Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2

Transkript

1 önskar Er välkomna till brandskyddskoordinator LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagare får god kännedom om de förhållanden, under vilket arbete bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna med arbetet. 1

2 Brand / Eld För att vi ska få en fullständig förbränning så måste vi ha rätt blandningsförhållande mellan dessa tre komponenter. Brännbart ämne Fast, flytande, gas 8 Pyrolys Vid värmepåverkan sönderdelas fasta material så att de avger brännbara gaser. Det är pyrolysgaserna som börjar brinna när de blandas med syret. Smältpunkt: Den temperatur då ett ämne övergår från fast till flytande form. Flampunkt: Den lägsta temperatur vid vilken en brännbar vätska avger gaser i sådan koncentration att de kan antändas i luft. Termisk tändpunkt: Den temperatur då ett brännbart ämne avger gaser som antänds spontant (utan gnista eller låga) vid kontakt med syre. 2

3 Diesel T-röd Gasol 70%propan 30%butan Bensin (E85) Tändvätska Aceton Smältpunkt < -138 <-60 (-50) Flampunkt (-30) Termisk tändpunkt (300) Brännbarhetsomr, vol % 0, ,6-8 (3-9) 0.6-7,5 2,5-12 Brännbarhetsområde Det område där bränsle och luft har blandats till en sådan koncentration att den kan antändas i luft. Brännbarhetsområde Effekt 100% Luft 21% Syre 0% Gas UB IB ÖB 100% Gas 0% Syre 0% Luft Stål Stålull Diesel Bensin 3

4 Initialbrand Där branden startar i t.ex en soffa eller en papperskorg. Brandstiftare Det föremål som orsakat branden, t.ex spis, TV, levande ljus. Branden kan ta 2 vägar om den avtar självslocknar branden när bränslet tar slut. Bränslekontrollerad brand Tillgången på bränsle styr branden, det finns tillräckligt med syre för att allt bränsle kan brinna 4

5 om den utvecklas. och sprider sig beror på tillgång på bränsle/syre. Ventilationskontrollerad brand Tillgången på syre styr branden, om branden ej får tillräckligt med syre slocknar den. Brandvarnarna bör vara utförda enligt standard SS-EN Larmförlopp Brandförsvaret är framme Upptäckt & larmtid Anspänning Körtid Släckning påbörjas 0 Max 1.5min Max 8.5min 13 Rumsbranden 5

6 . och dessutom ska räddningstjänstens insats underlättas och vara säker. Det ska inte börja brinna... Egenkontroll funktion och förmåga ska upprätthållas.. och en trygg utrymning kunna ske.men om det sker ska det finnas utrustning för att göra ett släckförsök.. och om det misslyckas ska brandens spridning begränsas. mars Riskinventering mars

7 mars Handbrandsläckare är avsedda för snabba insatser ska kunna hanteras av alla Ny standard 1997 SS-EN3 Krav på handbrandsläckare Lag om skydd mot olyckor 2 kap 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder, osv osv 7

8 Klassning av släckare Bränder i fasta material t.ex. trä, textil, papper och många plastmaterial. Dessa material kännetecknas av att de brinner med både flammor och glöd. Bränder i vätskor och fasta ämnen som kan anta vätskeform. T.ex. olja, bensin och plaster. Dessa ämnen kännetecknas av att de brinner med flammor, men utan glöd. Gasbränder, exempelvis bränder i propan och naturgas. De brinner med flamma utan glöd. Provbål Klass A Pulversläckare 6-12 kg 55A 233B C Klass B Skumsläckare 9 liter 27A 233B Kolsyresläckare 5 kg 89B Dielektrisk provning Släckare ska märkas, i klartext, om de har klarat de dielektriska kraven enligt SS-EN 3. Nya vätskesläckare kan godkännas för användning mot brand i elektriskt utrustning. Max 1000 volt. Vid högspänningsanläggningar ska man inte använda vätskesläckare. 8

9 Vattensläckare, A Vatten släcker främst genom kylning. Lämpar sig bäst när glöd förekommer t.ex i trä, tyg och andra fibrösa material. Vatten leder ström och är därför inte godkänd att användas mot brand i elektrisk utrustning. Frysrisk Skumsläckare, AB Skum släcker främst genom kylning men har genom filmbildning även en kvävande effekt. Skum sänker ytspänningen och är lämplig vid vätskebränder. Den är lämplig för butiker, kontor, och offentliga lokaler. Nya släckare är dielektriskt provade och godkända mot brand i elektrisk utrustning upp till 1000 V. Pulversläckare, ABC Pulver är det enda släckmedel som är klassat för samtliga brandtyper. ABC Släcker främst genom kylning En nackdel är att pulver smutsar ner. Den är lämplig för bostäder, verkstäder och mindre industrier. Pulvret leder inte ström 9

10 Koldioxidsläckare, B Släcker genom kvävning, syret trängs bort. Rent släckmedel Lämplig i elcentraler, kontrollrum, storkök Gasen leder inte elektrisk ström Gasen är tyngre än luft. Fettbrandsläckare Släcker på 3 olika sätt Vätskan saponifierar och bildar ett tvålliknande täcke över fettet Vattnet i vätskan förångas och kyler fett och plåtytor. Saltlösningen reagerar med fettet och bildar CO2. 10

11 Val av släckare Görs utifrån : Frysrisk Renhet Utbildning Miljöhänsyn Utomhus/inomhus Elektrisk utrustning Övriga risker mars Brandcell Brandcell är en avgränsad del av en byggnad inom vilken en brand under föreskriven minsta tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden

12 Dörrstängare mars Stäng in branden! mars

13 Utrymningsväg/Utrymningsplan En utrymningsväg skall vara en utgång direkt till gata eller motsvarande. Den skall vara lätt öppningsbar inifrån. 19 Station Fire mars 2015 Uppsamlingsplats mars Tillgänglighet för räddningstjänsten Brandväg Möt upp Nycklar/koder Ritning Risker mars