna
Läs merKoncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri
Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1
Läs merProvet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).
Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller
Läs merGlukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel
Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2
Läs merDiffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att
Läs merSeparation i Aspen. Grundläggande moduler Short-cut-metoder Rigorös destillation
Separation i Aspen Grundläggande moduler Short-cut-metoder Rigorös destillation Enkel separation Kan utföras utan destillationsmodell Flashning Flash2 för modellering av flashning, indunstning, med V-L-
Läs merForskningsdokumentation - Labböcker. Föreläsning: Johan Weigelt, PhD Biomedicinarutbildningen, Termin 1, 19 september 2012
Forskningsdokumentation - Labböcker Föreläsning: Johan Weigelt, PhD Biomedicinarutbildningen, Termin 1, 19 september 2012 Översikt Vad är en labbok? Varför labböcker? Labboksanvändning på MBB Hur? Foskningsfusk
Läs mer