Syror och baser. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9A
|
|
- Malin Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetshäfte Namn: Klass: 9A 1
2 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband genomföra systematiska undersökningar i kemi Centralt innehåll: Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt ph-värde. Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället samt hur de påverkar hälsan. Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Analysmetoder såsom identifikation av ämnen. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Skolverkets definition av en naturvetenskaplig undersökning: En naturvetenskaplig undersökning går ut på att få svar på en fråga eller bevisa ett påstående. För att göra detta genomförs mätningar och observationer. Det kan finnas faktorer som kan påverka undersökningens mätningar. De kallas för felkällor. För att få ett så korrekt resultat som möjligt bör felkällor undvikas. Om felkällor undvikits och undersökningen i övrigt är tillräckligt bra utformad så ska det vara möjligt för någon annan att göra undersökningen och då få liknande resultat. 2
3 Tidsplanering: 9A Tisdag 50 Onsdag 50 Torsdag /9 Genomgång: atomer och joner Arbeta med frågor s /9 Genomgång: ph Arbeta med frågor s /9 Arbeta med frågor s /9 Labb: s Surt, neutralt eller basiskt? Arbeta med frågor s.8 20/9 Åsöjoggen 21/9 (Gröna Lund em) Inför Gröna Lund Planera laboration 39 26/9 Efter Gröna Lund Dokumentera laboration 27/9 Labb: s Syror likheter och skillnader? 28/9 Genomgång: syror Arbeta med frågor s /10 Labb: s Är socker en bas? 4/10 Genomgång: baser Arbeta med frågor s /10 Labb: s Kan tandkräm neutralisera syror? 41 10/10 Genomgång: neutralisation Test sant eller falskt 42 17/10 Atom- och kärnfysik Atomens inre 43 24/10 Atom- och kärnfysik Radioaktivitet 44 11/10 Test sant eller falskt 12/ PROV 18/10 (Framtidståget 13-14) 19/10 Samtalsdag Atom- och kärnfysik Atomens inre 25/10 Samtalsdag 26/10 Atom- och kärnfysik Radioaktivitet i kroppen 31/10 HÖSTLOV 1/11 2/11 Undervisning: Teori genomgångar och arbeta med frågor Praktiskt laborationer Källor: Kemi spektrum (svart bok): - Atomen s Syror och baser har olika ph s Syror lämnar ifrån sig vätejoner s Baser tar upp vätejoner s Salter s.126 3
4 Kunskapskrav: E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4
5 Periodiska systemet 5
6 Elektroner i atomer 6
7 Atomer och periodiska systemet Ke Spektrum s Ungefär hur många olika atomer finns det? 2. Vilka tre delar består en atom av och vilken laddning har de? 3. Vad visar en atoms atomnummer? 4. Hur många elektroner får plats på varje elektronskal? 5. a) Rita in protoner och elektroner i skalen för atomerna i grupp 1. och grupp 2. b) Rita in protoner och elektroner i skalen för atomerna i grupp 16 och grupp 17. c) Rita in protoner och elektroner i skalen för atomerna i grupp Rita en atommodell av: a) magnesium som har atomnummer 12 b) klor som har atomnummer Vad har alla atomer i det periodiska systemet gemensamt som står i samma a) grupp? b) period? 8. a) Vad har alla ädelgaser gemensamt? b) Vad innebär ädelgasstruktur? 9. a) Vad är en valenselektron? b) Hur många valenselektroner har magnesium? 10. Vem skapade det periodiska systemet, och hur gick det till? 7
8 Joner, föreningar och salter Ke Spektrum s Förklara vad det är för skillnad mellan en atom och en jon. 2. Hur bildas positiva joner? 3. Hur bildas negativa joner? 4. Hur bildas joner som i det periodiska systemet tillhör a) grupp 1 b) grupp Hur bildas en jonförening (ex koksaltet NaCl)? 6. En skillnad mellan en sockerlösning och en saltlösning är att saltlösningen kan leda elektrisk ström. Försök förklara vad det beror på. 7. Vilka joner bildar dessa atomer? Siffran står för grundämnets atomnummer. Skriv jonens kemiska tecken och laddning. a) Natrium 11 b) Klor 17 c) Syre 8 d) Beryllium 4 e) Kväve 7 Ke Spektrum s Vad heter dessa sammansatta joner? a) CO 3 b) NO 3 c) SO 4 d) OH - 9. Fyll i tabellens rutor så att de kemiska reaktionerna blir balanserade. Jonföreningen är alltid neutral som helhet, så jonerna måste tillsammans ha lika många plus- och minusladdningar. Jonförening Positiv jon Negativ jon Kemisk formel a) Natriumklorid Na + + Cl - b) Litiumoxid + O 2- c) Natriumhydroxid + d) Salpetersyra H NO 3 e) Magnesiumsulfat + 2- SO 4 NaOH f) Kolsyra H + + H 2 CO 3 g) Kalciumdihydroxid Ca +2 + h) Svavelsyra H + + H 2 SO 4 8
9 Syror och baser har olika ph Ke Spektrum s Ge exempel på livsmedel som innehåller syror. 2. Ge exempel på ett ämne som är neutralt. 3. Starka syror och baser är frätande. a) Vad kan hända om du får dem på huden? b) Vad händer med hudens proteiner och fetter? c) Vad ska du göra om du råkar få stark syra på huden? 4. a) Vad är en indikator? b) Ge två exempel på indikatorer. 5. a) Vilka ph-värden kan en sur lösning ha? b) Vilket ph-värde har neutrala lösningar? c) Vilka ph-värden kan en basisk lösning ha? 6. Förklara hur du kan använda dig av ph-pappret för att ta reda på om en lösning är sur, neutral eller basisk. Använd exempel på färger och siffror där du kan. 7. Markera på ph-skalan nedan var gränserna finns eller startar för a) svag syra b) rent vatten c) stark basiskt lösning d) filmjölk e) tvål f) koncentrerad svavelsyra g) bikarbonat (svag bas) h) ketchup a) Vilket ph-värde har vårt blod? b) Varför är det viktigt blodets ph-värde kontrolleras inom sjukvården? 9
10 Syror lämnar ifrån sig vätejoner Ke Spektrum s Vilken positiv jon finns i alla syror? 2. Vad är det för skillnad på en koncentrerad syra och en utspädd syra? 3. Vad är det för skillnad på en stark och en svag syra? 4. Namnge minst tre svaga syror och berätta vilka livsmedel vi kan hitta dessa syror. 5. a) Namnge 3 starka syror. b) Skriv deras kemiska förkortning. c) Vilka användningsområden har starka syror? 6. Vilka egenskaper är gemensamma för alla syror? 7. Vilka joner innehåller svavelsyra? 8. Du får en flaska med en okänd lösning av läraren. Din uppgift är att ta reda på vad det är för lösning. Beskriv hur du gör för att kommer fram till ett svar. Använd bland annat dina kunskaper om olika lösningars egenskaper inklusive laborationer. Du har valfritt material att arbeta med! 10
11 Baser tar upp vätejoner Ke Spektrum s Vad är det för skillnad på en stark och en svag bas? 2. a) Vilken kemisk förkortning har basen natriumhydroxid? b) Hur fungerar natriumhydroxid som fettlösare? c) Ge fler exempel på användningsområden för natriumhydroxid. 3. Namnge minst tre svaga baser och berätta vilka livsmedel vi kan hitta dessa baser. 4. a) Vilken kemisk förkortning har basen ammoniak? b) Hur kan man känna igen ammoniak? c) Ge exempel på användningsområden för ammoniak. 5. Beskriv hur kalk Ca(OH) 2 kan neutralisera syror. 6. Skalen på kräftdjur består av kalk. Vad händer med kräftdjurens skal när de utsätts för sura miljöer? Motivera, gärna med modeller! 7. En sjö har fått ett alldeles för lågt ph-värde så livet i sjön håller på att dö ut. a) Nämn två orsaker till att mark och vatten blir försurat. b) Förklara vilka konsekvenser surt regn kan få på land och i vatten. c) Ge förslag på hur man kan göra för att försöka rädda sjön! 11
12 Upptäckter 1. Ge exempel på och beskriv några upptäckter inom området syror och baser som förändrat människors sätt att leva och utveckla samhället. Till exempel hur påverkade handelsgödsel människors födotillgång och sätt att bo och arbeta i samhället? Eller hur påverkade upptäckten av kolsyra som tillsats i läsk vår konsumtion och vilka konsekvenser det kan ge? 2. Förklara och visa på samband mellan några olika upptäckter inom området syror och baser som har haft betydelse för människors levnadsvillkor. Till exempel upptäckten av hur våra utsläpp av koldioxid försurat mark- och vattenmiljöer i samband med hur neutralisation och tekniska industrilösningar förändrat miljön (ex elbil istället för bensinmotor). 12
13 Syror och baser Surt, neutralt eller basiskt? Vattenlösningar kan vara sura, neutrala eller basiska. Nu ska du undersöka några vanliga varor och placera dem i någon av grupperna med hjälp av BTB eller ph-papper. Frågeställning Vilka av följande varor är sura, neutrala och basiska? Hypotes + Resultat Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Basisk Neutral Sur Motivering till hypotesen Vara Hypotes Resultat Hypotes Resultat Hypotes Resultat Ketchup Citron Kaffe Socker Filmjölk Maskindiskmedel Samarin Potatis Bikarbonat Äpple Fönsterputs Undersökningsmetod Förslag på undersökningsmetod: 1. Hämta en vara i en liten bägare, och gör en vattenlösning av varorna. 2. Undersök vattenlösningarna med ph-papper (eller annan lämplig indikator). 3. Diska materialet noga och häng på tork. Skriv in dina resultat i tabellen. Material Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning: varor: övrigt: 13
14 Surt, neutralt eller basiskt? Säkerhetsföreskrift Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem. Resultat - Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen. Slutsats Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning. Felkälla Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet. Förbättring Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Ny frågeställning Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen? 14
15 Syror och baser Syror - likheter och skillnader? Det finns många olika syror. Men vad skiljer egentligen de olika syrorna åt, och vad har de gemensamt? Frågeställning Vilka egenskaper såsom färg, lukt, ph-värde, ledningsförmåga, frätanade på metall samt bildar vätgas har syror gemensamt och vad skiljer dem åt? Hypotes Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Syra Färg Lukt ph-värde Leder el Saltsyra (HCl) Svavelsyra (H 2 SO 4 ) Salpetersyra (HNO 3 ) Ättiksyra (CH 3 COOH) Citronsyra (C 6 H 8 O 7 ) Fräter på metall Bildar vätgas Undersökningsmetod - Förslag på undersökningsmetod: 1. Mät upp 3 ml syra i ett mätglas, och häll sedan syran i en liten bägare. 2. Titta på färgen, lukta, doppa ph-papper samt testa ledningsförmågan med en doppelektrod. 3. Häll över syran till ett provrör med hjälp av en tratt. 4. Stoppa ner en bit magnesium och sätt på en kork. Om metallen bildar bubblor fräter syran på metallen. 5. Tänd en trästicka och stoppa vid provrörets öppning så fort du tar bort korken. Om syran bildar vätgas avger det ljud (ex tjuter till). 6. Diska materialet noga och häng på tork. Skriv in dina resultat i tabellen. Material - Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning: Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, ättiksyra, citronsyra,. 15
16 Syror och baser Syror - likheter och skillnader? Säkerhetsföreskrift Syror fräter och kan irritera hud och skada ögonen. Använd skyddsglasögon och förkläde. Resultat - Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen. Syra Färg Lukt ph-värde Leder el Saltsyra (HCl) Svavelsyra (H 2 SO 4 ) Salpetersyra (HNO 3 ) Ättiksyra (CH 3 COOH) Citronsyra (C 6 H 8 O 7 ) Fräter på metall Bildar vätgas Slutsats Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning. Felkälla Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet. Förbättring Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Ny frågeställning Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen? 16
17 Syror och baser Är socker en bas? Motsatsen till syror är baser. Men är socker motsatsen till syra? Jämför egenskaperna mellan baser och sockerlösning och dra din egen slutsats. Vad krävs egentligen för att kallas för bas? (Baser tar upp vätejoner (H + ) och bildar därför inte vätgas.) Frågeställning Är socker en bas? Jämför sockrets egenskaper med kända basers typsiska egenskaper. Hypotes Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Bas Färg Lukt ph-värde Leder el Känsla på huden Natriumhydroxid (NaOH) Kaliumhydroxid (KOH) Ammoniak (NH 3 ) Kalkvatten (Ca(OH) 2 ) Socker (C 12 H 22 O 11 ) Undersökningsmetod - Förslag på undersökningsmetod: 1. Mät upp 3 ml bas i ett mätglas, och häll sedan basen i en liten bägare. 2. Titta på färgen, lukta, doppa ph-papper samt testa ledningsförmågan med en doppelektrod. Ta en droppe bas på tummen och gnid mot pekfingret. Typisk känsla är att baser känns hala eftersom de löser fett. 3. Lös upp en sked socker i 10 ml vatten i en liten bägare. Titta på färgen, lukta, doppa ph-papper, ledningsförmåga samt känslan mellan fingrarna. 4. Diska materialet noga och häng på tork. Skriv in dina resultat i tabellen. Material - Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning: Natriumhydroxid, kaliumhydroxid, ammoniak, kalkvatten, socker, vatten 17
18 Är socker en bas? Säkerhetsföreskrift Baser fräter och kan irritera hud och skada ögonen. Använd skyddsglasögon och förkläde. Resultat - Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen. Bas Färg Lukt ph-värde Leder el Känsla på huden Natriumhydroxid (NaOH) Kaliumhydroxid (KOH) Ammoniak (NH 3 ) Kalkvatten (Ca(OH) 2 ) Socker (C 12 H 22 O 11 ) Slutsats Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning. Felkälla Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet. Förbättring Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Ny frågeställning Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen? 18
19 Kan tandkräm neutralisera syror? Att suga på karameller och dricka läsk är inte bra för tänderna eftersom de innehåller socker och syra. Men frätskadorna kan motverkas! Frågeställning Kan tandkräm och tuggummi förhindra syraattacker på tänderna? Hypotes Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför du tror som du gör. Undersökningsmetod Förslag på undersökningsmetod 1: 1. Lös upp en sur godis i en bägare med 10 ml vatten. 2. Mät ph-värdet. 3. Tillsätt lite tandkräm och rör ut det i godislösningen. 4. Mät ph-värdet igen och kontrollera om ph-värdet har förändrats. 5. Diska materialet noga och häng på tork. Undersökningsmetod Förslag på undersökningsmetod 2: 1. Sug på en sur godis eller drick lite läsk. 2. Mät ph-värdet på din saliv genom att spotta på ett ph-papper. 3. Tugga på ett tuggummi en stund och mät ph-värdet igen. Har det förändrats? Material Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning: Säkerhetsföreskrift Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem. 19
20 Kan tandkräm neutralisera syror? Resultat - Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen. Godislösning Godislösning + Tandkräm Saliv Saliv + Tuggummi ph Metod 1. ph Metod 2. Slutsats Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning. Felkälla Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet. Förbättring Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Ny frågeställning Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen? 20
21 Blanda en syra och en bas En syra och en bas är kemiskt sett varandras motsatser. Så vad händer om de blandas i lika mängd? Frågeställning Vad händer om en syra och en bas blandas i lika mängd? Hypotes Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför du tror som du gör. Undersökningsmetod Förslag på undersökningsmetod: 1. Mät upp 10 ml saltsyra i en bägare, och 10 ml natriumhydroxid i en annan bägare. 2. Tillsätt ett par droppar indikator (ex BTB) i den basiska bägaren. 3. Häll mycket försiktigt och under omrörning ner saltsyran i natriumhydroxiden. Sluta blanda när indikatorn visar att blandningen är neutral. 4. Hur känns det när du tar på utsidan av bägaren? 5. Häll vätskan i en kristallisationsskål och ställ skålen i ett fönster. Vad tror du bildas när vätskan har avdunstat? 6. Diska övrigt material noga och häng på tork. Material Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning: 21
22 Blanda en syra och en bas Säkerhetsföreskrift Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem. Resultat Redovisa resultatet från undersökningen. Slutsats Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning. Felkälla Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet. Förbättring Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. 22
23 Syror och baser Ändras ph-värdet om det späds med vatten? Saft smakar olika starkt beroende på hur mycket vatten du späder den med. Vad händer när syror och baser späds med vatten? Frågeställning Hur ändras ph-värdet när syror och baser späds med vatten? Hypotes Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför du tror som du gör. Undersökningsmetod Förslag på undersökningsmetod: 1. Mät upp 1 ml syra i ett mätglas. Mät syrans ph-värde. 2. Späd syran 10 gånger med vatten. Alltså den totala mängden ska bli 10 ml, så fyll upp med 9 ml vatten. 3. Mät ph-värdet efter spädningen. 4. Späd syran 10 gånger med vatten (10 ml + 90 ml). Mät ph-värdet på den nya lösningen. 5. Fortsätt späd lösningen 10 gånger mellan varje mätning. Rita en kurva över hur phvärdet ändras efter varje spädning. Vilket ph-värde får lösningen till slut? 6. Gör om samma sak med basen. 7. Diska materialet noga och häng på tork. Skriv in dina resultat i tabellen. Material Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning: 23
24 Ändras ph-värdet om det späds med vatten? Säkerhetsföreskrift Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem. Resultat - Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen. Ämne ph start ph spädning 1. ph spädning 2. ph spädning 3. ph spädning 4. Syra Bas Slutsats Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning. Felkälla Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet. Förbättring Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. 24
25 Syror och baser Sur nederbörd? Försurningen av sjö och mark beror till stor del på att nederbörden är sur. Men hur sur är vår nederbörd? Frågeställning Är nederbörden sur? Hypotes + Resultat Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför du tror som du gör. Behöver du förbereda en tabell? Undersökningsmetod Förslag på undersökningsmetod: 1. Samla upp nederbörd i en bägare. 2. Bestäm ph-värdet. 3. Diska materialet noga och häng på tork. Material Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning: Säkerhetsföreskrift Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem. 25
26 Sur nederbörd? Resultat Redovisa resultatet från undersökningen (gärna i en tabell om du har flera mätvärden). Slutsats Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning. Felkälla Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet. Förbättring Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Ny frågeställning Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen? 26
3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merBegrepp vem hör ihop med vem?
Syftet med arbetet är att du ska utveckla din förmåga att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Målet är att
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merSyror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.
FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning
Läs merKemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merPedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013
Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.
Läs merSyror, baser och jonföreningar
Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera
Läs merLösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.
Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merPauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs meranvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merSyror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".
Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån
Läs merStålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D
Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så
Läs merSura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)
Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merVatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).
Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merIndikator BTB. lösning
Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle
Läs merSyror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27
Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merKemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna
Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin
Läs merPeriodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg
Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-10-23 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel:
Läs merNäringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8A
Arbetshäfte Namn: Klass: 8A 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband inuti människan genomföra
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merAtomer, joner och kemiska reaktioner
Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3
MI 3.11 MI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs merHemlaboration 4 A (Norrköping)
Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merMål och betygskriterier för kemi
Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merFACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK
FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merNäringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8B
Arbetshäfte Namn: Klass: 8B 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband inuti människan genomföra
Läs merÄmnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merI vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.
TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merAREA 41 KEMINS GRUNDER
2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merMånadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6
Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den
Läs merISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB
ISBN 978-91-47-12384-1 2017 Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Bildförteckning:
Läs merArbetslag Gamma År 8 HT 2018
Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merLPP Energi och elektricitet År 7
LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde
Läs merStudieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ
Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs mer1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merSyror och baser 1. Indikatorer
Syror och baser 1 NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET SYROR OCH BASER 1 KAN DU ge exempel på några indikatorer och deras egenskaper redogöra för ph-skalan och ph-värdena för en syra, en bas och en neutral
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merJoner, syror och baser
Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,
Läs merJoner, syror och baser
Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,
Läs merTerminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012
Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merElevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merElevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merElevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merKrafter märkbara men osynliga
Krafter märkbara men osynliga Arbeta med hypotes och prövning Lärarhandledningen, uppgift 7, sida 231 (elevblad på sida 247), elevboken sida 70. Utvecklar förmåga Genomföra systematiska undersökningar
Läs merÖvningsuppgifter Syror och baser
Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm
Läs merProtonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen
1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin
Läs merÄp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr
Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 19 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 22 Innehållsmatris... 23 Bedömningsmatris... 24
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merNågra vanliga syror och baser
Några vanliga syror och baser Index Namn Sida Syra Bas Ammoniak 2 x Kalciumhydroxid 3 x Kolsyra 4 x Natriumhydroxid 5 x Några vanliga syror 6 x Salpetersyra 7 x Saltsyra 8 x Svavelsyra 9 x Repetitionsfrågor
Läs merI detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera
Läs merElevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merÄmnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning
Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper
Läs merKapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Läs merLPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.
LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merElevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs mer