Masspektrometri. Margareta Ramström Jonsson. Föreläsning m/z
|
|
- Ingeborg Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Masspektrometri m/z Margareta Ramström Jonsson Föreläsning
2 Uppbyggnad, MS Jonkälla Massanalysator Detektor Molekyler joniseras Ex. Elektrospray, MALDI Jonerna separeras med avseende på massa och laddning. Ex. Quadrupole, time-offlight, FTICR Massa-överladdning detekteras
3 Jonisering - Både katjoner och anjoner kan bildas! - Katjoner är vanligast. Exempel [M+H + ] [M+Na + ]
4 Joniseringstekniker Vid analys av biomolekyler är det nödvändigt att använda milda joniseringstekniker! Elektrospray och MALDI!
5 Jonisering med elektrospray Sker vid atmosfärstryck. Positiv elektrospray är vanligast för proteiner och peptider => positivt laddade joner analyseras. Provet löses i t.ex. 50:50 H 2 O: organiskt lösningsmedel + låg andel syra, t.ex. ättiksyra (HAc). Provmolekylerna är positivt laddade redan i lösningen.
6 Electrospray ionization Sample MS inlet (Positive electrospray) En högspänning läggs mellan spraykapillären och MS, vanligen 2-3 kv. En taylorkon bildas och vätskan delas i små droppar. Lösningsmedlet evaporerar, laddningsrepulsionen ökar och dropparna spricker till ännu mindre enheter, och slutligen formas nakna joner.
7 Exempel Elektrosprayspektrum av myoglobin HHM 1:1000 in 5% ACN, 1% HOAc Ronny_050701_ (2.501) Cm (26:34) 100 % TOF MS ES+ 6.64e m/z Myoglobin, Mw= Da OBS! I elektrospray blir större molekyler multipelladdade. Går att kombinera med instrument med begränsat m/z-område. För att beräkna molekylvikten ur spektret måste vi göra en DEKONVOLERING. Finns oftast inbyggd i mjukvaran som styr masspektrometern.
8 Matrix-Assisted Laser Desorption Ionization (MALDI) Prov Matris Provet blandas med en matris => Läggs på en MALDI-target. Matrisen en liten organisk molekyl som absorberar starkt i UV-området Prov + matris kristalliserar på target innan denna sätts in i masspektrometern.
9 Vanliga MALDI-matriser Kommer ni att använda på lab.
10 MALDI, forts. laser Intorkning + H + Proton transfer Desorption Provet beskjuts med laser Matrisen absorberar laserljus Energiöverföring sker Provmolekylerna joniseras
11 Voyager Spec #1=>MC=>MC=>SM9[BP = , 2566] MALDI-spektrum av myoglobin Intensitet % Intensity Mass (m/z) Peptider oftast bara enkelladdade joner Proteiner enkel- och ev. dubbelladdade.
12 MALDI eller elektrospray? För biomolekyler är ofta båda ett bra val. MALDI God känslighet High throughput Mer tolerant mot salter Lättolkade spektrum Elektrospray Kan kopplas on-line till LC och CE God känslighet, speciellt om nanospray används Man får generellt sett bättre massnoggrannhet även för stora molekyler.
13 Massanalysatorer Uppgift: Att separera jonerna map m/z, så att de sedan kan räknas av detektorn. Utnyttjar joners egenskaper i elektriska och/eller magnetiska fält. Exempel på vanliga analysatorer: Quadrupole Magnetisk eller elektrisk sektor Time-of-flight (ToF) Jonfälla (ion trap) Fourier-transform-joncyklotronresonans MS (FTICR)
14 Viktiga begrepp Massnoggrannhet- Hur noggrant kan massan bestämmas? Upplösning- Förmåga att separera toppar med närliggande massor. Detektionsgräns- Den minsta mängd analyt som ger signal
15 Quadrupole Scannas Instrumentet scannas Konstant fält För varje steg når joner av exakt ett m/z detektorn
16 Quadrupole MS Relativt långsamt instrument Begränsad massnoggrannhet Lätt att kalibrera Robust, relativt billigt Används ofta i MS/MS-experiment
17 Time-of-flight (ToF) Flygrör kv d Då jonen lämnar det elektriska fältet W = mv 2 /2= qv där v=hastigheten, m=massan, q=laddning, V=potentialskillnad Flygtiden genom röret t =d/v (Använder ni i labkursen)
18 För att förbättra upplösningen i ToF används en reflektor = en jonspegel. I reflektorn byter jonerna riktning pga ett elektriskt fält. Beroende av initial rörelseenergi rör sig jonerna olika långt in i fältet innan de vänder. Kompenserar för små skillnader i kinetisk energi, initial position och tidpunkt då jonerna bildades.
19 Jämförelse Linjär ToF Reflektor ToF Intens. [a.u.] 2000 Intens. [a.u.] m /z m /z Samma peptid. Reflektormode ger betydligt bättre upplösning.
20 ToF MS är ett snabbt instrument. - Både elektrospray och MALDI kan användas som jonkälla - Bra val om man vill koppla snabba separationstekniker on-line till masspektrometern - I princip obegränsat massområde - Ger hög upplösning i reflector mode
21 Fourier-transform-joncyklotron-resonans (FTICR) MS Magnet, 9.4 T B Hexapole Electrospray Ion optics Skimmer Capillary Analyzer cell
22 Cyclotron Motion v F B Lorentz force F = q(v x B) f c =qb/2!m Ultrahög upplösning (resolving power >10 6 ) Hög massnoggrannhet (subppm) Hög känslighet m/z
23 Excitation och detektion Ett par excitationsplattor: Joner i resonans med excitationsfrekvensen absorberar energi och kommer att cirkulera i bana med större radie. Alla joner med samma m/z rör sig koherent. Ett par detektorplattor: Detekterar strömmen som den koherenta rörelsen ger upphov till. OBS! I en FTICR sker masseparation och detektion på samma plats i cellen!
24 Bra val om man vill analysera -Komplexa prover -Behöver hög massnoggrannhet -De flesta grupper jobbar med ESI- FTICR MS, men möjlighet att jonisera med MALDI finns också.
25 Numera även mycket vanligt med hybridinstrument - Idé: Kombinera de bästa egenskaperna hos två instrument. Ett vanlig exempel är Quadrupole-Time-of-Flight (q-tof) - Bra tandem-ms-möjligheter i ett TOF-instrument!
26 Detektorer Bilden: Princip för elektronmultiplikator Generell princip: Jonerna når ytan på detektorn Elektronöverföring sker Elektrisk ström Signal till datorn som omvandlar till masspektrum
27 Tolkning av masspekta Isotopfördelning i ett spektrum med god upplösning Monoisotopisk massa 1:a isotoptoppen ( 12 C " 98,9%, 13 C " 1,1% => Vi får olika teoretiska massor beroende av isotopsammansättningen => Isotoptoppar) 2:a isotoptoppen I spektrum med hög upplösning kan vi lätt avgöra vilken laddning jonen har, och därmed molekylmassan m/z (Från FTICR)
28 M+H + M+2H + M+3H + M+4H +
29 Tandem MS, peptidfragmentering Ger info om sekvensen, peptidens uppbyggnad. H 2 N - a 1 b 1 c 1 O O CH C NH CH C - - R 1 R 2 x n-1 y n-1 z n-1 Fragmenten kallas a, b och c respektive x, y och z beroende på var fragmenteringen sker och vilken ände som joniseras.
30 HUR DÅ? Exempel Fragmentering i quadrupole Q1 Q2 Q3 Val av precursorjon Kollisionscell. Jonerna kolliderar med gasmolekyler Scannas. Ett massspektrum registreras CID - collision induced dissociation (ovan) Här dominerar fragmentering av peptidbindning, dvs vi får b- och y-fragment! CID kan genereras i de flesta masspektrometrar på olika sätt. Andra sätt att fragmentera kan vara genom att beskjuta provmolekylerna med fotoner (laser) eller elektroner.
31 Aminosyrornas massor (i peptidkedjan) Klipp in tabellen från kursboken.
32 Skillnaden mellan två närliggande fragment ger massan på den aminosyra som skiljer. b-fragments V A Q L E L G G G y-fragments G G G L b 7 [M+2H] 2+ y 11 y 12 b 11 b 6 b 8 b 9 b 10 y 13 y 14 y15 b12 b13 b14 b15 y17 y19 b m/z Vi räknar ett exempel!
33 Traditionell Proteomics Separera proteiner på gel Färga in Lokalisera spottar av intresse Skär ut gelbit Digerera proteinet med hjälp av ett enzym (trypsin) Kör MS på resulterande peptider Databassökning 2D PAGE ryggmärgsvätska Figure from Kim et al. Stroke 2003:24,
34 Trypsin klyver specifikt C-terminalt om lysin (K) och arginin (R). Myoglobin GLSDGEWQLVLNVWGKVEADIPGHGQEVLIRLFKGHPETLEKFDKFKHLKS EDEMKASEDLKKHGATVLTALGGILKKKGHHEAEIKPLAQSHATKHKIPVKYL EFISECIIQVLQSKHP GDFGADAQGAMNKALELFRKDMASNYKELGFQG (Leta upp klyvningssajterna!) Viktigt att definiera klyvningsförhållandena, t.ex. reducera cysteinbryggor.
35 Tänkbara tryptiska peptider (myoglobin) (K) HLK (S) (R) LFK (G) (K) FDK (F) (K) IPVK (Y) (K) ELGFQG (-) (K) ASEDLK (K) (K) SEDEMK (A) (K) ALELFR (K) Met-ox (K)SEDEMK(A) (K) DMASNYK (E) Met-ox (K)DMASNYK(E) (K) GHPETLEK (F) (K) HGATVLTALGGILK (K) (K) HPGDFGADAQGAMNK (A) Met-ox (K)HPGDFGADAQGAMNK(A) (K) VEADIPGHGQEVLIR (L) (-) GLSDGEWQLVLNVWGK (V) (K) GHHEAEIKPLAQSHATK (H) (K) YLEFISECIIQVLQSK (H)
36 Exempel: Enzymatiskt digerat, serum albumin Elektrospray Intens. [a.u.] 4000 MALDI m/z m /z Man får komplexa spektra. Elektrosprayspektret något mer komplext än MALDIspektret. Då man använder elektrospray är det även vanligt att analysera med HPLC-MS.
37 Databassökningar (Exempel på program) Info från gel Välj tolerans beroende på MS-metod Klistra in massorna här!
38 Man får en lista på tänkbara proteiner rankade i ordning efter vilken som är troligast.
39 Information om vilka peptider som matchade de experimentella massorna, var i proteinsekvensen dessa befinner sig och mätfelet.
40 Alternativa metoder Shot-gun eller bottom-up proteomics Klyv proteinerna mha ett enzym Separera peptiderna (LC, CE eller separation i flera dimensioner) Detektion med MS eller MS/MS Databassökningar Enzymatic digestion Liquid chromatography MS or MS/MS Proteins Peptides
41 Ryggmärgsvätska, klyvt med trypsin. (LC-MS) tid m/z Fördelar: Man slipper gel-steget, problem med pi och hydrofobicitet Flera peptider från samma protein Lätt att automatisera Svårigheter: Komplext mönster Peptiderna från ett protein eluerar vid olika tider Många sökmotorer är konstruerade för analys av gelband
42 Kvantitativ proteomics Jämför koncentrationer i två prover. Flera gelfria metoder bygger på kemisk inmärkning Sample A Label with a light marker Sample B Label with a heavy marker Combine the samples I masspektret ser man signaler i par. Den relativa intensiteten ger relativ koncentration. Mass spectrometry Relative quantification
43 Exempel ICAT Affinity tag Linker Reactive group Länkdelen innehåller 1 H eller deuterium 2 H på X-positionerna. Skillnad i massa mellan tung och lätt markör blir 8 Da. Reaktiva gruppen märker in cysteiner. En biotin-tag för isolering av inmärkta peptider.
44 Att tänka på vid provpreparering Proverna måste vara lösta i för joniseringstekniken lämpliga lösningsmedel. Salter stör joniseringen. Kontaminanter från laboranten bör undvikas. Handskar på! (Vanligt: keratin från hud, polyetylenglykol (PEG) från t.ex. hudkrämer).
45 Vilka mängder är lämpliga att jobba med? MALDI Lämplig mängd peptid på MALDI-target är 1 pmol (10-12 mol). Man laddar ca 1 µl av varje prov. För proteiner behövs något större mängd, beroende på molekylens storlek. Electrospray Vid direktinfusion är en lämplig provkoncentration 1µM. Nanospray har drastiskt ökat känsligheten i elektrosprayinstrument. Låga flöden ca 10nL/min används. Provåtgången är mycket låg. Kopplingar av olika separationstekniker till masspektrometern ökar känsligheten. Provets komplexitet minskar, varje komponent koncentreras. Rekord: 30 zeptomol (10-21 mol) av proteiner i storleksordningen 8 to 20 kda har detekterats i en specialpreparerad FTICR MS.
Masspektrometri. Masspektrometrisk utrustning. Insläppssystem (ex.) GC-MS (molekylseparator) Molekylär Masspektrometri
Masspektrometri Atomär masspektrometri 1. Atomisering 2. Jonisering 3. Separation map m/z 4. Detektion Molekylär masspektrometri Som ovan steg 2-4. Molekylär Masspektrometri En metod av central betydelse
Läs merRening, inmärkning och användning av ett målprotein
Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981 Upplägg av labben Framtagning
Läs merFörslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.
1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad
Läs merLABORATION MALDI-TOF-MS BIOMÄTTEKNIK HT 2007
LABORATION MALDI-TOF-MS BIOMÄTTEKNIK HT 2007 100 90 80 70 Voyager Spec #1[BP = 4114.6, 1486] 4114.53 1486.0 % Intensity 60 50 40 30 20 2058.00 4121.22 10 0 999.0 1799.4 2599.8 3400.2 4200.6 0 5001.0 Mass
Läs merForskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom
Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Erik Portelius Sahlgrenska Universitetssjukhuset, PhD Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet Kompetensutveckling
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Läs mer1 (5) A /
Kravspacifikation bilaga 1 1 (5) Datum 2017-07-11 Diarienr (åberopas) Saknr A.289.760/2017 935 Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum - NFC Handläggare Björn Sundkvist E-post bjorn.sundkvist@polisen.se
Läs merTheory Swedish (Sweden)
Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.
Läs merKarbapenemasdetektion med MALDI-TOF. Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro
Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro Hur funkar det? Vad gör mass-spektrometern? Laser bombarderar
Läs merFöreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning
Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens
Läs merJonbyteskromatografi
Jonbyteskromatografi Den mest frekvent använda proteinreningsmetoden Bygger på laddad interaktion mellan målproteinet i lösning och en fast matris. Beroende av:! Lösningens ph! Målproteinet och kontaminanternas
Läs merPreparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Läs merIntroduktion till laboration Biokemi 1
Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,
Läs merUndersökning av jonvätskematrisers detektion på olika typer av MALDI-plattor
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 06 Undersökning av jonvätskematrisers detektion på olika typer av MALDI-plattor Erik Börjesson KTH Royal institute of technology KTH KEMIVETENSKAP EXAMENSARBETE
Läs merICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.
ICA IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.se 1 1. Inledning ICA (ion Composition Analyzer) är en jonmasspektrometer
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs merAtt analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten
Att analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten 30 november 2017 Erik Westerberg, Johan Rosén, Emma Eriksson Kemiavdelningen, Livsmedelsverket
Läs merFöreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser
Läs mer) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)
Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari 2014. Uppgift 1 (10p) För akronymerna FT- IR, AUC, AFM, UV och MALDI: a) Skriv ut förkortningen! b) Föreslå för varje metod två egenskaper hos biomolekyler som
Läs merSPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING
1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i
Läs merTentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00
Kod:... Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00 Personlig identifierare: Läs detta först: 1. Skriv din kod på varje blad! 2. Mobiltelefoner (tysta!), väskor och ytterkläder
Läs merTentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14
Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar
Läs merSKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten
SKB 2010-11-15 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Förslag på undersökningar och genomförda undersökningar Koppartrådar Vatten Förslutningsbleck (Pd) Glasprovrör Förslutningsfog läcker ej Luftspalt
Läs mer2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC)
Analysmetoder Michael Pettersson michael.pettersson@swedgeo.se, 08-578 455 10 Utbildningsdag Oljeföroreningar 2014-09-03 2014- Detta pass: Olika analysmetoder för petroleumkolväten Fördelar och nackdelar
Läs merLaboration 1. Introduktion 1 H-NMR, tuning-matchning, shimning
1 H-NMR, tuning-matchning, shimning KR Teori Tuning/matching Den centrala komponenten av en probe är en liten spole, i vilken provet hamnar när man haft ned det i magneten. För att spolen skall kunna sända
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merSPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse
Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,
Läs merKromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation.
Kromatografi Kromatografi Ämne A Ämne B eparation Identifiering Tswett, kromatografi, början 900-t artin & ynge, fördeln.krom., 940-t James & artin, GC, 950-t nyde, ber mfl, PLC, 970-t mg Kvantifiering
Läs merGrundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Läs merExperimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration
Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Anna Martinelli Christoph Langhammer Mer info: Klicka er fram till kurshemsidan via Chalmers studieportal Spektroskopi Studier
Läs merVitamin D Lc-Ms/Ms. Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö
Vitamin D Lc-Ms/Ms Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö 25-OH-Vitamin D3 + D2 3-epi-25-OH-Vitamin D3 + D2 1,25-di-hydroxy-Vitamin D3+D2 25-OH-Vitamin D3 + D2 3-epi-25-OH-Vitamin D3
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2013-01-15 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30-38.5 poäng
Läs merKromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC
Kromatografi Den kromatografiska processen Separationsmetod, där komponenterna som ska separeras, fördelas mellan två faser, en stationär fas och en mobil fas. Injektion 0 min Vätskekromatografi vätska
Läs merMALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö Klinisk Mikrobiologi Växjö-Karlskrona Bruker Microflex Karlskrona 2010 Växjö 2011 MALDI-TOF Artbestämning Subtypning Resistens
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =
Läs merNMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans
NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans Nuclear Magnetic Resonance Viktiga kärnor: 1 and 13 NMR används för strukturanalys av organiska föreningar Väteatomer med olika omgivning tar upp
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2011-10-22 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merNarkotikafri gymnasieskola. Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv & Mats Ohlson
Narkotikafri gymnasieskola Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv 2018-12-03 & 2018-12-04 Mats Ohlson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Introduktion Val av
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merGaskromatografi (GC) Niklas Dahrén
Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och
Läs merAnalytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid
Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från
Läs merDownstream Processing
Downstream Processing 4 huvudsteg i ett reningsförfarande 1. Förfraktionering Avlägsna fasta partiklar, ex celldebris. Sker via centrifugering, filtrering, sedimentering, flockulering Ställa in ph, jonstyrka.
Läs merHögupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en
Läs merUpp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A
Upp gifter 1. Beskriv den magnetiska kraften som verkar på ledaren, både till storlek och till riktning. Den del av ledaren som är inne i magnetfältet kan antas vara 45 cm i samtliga fall. a. b. I=1,9
Läs merETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING
Läs merLaboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR
Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merAnalys av tandmaterial
U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: Miroslava Sedlakova, Maria Öhman Sektion: Materialanalys E-post: miroslava.sedlakova@swerea.se Datum: 20130604 Er referens : Lars Narhed
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs mer1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Läs merFöreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4
Läs merRepetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merU-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger.
1(5) S/U-Proteinprofil Bakgrund, indikation och tolkning S-Proteinprofil ger främst en uppfattning om akutfasreaktionen och immunglobulinmönstret hos patienten. Indikationerna är utredning av förhöjd SR,
Läs merSluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).
Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel
Läs merTENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI
Molekylär Cellbiologi TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI MÅNDAGEN DEN 26 MARS 2001 EFTERNAMN:... FÖRNAMN:... PERSONNUMMER:... POÄNGSUMMA: RESULTAT: Skriv namn och personnummer på ev. lösa blad. Tentamen innehåller
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs merCu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning
Sidan 1 av 17 Sammanfattning av korrosionsförsök: Cu i rent vatten efter 6 månader Experimentaluppställning Sidan 2 av 17 Varifrån kommer vätgas och korrosionsprodukter? Gasfasen Vätskefasen H 2 O Tryck(tid)
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00
Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h 9 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-29 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, linjal, gradskiva, gymnasieformelsamling,
Läs merInstitutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =
Läs merTentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid
Läs merAnalysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén GC och HPLC GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merUpp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?
Upp gifter 1. Räkna om till elektronvolt. a. 3,65 10 J 1 J. Räkna om till joule. a.,8 ev 4,5 ev 3. Vilket är den längsta ljusvåglängd som kan slå loss elektroner från en a. natriumyta? kiselyta? 4. Kan
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merBruksanvisning IVD Matrix HCCA-portioned
Bruksanvisning IVD Matrix HCCA-portioned Renad matrissubstans för matrisstödd laserdesorption och laserjonisering med löptidsmätt masspektrometri (MALDI-TOF-MS). CARE- produkter är utformade för att stödja
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merLED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011
LED lamper for UV-lys Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 Labino Labino utvecklar och tillverkar UV- and vitljuslampor för industri och offentlig sektor Lamporna är baserade på MPXL och LED
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs merFysikum Kandidatprogrammet FK VT16 DEMONSTRATIONER MAGNETISM II. Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m
DEMONSTRATIONER MAGNETISM II Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m Uppdaterad den 10 november 015 Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett
Läs merNya biomarkörer för diagnostik av tidig ovarialcancer; studier på cystvätskor och blod
Nya biomarkörer för diagnostik av tidig ovarialcancer; studier på cystvätskor och blod Karin Sundfeldt Docent Kvinnokliniken Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Ovarialcystor/cancer Diagnostik
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merSnabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor.
343 Snabba atomer och lysande stjärnor Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor. Atomspektroskopi en Lundatradition Undersökningar av atomernas
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merMagnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I
Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
Läs merLouise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdagen den 11 april 2012 kl 8:30-13:30 i Väg och vattensalarna Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka
Läs merÖvergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet. Infraröd spektroskopi
Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Infraröd spektroskopi Lägre energier än VIS Infraröd spektroskopi Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Intensiteten är relaterad till
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En
Läs merVätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén
Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merAnalysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Både GC och HPLC är vanliga analysmetoder GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-01-12 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =
Läs mer