1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Transkript

1 Flygväder?

2 Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar, böljemoln 2. Altostratus, AS grått täcke 1. Stratus, ST ligger nära marken, ofta turbulens 2. Stratocumulus, SC tunt och brett täcke, fika snö

3 OBS! Moln med stor vertikal utbredning: 1. Cumulus, CU stackliknande, högre än breda TCU = towering CU congestus, upptornande 1. Cumulonimbus, CB upptornande med ett städ, ofta dålig sikt, skurar och turbulens 2. Nimbostratus, NS grått diffust moln

4 Böljemoln Altocumulus Medelhöga moln Om man flyger genom ett böljemolntäcke kan den stigande och sjunkande luften kännas som turbulens.

5 Medelhöga moln Linsformade böljemoln Altocumulus lenticularis De bildas i lä av bergskedjor och kallas också lävågsmoln. Inga dramatiska väderförändringar är att vänta.

6 Tofsformade böljemoln Altocumulus floccus Medelhöga moln Man ser att det är instabilt i atmosfären. Inom några timmar kan en tjock vägg av mörka moln rulla in och ge kraftiga skurar med blixt och dunder.

7 Fjädermoln med krokar Cirrus uncinus Höga moln Om trådarna har krokar och tätnar mot horisonten kan det vara ett lågtryck på väg!

8 Lätta stackmoln, Vackertvädersmoln Låga moln Cumulus humilis De ser ut som bomullstussar. Om de inte är större än på bilden blir det vackert väder hela dagen.

9 Upptornande stackmoln Cumulus congestus Låga moln Om molnen blir så stora som på den här bilden redan på förmiddagen, är det risk för regnskurar på eftermiddagen.

10 Skiktmoln Altostratus Medelhöga moln Solen skiner genom molntäcket som genom en mattglasskiva. Om någon eller några timmar blir det nederbörd.

11 Slöjmoln med Halo Cirrostratus Höga moln Halofenomenet kan vara tecken på nederbörd, troligen inom ett halvt dygn.

12 Åskmoln Moln med stor vertikal utsträckning Cumulonimbus Vattendropparna i toppen fryser och orsakar ett trådigt och städliknande utseende. Det kan snabbt bli oväder med störtskurar, åska, hagel och kraftiga vindbyar!

13 Här följer några exempel på moln och väder 2004, alla bilder är tagna i Kristianstadtrakten

14 Cumulus, CU molnbas sommar Ft, vinter Ft.

15 Cumulus, CU molnbas sommar Ft, vinter Ft.

16 Cumulus, CU - stackliknande

17 Cumulonimbus, CB - upptornande

18 Cumulus, CU - stackliknande

19 Cumulonimbus, CB - upptornande

20 Cirrus, CI - fjädermoln

21 Cumulonimbus, CB - upptornande

22 Stratocumulus, SC tunt uppdelat i element

23 Cirrus, CI - fjädermoln

24 Stratus, ST dimma som lyfts

25 Cirrus, CI - fjädermoln

26 Cirrus, CI - fjädermoln

27 Cirrocumulus, CU - makrillfjäll

28 Mulet, mulet

29 Nimbostratus, NS

30 Låga moln ft Medelhöga ft För att skilja nivåerna från varandra kallar man medelhöga moln alto- och moln som ger nederbörd för nimbu-

31 Molnbasen, cloud base höjden till molnet mätt från marken 100 Ft = Ft = Ft = Ft = 100

32 0/8 SKC (sky clear) klart 1-2/8 FEW (few) enstaka moln 3-4/8 SCT (scattered) spridda moln 5-7/8 BKN (broken) brutet molntäcke 8/8 OVC (overcast) helmulet

33 Vädersymboler Radie 5 km plus 1,5 km på varje sida om banan ut till 5 km bortom banändan Rök, Stoft/Sand och vulkanaska

34 Dimma Fuktdis, mist, BR (brumasse) Dimma, fog FG Torrdis, haze, HZ Låg dimma, shallow fog/mince fog, MIFG

35 Dimbankar fogpatches, BCFG (banc de brouillard)

36 Underkyld dimma freezing fog, FZFG OBS! Vid dimma och temperatur<0 C. FZFG är farlig på så sätt att dimdropparna är underkylda och kletar fast på olika föremål varvid det bildas en ishinna.

37 Inversion bildas då luften närmast marken avkyls, vilket medför att det finns ett varmare luftskikt en bit ovanför.

38 Regn

39 Underkylt duggregn, freezing drizzle, FZDZ Det kan bli mycket svår isbildning på planet och hala banor OBS!

40 Duggregn, drizzle, DZ

41 Kornsnö, snow grains, SG det är underkylt regn som frusit och samma varningar som för underkylt duggregn OBS!

42 Underkylt regn, freezing rain, FZRA bildas när regn från ett varmare luftlager kommer ned i luft med minusgrader. Oftast kortvarigt och förekommer vid byte av luftmassor OBS!

43 Iskorn, ice pellets, PL bildas när de underkylda regndropparna fryser till is och är hårda genomskinliga korn OBS!

44 Snö

45 Snöblandat regn, rain and snow, RASN/SNRA Snöblandat duggregn, drizzle and snow, DZSN/SNDZ Isnålar, diamond dust, IC (ice crystals)

46 Nederbörd i form av byar/skurar Regnskurar, rainshowers, SHRA Snöbyar, snow showers, SHSN Byar av snöblandat regn, mixed rain and snow showers eller sleet, SHRASN eller SHSNRA

47 Hagelbyar OBS! Snöhagel, snow pellets/soft hail, SHGS (gresíl) Småhagel, small hail, SHGS Ishagel, hail, SHGR (grêle) är isklumpar >5mm som kan ge omfattande skador

48 Åska Thunderstorm, TS

49 Linjeby, squall SQ till vänster Tromb, tornado/funnel cloud, FC Minst 16 kt vindökning till minst 22 kt. Förekommer i samband med Cumulonimbusmoln

50 Stoftvirvlar, dust devils or dust/sand whirls, PO (tourbillon de poussière) Sand eller stoftstorm, sandstorm, SS, duststorm, DS Stoft eller sandvirvlar, rising dust orsand,--du, --SA Snödrev, low drifting snow, DRSN, blowing snow, BLSN

51 Dagg, dew Vid temperaturer nära 0 C kan dagg frysa fast på flygplanet under starten på grund av den ökande ventilation som påskyndar avdunstningen som i sin tur kyler vingarna

52 Rimfrost, hoar frost/white frost Ett parkerat flygplan får en vit mjölaktig beläggning på ovansidan som ger dramatiska förändringar av luftmotstånd och lyftkraft. Detta är mycket riskfyllt vid start. Rimfrost kan också bildas på kalla flygplan som från höjd sjunker ner i ett varmare och fuktigare luftlager eller som efter start stiger upp i en fuktig inversion

53 Väder i närheten = VC, in the vicinity. Väderfenomen inom ett avstånd av 8 km från flygplatsen.

54 Följande skall rapporteras: All nederbörd i byform, VCSH (shower) eller åska VCTS (tunderstorm). Alla dimtyper = VCFG (fog), VCBLSN (högt drev med snow), VCBLDU (högt drev med dust), VCBLSA (högt rev med sand), VCPO (virvlar), VCFC (funnel cloud, tromb), VCSS (sandstorm) och VCDS (duststorm)

55 Signalementen MI BC PR DR BL SH TS FZ låga bankar höga bankar mestadels täckt lågt drev högt drev skurar/byar åska underkylt

56 Intensiteten FBL lätt feeble - MOD måttlig moderate HVY kraftig heavy + VC i närheten vicinity

57 Nederbördstyper BR fuktdis (brumasse) FG dimma (fog) FU rök (fume) VA vulkanisk aska DU stoft (dust) SA sand HZ torrdis (haze)

58 Övriga metarkoder PO virvlar SQ vindby DS stoftstorm SS sandstorm

59 CAVOK sikten 10 km det förekommer inga moln under 5000 Ft inga Cb (cumulonimbus) i närheten, 15 km M anger att temperaturen är under 0ºC Exempel: M01 = Temperature minus one CB eller TCU är de enda molnslag som anges. VV används då vertikalsikt observeras istället för molnbas.

60 Värme är ett mått på molekylernas inre energi Temperatur är ett mått på molekylernas rörelseenergi Kontinentalt klimat = inlandsklimat med snabba dygnsvariationer i temperaturen (marken värms bara upp på ytan). Maritimt klimat = havsklimat med långsam/liten dygnsvariation i temperaturen (havet fungerar som värmemagasin)

61 Inversion En temperaturökning med höjden kallas inversion medan en konstant temperatur med höjden kallas isotermi. I kuperad terräng kommer den avkylda luften att rinna ner i de lägsta partierna och det bildas inversioner i dalgångar och sänkor. Vid svaga vindar och snötäckt mark kan inversionen växa upp till 4000 kanske 7000 Ft. Inversioner bildas också högre upp i troposfären när varm luft strömmar in över ett kallare luftlager.

62 Daggpunkt Daggpunkten T d definieras som den temperatur som en luftvolym med vatteninnehållet A och temperaturen T måste avkylas till för att mättnad skall uppstå. Om temperaturen faller under T d bildas vattendroppar.

63 QNH Lufttrycket är den kraft per ytenhet som orsakas av luftpelarens tyngd. När man talar om QNH menar man lufttrycket vid havsytans nivå framräknat med hjälp av en standardatmosfär. Vid korrigering för markytans höjd över havet används 30 Ft = 1 hpa för nivåer under 5000 Ft. Lufttrycket avläst vid flygplatsens nivå kallas för QFE. Om en flygplats ligger 300 FT över havsytan måste det reducerade lufttrycket QFE ökas med 10 hpa för att få rätt QNH.

64 Luftens densitet Varm luft + = Liten densitet Hög höjd Kall luft + = Stor densitet Låg höjd

65 Vattenångans täthet är bara 5/8 av luftens och detta betyder att start- och landningssträckan blir längre om luften är mycket fuktig.

66 Vid hög höjd en varm sommardag förlängs startsträckan och ger en flackare stigprofil samt förlänger landningssträckan

67 ISA + 15 C Lufttryck 1013,25 Temperaturen sjunker med 2 per 1000 Ft upp till ca 11 km.

68 verklig höjd ökar med ökad temperatur verklig höjd minskar med minskad temperatur korrektionen är 1% per 2.5 C

69 Varmare än ISA jag flyger högre än vad höjdmätaren visar Höjdmätaren visar bara rätt då det är ISA-värden Kallare än ISA jag flyger lägre än vad höjdmätaren visar

70 Vindskjuvning i samband med CB- moln

71 Sju riskområden vid CB-moln 1. Shearlinje bakom molnet. Medvind blir motvind. Ev. uppvind blir nedvind. 2. Shearlinje framför molnet, medvind blir motvind, ev. nedvind blir uppvind. 3. Shear mellan de vertikala rörelserna inom molnet. 4. Nedsvepet som orsakas av att den kalla luften dras med ner med nederbörden. En sådan microburst är mindre än 4 km och varar endast 2-5 minuter. 5. Kalluften som kommer från högre höjd har en hög hastighet. 6. Uppvinden kan nå så höga värden när molnet bildas att det skapas en tromb. 7. I molnets framkant skapas ibland en rotation som liknar den i lä av en fjällkedja.

72 En tumregel för beräkning av cumulusmolnets bas: H (Ft) = (T Td) x 400

73 Inversioner Om temperaturen ökar med höjden säger man att det finns en inversion i atmosfären

74 Vid snötäckt mark och svaga vindar bör man misstänka att det existerar en markinversion. Markinversionen kan ge en kraftig vindförändring på låg höjd. Tag för vana att alltid kontrollera vinden på 2000 Ft.

75 Markinversioner medför oftast reducerade siktvärden p g a dimma, fuktdis, rök eller torrdis men även låga molnbaser är vanligt.

76 Dimma och Stratusmoln Dimma är ett moln som bildats på eller i närheten av markytan och som reducerar kontursynvidden till värden under 1000 meter. För att dimma skall bildas krävs det att vattenångan i luften kondenseras och det kan i princip ske på tre olika sätt.

77 1a. Strålningsdimma 1. nattetid 2. luften avkyls till Td. 3. lokal och kortvarig 4. bildas aldrig över vatten 5. låg dimma 6. max 5 KT vindhastighet 7. vanligast under sensommar och höst

78 1b. Advektionsdimma vind Land - kallt Varmt vatten vind Land - varmt Kallt vatten

79 1b.Advektionsdimma Varm fuktig luft kommer in över kallt underlag Hög dimma med stor utbredning Långvarig Vanligast under höst och vår 5-15 KT

80 1c. Orografisk dimma Stabil luft Luften stiger och avkyls till Td och då bildas dimma

81 2a. Frontdimma NS frontdimman ligger alltid framför varmfronten den bildas p g a fukttillförsel

82 2b. Sjörök Kallt Varmt vatten Kallt kall torr luft blandas med varm fuktig luft vanligast under hösten

83 3. Blandningsstratus Markinversion med högre temperatur Kall luft som kondenserar när marken värms upp

84 Kom ihåg att dimma eller låga Stratusmoln ofta bildas när en fuktig luftmassa avkyls eller blandas med kallare luft. Var försiktig när det är liten skillnad mellan temperatur och daggpunkt.

85 Dimupplösning 1. Inkommande värmestrålning 2. Vindökning 3. Inblandning av torrare luft 4. Snötäckt markyta vid minusgrader 5. Snöfall eller kallt regn

86 Underkyld dimma Vid temperatur nära 0 C kommer ett kallt flygplan att få en isbeläggning, trots att dimman inte är underkyld. Detta gäller också i de fall en VFR pilot träffar på tunna dimslöjor av typen MIFG (mince or shallow fog = låg dimma)

87 Lite repetition CiAN minnesord för att komma ihåg vilken ordning molnen dyker upp i en front. En trendprognos utfärdas för 2 h. NS kan innebära risk för iskorn (underkylt regn) NOSIG = min. 5 km och 1500 ft. CB dålig sikt, skurar och turbulens. Stor vertikal utbredning. Mekanisk turbulens beror på markens beskaffenhet.

88 CU ofta fuktig kalluft. Inversion = temperaturen ökar med höjden. Tryckhöjdmätare visar avstånd mellan två isobarytor i standardatmosfären. Täta isobarer på kartan = kraftiga vindar. Högtrycket åt höger, inifrån och ut. Lågtrycket åt left, utifrån och in. Markant vindökning = klar kall vinterdag med stor markinversion.

89 Luftens densitet avtar snabbare med stigande höjd i en inversion än i stabilt skiktad luft. Om densitethöjden är 3000 fot vid en flygplats på 1000 ft så kommer det att vara som att landa på en fpl. på 3000 ft. Strålningsdimma kommer ofta vid uppklarnande väder på kvällen efter en dag med regnskurar och svag vind. Advektionsdimma när varm, fuktig luft kommer in över kallt underlag. Flygning genom kallfront upptornande moln med skurar.

90 Varmmassa = luft varmare än underlaget, stabil, disig med St och Sc. I prognoser anges vindriktningen i rättvisande nord. Underkylt regn temperaturen är högre strax ovanför flyghöjden. Om luften nära marken värms upp kraftigt minskad stabilitet som är gynnsamt för konvektion. Kallmassa kall luftmassa över varm mark. 2 per 1000 ft. temperaturen sjunker.

91 Förgasaris fuktig luft, -12 till 40+. Byig vind + kallfront, risk för isbildning vid flygning under moln. Wind shear på låg höjd sker vid inversion och då vinden över inversionen är kraftig. Hagel går ofta att undvika med en mindre omväg. Instabil och turbulent luftmassa = kallmassa. Halo kan förekomma i samband med CS.

92 Maritim polarluft nordatlanten vid N. Instabilitetslågtryck = kan ske längs Norges kust då kall luft strömmar söderut över varm luftmassa. Luftmasseåskväder = förekommer turbulens Vid stigning från flygplats upp mot 3000 ft så vrider vinden mot högre gradtal och ökar. Luftmassa som bildats i Azoriska högtrycket kallas maritim tropikluft. Kraftig sjunktendens vid inflygning = vertikal vindskjuvning. Turbulent kring ett CB-moln = Fara! Risk för förgasaris är störst vid flygning i fuktig luft med temperaturen +-0 C.

93 VOLMET senaste METAR för mål- och alternativflygplatser. Måttlig isbildning rapporteras genom AIRREP till ATS. SIGMET varnar för: åskväder, ishagelbyar, svår turbulens, svår isbildning och kraftiga lävågor. ATIS och VOLMET är kontinuerliga radiosändningar från vissa fpl. ATIS: Rådande väder på flygplatsen och bana i bruk, genomgångsnivå etc. VOLMET: METAR, TREND, SIGMET och TAF AMD.

94 Pilot skall rapportera: 1. Fenomen som föranleder AIRREP SPEC 2. Måttlig isbildning (ange intensitet, typ av flyg) 3. Problem under ut- och inflygning (ange vad du flyger). AIREP SPEC: 1. Svår turbulens 2. Svår isbildning 3. Kraftig lävåg (MTW) 4. Åskväder med eller utan hagel 5. Stoft eller sandstorm 6. Vulkaniska askmoln, aktivitet

95 TAF AMD: Utfärdas om prognos måste ändras. Bokstäverna AAA finns i telegramhuvudet. RRA anger att en TAF är kraftigt försenad. När ett väderfenomen upphör utan att övergå i ett annat används NSW = nil significant weather.

96 Moln som kan ge nederbörd CB, NS och AS: Regn, underkylt regn, snö och iskorn. ST: Duggregn, underkylt duggregn och kornsnö. CB: Småhagel och ishagel.

97 Densiteten Densiteten ökar vid lägre höjd Densiteten ökar vid kall luft Densiteten minskar vid hög höjd Densiteten minskar vid varm luft

98 Varmluft- & Kalluftmassa Disigt Ihållande nederbörd Dålig sikt Fuktigare luft Lugn luft Strutformade moln Klar luft Skurar Bra sikt Torrare luft Turbulent Konvektiva cumulusformade moln

99 Varmfront Flygförhållande: 1. Isbildning 2. Frontdimma och St 3. Låga stratusmoln i samband med varmfrontsregn 4. Lätt turbulens 5. CB (inbedded!) Kallfront Flygförhållande: Allt från åska till altocumulusskikt.

100 TRÅG = lågtryck med en V-formad utbuktning. Den geostrofiska vinden är större än markvinden! SJÖBRIS starkast kl. 15, max 20 kt LANDBRIS max 5-8 kt BERGVIND mycket stark, kt (nedför) DALVIND uppför, mycket stark, kt

101 Stormen, januari 2005

102 SLUT