Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015"

Ebba Falk
för 7 år sedan
Visningar:

1 Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period.

2 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar först in information om hur vädret är just nu. Tillexempel luftuttryck,vindriktning och temperatur. Det görs med hjälp av väderstationer, radiostationer och flygplan och dessutom andvänder man satellitbilder och raderbilder. Sedan gör man en prognos där man kan andvända olika metoder. Det här är vädret idag! Om man har sätt på Nyheterna och efter det är det väder dom kan säga på Torsdag så kommer det blir soligt.

3 Källförteckning Google - NE.se Av Maja och Matilda.

Moln Moln kan bildas på olika sätt. På sommarhalvåret alltså vår och sommar bildas ofta moln som kallas stackmoln och bymoln. Stackmoln bildas ofta när marken värms av solen mer än luften.

4 Moln Moln kan bildas på olika sätt. På sommarhalvåret alltså vår och sommar bildas ofta moln som kallas stackmoln och bymoln. Stackmoln bildas ofta när marken värms av solen mer än luften. Stackmoln kan även kallas vackert-vädersmoln. Stackmoln Moln består utav! Moln består utav vattendroppar. Om det är tillräckligt kallt fryser vattendropparna i molnen till iskristaller som håller sig svävande uppe i luften. Om det blir iskristaller börjar det snöa. Varm front betyder När den varma luften tränger bort den kalla luften kallas det varm front.

5 Typer av moln Bymoln Fjädermoln är oftast hel vita och tunna. När en varmfront är på väg kan dom synas på stora mängder på himlen och bli tjockare mot horisonten. Dimmoln tillhör dem låga molnen uppe i himlen.

6 Valkmoln brukar finnas ganska lågt ner i himlen och finns ofta i Sverige. Böljemoln ligger ofta i medelhöjd uppe i luften. Makrillmoln är moln som ligger väldigt högt uppe i atmosfären.

7 Källförteckning! Ne.se Smhi.se Koll på No biologi fysik och teknik ( boken)

8 Moln! av ingrid och simon! Allamolnbeståravsammasmådroppar.Man kanseattmolnharsammafärger.mennärmoln äriskuggasåserdomgråaut. Solen värmeruppvattnetihavochsjöar. Vattnetavdunstarnärdetvärmsupp. Vattenånganstigerochföljermedvindarna.Det bildasmolndå.molnärsmåvattendropparsom ärsålättaatthållaisigsvävande.dethär ärallatypmoln stackmoln,bymoln,dimmoln,fjädermoln,sjömoln,ski ktmoln,regnmoln. Stackmolnsermanigenfördomärvälldigt bulligapåkanternaochöersidan.stackmolnär faktistoftavit.bymolnbetyderoftakraftiga rengskurar.dimmolnbetyderattdetärdimma ellerduggrengn.fjädermolnsertyputsomvita fjädrariblandkandomhakrokarpåenaänden. Sjömolnärsvårtatthittaeftersomdomärså tunnamendomgörsåattsolenintelyserlika starkt.skitmolnbetyderattdetblirendag meddåligtväder.rengnmolnärtjockt,grått ochoftaganskastort.

65%avjordenärtäcktavmolnoch35%av solen. Molnkanocksåbeståaviskristallersomär frystavattendroppar.detärdådetsnöareller haglariställetförattregna.

9 65%avjordenärtäcktavmolnoch35%av solen. Molnkanocksåbeståaviskristallersomär frystavattendroppar.detärdådetsnöareller haglariställetförattregna. Molnkanseväldigtolikautberoendepåatt tempraturenärolikaochhurvindarnablåser. Källförteckning ne.se No bok och lite hjälp av Laila!

Nederbörd Nederbörd är det som kommer ner från molnen t.e.x regn,hagel och snö. Nederbörd Kan bli om små vattendroppar möter med iskristaller och slår ihop och blir snöflingor.

10 Nederbörd Nederbörd är det som kommer ner från molnen t.e.x regn,hagel och snö. Nederbörd Kan bli om små vattendroppar möter med iskristaller och slår ihop och blir snöflingor. Sen när dom blir tjocka nog så att dom kan falla ner från himlen så kan man säga att dom hoppar ifrån molnet. Där molnet är så kan vattendropparna frysa till is om det är kallt där och när dom kommer ner blir dom regn för att då blir det varmt där nere. snö är frysta vattendroppar som faller ner på jorden. Alltså ibland är det kallt i luften och på jorden. Så om vattendropparna ska falla ner så kan dom fortfarande vara fryst för det är så kallt på jorden och det kallas snö. Om man får en snöflinga på handen så smälter den för att vi har så varm kroppsvärme.

Hagel är nästan samma sak som snö. Fast innan dom hinner falla ner så formas dom i molnet till hårda klumpar. Sen är haglet redo att fara ner på jorden.

11 Hagel är nästan samma sak som snö. Fast innan dom hinner falla ner så formas dom i molnet till hårda klumpar. Sen är haglet redo att fara ner på jorden. det här är hagel Det finns olika typer av nederbörd. En av dom är att när snö faller ner från luften vid minus grader är det snö vid marken. Om snödropparna faller ner när det är plus grader kan dom bli till vattendroppar och det börjar regna. Det är två sätt att det kan komma nederbördar.

1 källförtäckning! WWW.NE.SE SMHI.Se. Koll på No. Av Liv och Casper 1 < http://www.

12 1 källförtäckning! SMHI.Se. Koll på No. Av Liv och Casper 1 < card precipitation e5f01fe08e3f8b11ded6cfeb40a2747f.png >

13 Vindar Så här bildas vindar. Solen värmer upp marken och luften. När luften blir varm blir den större och tar större plats än när den är kall. Varm luft är lättare än kall luft. Den varma och lättare luften stiger uppåt. Genast sugs det in ny luft från sidorna och den fyller igen efter den varma luften. Det är då det börjar blåsa. Vind är alltså när luften rör på sig. En vind kan röra sig åt alla olika håll uppåt, åt sidan eller i virvlar. I Sverige är den vanligaste vindriktningen västlig. Det betyder att vinden blåser från väst till öst. Vindstyrka är ett mått på hur vinden påverkar naturen. Man bedömer styrkan efter en viss skala. Använder man Beaufortskalan innebär till exempel vindstyrka 10 att det blåser storm. Vindhastighet innebär däremot att man mäter vindens hastighet exakt i meter per sekund. Nära markytan mäts den med vindmätare, oftast 10 m över marken. Vindhastigheten ges i m/s, km/h eller knop

Av Lova och Emil Källförteckning: 1. www.

14 Av Lova och Emil Källförteckning: Boken Koll på NO

15 Väderprognos Av Ida P och Noel Meteorologer kallas de som studerar Luften, Atmosfären och olika väder. Meteorologer kan arbeta med att ta reda på hur vädret kommer flera dagar framöver. här är en bild på olika väder. Vi kan få reda på om det är varmt eller kallt.

16 Runt joden så snurrar vädersateliter som knäpper kort på joden. Bilderna visar till exempel hur molnen ser ut och hur oväder rör sig. Väderprognoser är viktiga för att då kan man veta om ska på semester för då vet man var det ska vara för väder. Eller om det blir oväder typ i gävle då kan vi förbereda för att det kan komma till oss. Oväder Ibland kan det bli extrema väderförhållanden, som kan ställa till det för oss människor och skapa kaos. Det kan redan så mycket att det blir översvämningar, eller snöa så mycket att det inte går att komma fram. Vindar kan vara så kraftiga att dom kan vara farliga. Tromb är en extremt kraftig virvelvind. I sverige är det inte så vanligt med tromber.

17 Ibland är det bra väder och ibland är det dåligt väder. Källförteckning: koll på no bok

Växthuseffekten av Paul och Kasper Solens strålar kommer mot vår planet och då studsar dom mot jorden. Solens strålar studsar mot molnen tillbaka till jorden.

18 Växthuseffekten av Paul och Kasper Solens strålar kommer mot vår planet och då studsar dom mot jorden. Solens strålar studsar mot molnen tillbaka till jorden. Sen blir det naturkatastrofer om det är för mycket växthuseffekt. Lite växthuseffekt måste finnas. Om det inte fanns växthuseffekt så skulle det vara 20 grader kallare. Det har blivit för mycket växthuseffekt nu för att vi har för mycket avgas i luften. Vi använder för mycket gas och bensin. Kor och grisar släpper ut bajs och pruttar så det blir värre. Det blir varmare och då smälter isarna. Lösningar: Vi kan åka mindre bilar och mer buss eller cykla. Man kan även äta mer grönsaker istället för kött. Vi ska flyga mindre flyg plan man kan istället åka tåg. Källor: Växthuseffekten: rummet.se/content/hur funkar vaxthuseffekten Växthuseffekten: Växthuseffekten: Nationalencyklopedin:

19 Åska och blixt blixt blixt kan vara farligt En blixt har mycket energi en blixt kan göra mycket skada. hus kan brinna eller träd kan falla. Det är så mycket energi i en blixt att om en bil får en blixt på så kan dom som är i bilen dö. Åska Det är en urladdning i luften vilket som händer ofta följs av ett muller. Blixt,kortvarig elektrisk urladdning i åskmoln, Från åskmoln till åskmoln eller mellan åskmoln och mark. Luften i blixtkanalen upphettas av det elektriska strömmen till hög temperatur, blir starkt lysande och utvidgas explosionsartat. Källförtekning Ne.se Laila. Koll på NO biologi fysik kemi

Atmosfären By Ida & Billy. Det finns luft runt Jorden som kallas Atmosfär. Att andas på marken är mycket lättare än att andas på Mount Everest. För luften där uppe är så tunn.

21 Atmosfären By Ida & Billy. Det finns luft runt Jorden som kallas Atmosfär. Att andas på marken är mycket lättare än att andas på Mount Everest. För luften där uppe är så tunn. Att luften är tunn betyder att det finns så några syremolekyler där uppe. Atmosfären hjälper till att få jämn temperatur. Atmosfären innehåller luft, och luft innehåller syre. Om man andas ut kommer koldioxid och träden gör ny luft av koldioxiden. Från jordytan är det km till slutet av Atmosfären. Atmosfären innehåller koldioxid, kväve, metan,syre,vatten och väte. Dom olika lagren av atmosfären heter: Havsnivån (början) Troposfären 0-11 km Stratosfären km Mesosfären km Termosfären km Exosfären (Slutet) Källförtäckning Ne.se NO boken Wikipedia.se

Relevanta dokument

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara