En enkel segelflygprognos
|
|
- Georg Arvidsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010
2 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa Radar Satellit Tempogram Flygväderprognoser METAR och TAF NSWC och LHP Ringa flygmeteorologen
3 Figur 1: Polacken visar oftast skurar grynigare än ihållande regn. Jämför sydost om Gotland med söder om Bornholm. 1 Väderläge Använd valfri prognosmodell för att få koll på väderläget. Tryckfältet ger en indikation på vind (tätt mellan isobarer = starkare vindar) och vindriktning (högtryck till höger i vindens färdriktning). Vinden är ofta modellens starka sida. Tänk på att modellen smetar ut nederbörden och skurar kan se likadant ut nsom ihållande regn. I polackenbrukar däremot skurar och cumulus se mer grynigt ut (se figur 1). Molnighet är en av modellernas svagheter. HIRLAM överdriver ofta molnigheten. När saker är i ungefär samma storleksordning som gridcellerna blir det också svårt för modellen. Detta händer bland annat i samband med många och kraftiga CB. Användbara hemsidor med lokala modeller: new.meteo.pl smhi.se vaderprognosen.se 2
4 Figur 2: Spaghettidiagram över 500hPa geopotentialhöjd (motsvarar tryckfältet). Tänk på att prognosens kvalitet varierar. För att få ett mått på säkerheten i prognosen kan man titta på ensembler, prognosgrupper. Varierar prognoserna i en grupp mycket så är väderläget osäkert. Detta illustreras ofta i så kallade spaghettidiagram. När spaghettin ser väl omrörd ut är prognoskvalitén låg. Spaghettidiagram hittas på wetterzentrale.de under GFS- ENS. Exemplet i figur 2 visar hur osäkerheten växer med prognoslängd. 2 Luftmassa Dagen innan flygningen kan man titta på hur luftmassan man tänkt flyga i beter sig. Titta på satellit och radarbilder. Fundera lite på hur luftmassan kan förändra sig till flygdagen. Från mark eller hav kan vatten tillföras. Värms luftmassan av underlaget kan den bli mer labil. Om utstrålningen stor 3
5 nattetid kan markinversioner bildas, som kan ta tid att bli av med. Eftersom markinversioner finns när markytan är kall är det mest under våren detta är aktuellt för segelflygare. Föhneffekter kan göra luftmassan torrare, och fronter kan försvinna i Norge för att sedan återbildas en bit efter bergen. Cyklonal strömning (vinden svänger åt vänster) gör luften mer labil, finns det tråg i höjden kan dessa påverka utan att synas på markkartan. 2.1 Radar Radarbilder hittas på vaderradar.se eller smhi.se. Tänk på att radarbilden inte är på samma höjd överallt: vid stationen är den marknära medan den långt bort kan visa en bra bit upp i atmosfären.vid Örebro är alla radarstationer långt borta, den radar som täcker fältet står i Vilebo vid Norrköping. Att radarbilden visar hög höjd brukar inte vara något problem under sommaren då regnmolnen generellt har en stor vertikal utbredning. 2.2 Satellit Satelliterna mäter strålning i olika våglängdsband, kanaler. På svartvita satellitbilder är det generellt bara en kanal som används och då motvarar vitt det kallaste och svart det varmaste. Eftersom ånga, vatten och is strålar olika bra i olika våglängder kan flera kanaler kombineras för att få en tydligare bild som oftast visas i färg (RGB). Dagtid kan förstås även rena visuella bilder användas. Länkar till satellitbilder kan hittas på muehr/satbilder e.html MSG (Meteosat Second Generation) är geostationära och befinner sig på hög höjd över ekvatorn. Från dem kommer bilder varje kvart. En nackdel är att Norden har så hög vinkel att upplösningen blir lägre. Små Cumulus syns inte. NOAA-satelliterna är polära och cirklar runt jorden på lägre höjd. En nackdel med detta är att bilderna kommer oregelbundet. Kvaliteten varierar beroende på var satelliten passerar, men upplösningen är mycket högre än för MSG och små Cu syns. De bästa dagbilderna är de som kallas RGB-Overview eller enbart RGB. De är sammansatta av flera frekvensband och ger mer djup i bilden. På dem är höga moln blåtonade och låga moln gula. 4
6 Figur 3: Den väderradar som ger data för Örebro står i Vilebo utanför Norrköping. Tänk på att det betyder att endast nederbörd på hög höjd syns. 5
7 Vill man få ett hum om när morgonstratusen kan ge sig är det lämpligt att titta på hur stor utbredning de har och även om det finns moln över som hindrar instrålningen. En nattbildsom finns tillgänglig på nätet är den som kallas nattdimma. Bilden blir rödare ju högre molnen är och de allra högsta molnen blir gula. Stratus och dimma är de vitaktiga molnen. Generellt visas hav blått och land lilarosa. Om en del av bilden är mycket rosa/röd kan det bero på att solljus förstör bilden, Under sommaren gäller detta i de nordliga hörnen av bilden. 2.3 Tempogram Tempogram visar en så kallad skiktningskurva över temperatur och daggpunkt i atmosfären. Det finns flera typer beroende på hur man tagit fram dem. Sonderingar görs med ballong två gånger om dagen från några platser i landet. Vissa flygplan har med sig sonderingsutrustning och då kallas tempogrammen för AMDAR. Prognostempar kan fås på vaderprognosen.se eller på När man använder prognostempen för att kolla väderläget är det främst saker som stör termiken man letar efter. Om temperatur och daggpunkt är nära varandra finns risk för moln som dämpar instrålningen. Tänk på att prognostempogrammet är en medelvärdesbild av en kolumn luft, det betyder att ju färre åttondelar desto mindre syns molnen i tempogrammet. 3 Flygväderprognoser Samma dag som man ska flyga kan man ta en titt på väderläge och luftmassa igen. Dessutom finns flygväderprognoser av olika slag tillgängliga. På finns de svenska flygväderprognoserna. Vad man får se upp med när man använder dessa prognoser är att inte allt väder räknas som signifikant. 3.1 METAR och TAF Observationer, METAR, kommer normalt varje halvtimme från flygplatserna och från dem fås vind, sikt, molnbas och eventuellt väder. Tänk på att det ofta är automatiska mätningar på de mindre flygplatserna. 6
8 Flygplatsprognoser, TAF, utfärdas från Arlanda och Sundsvall. De övervakas hela tiden och ändras vid behov. Som segelflygare kan man använda TAFen för att se förväntad molnbas och vind. Man kan även använda TAFen som tidtabell om en front väntas. I samband med en tydlig front sker ett vindskifte som för det mesta är signifikant. Tänk på att vindskiften och väder inte är med i TAFen om de inte räknas som signifikant! Lätt regn är ett exempel på icke signifikant väder och kommer inte att bli vad som kallas en ändringsgrupp. Mer information om TAF och ändringskriterier finns på Tänk också på att TAFen gäller enbart på själva flygplatsen. Det kan mycket väl passera ett CB på ett par mils avstånd utan att vara med i TAFen om meteorologen har is i magen, de flesta sätter dock en prob-grupp om det finns signifikant väder i närheten. 3.2 NSWC och LHP Nordic Significant Weather Chart, NSWC, och Låghöjdsprognosen, LHP, är grova verktyg. Precis som TAFen övervakas dessa kontinuerligt. LHP är en områdesindelad karta där signifikant väder finns med. Generellt kan man säga att det bästa och sämsta vädret för varje ruta brukar finnas med i prognosen. Personligen skulle jag inte använda LHP till planering av segelflygning, däremot kan NSWC vara en bra översiktsbild av vad som händer. Att tänka på vad gäller NSWC är att det är just signifikant väder som visas. Är det mycket signifikant väder i ett område kanske antalet mmolnpaketminskas. Bra segelflygväder är när kartan är ganska tom och det finns lagom mängd moln med bra baser. Tänk på att de hastigheter som finns på fronter är ungefärliga och ett medelvärde längs fronten. 3.3 Ringa flygmeteorologen Är man efter att ha studerat vädret fortfarande osäker kan man ringa till flygmeteorologerna. Denna tjänst finns dygnet runt och numret finns på klubben. Vad man bör tänka på när man ska ringa meteorologen är att veta vad man ska fråga efter. Flygvädertjänsten vet inte vad som är bra eller dålig termik och kan förmodligen inte berätta hur bra det kommer stiga. Däremot kan de berätta hur många åttondelar de tror att det blir i ett område, vilken molnbas det blir och om det är risk för skurar. Exempel på frågor kan vara: 7
9 Hur hög blir molnbasen i Arboga idag? När tror du att den första cumulusen dyker upp omkring Örebro? Är risken för skurar mindre om jag flyger mot Katrineholm istället för mot Borlänge? Från vilken tid är det risk för skurar i området? Fundera på vad du vill veta innan du ringer så får du ut mycket mer av samtalet. 8
METEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merTIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING
1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs merVäderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merRASP, vad är de röda kryssen? Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP, vad är de röda kryssen?www.soaringweather.eu Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade Dr Jack's
Läs merModeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
Läs merRASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merOTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson
OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3
Läs merRymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merDaisy i flygsimulatorn
Daisy i flygsimulatorn Bild 1Daisy över Bromma i FS2002 Microsoft Flygsimulator 2002 har tidigare beskrivits i en artikel här i bladet. Det är ett omfattande program som ger den flygintresserade möjlighet
Läs merVälkommen till nya Åskrisktjänst!
Välkommen till nya Åskrisktjänst! Under våren 2013 moderniserar vi på SMHI våra webbprodukter och den gamla webbportalen Bizmet byts ut mot en ny. Det betyder att våra varningstjänster får ett ansiktslyft
Läs merOlycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merNÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1
1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1 Vad är Mc Cready s teori? Delfinflygning Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning Handdator
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs mer2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?
Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merSlutrapport Bromma Flygplats
RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk
Läs merRapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merA. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Läs merSol och månförmörkelser
Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider
Läs merFlervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merSTATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R
Dokumentnummer D 2011-015533 STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R Hässelby RAPPORT 2011-08-17 01.00 D 2011-015533 2(11) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 01.00 2011-08-17
Läs merVägväderprognoser för vinterväghållare. Claes Kempe Meteorolog SMHI
Vägväderprognoser för vinterväghållare Claes Kempe Meteorolog SMHI Snö en förutsättning för god kommunikation 2 Prognoser och kommunikation anno 1986 3 Idag finns det ett enormt utbud av gratis väderinformation
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merFörstasidan av teori boken Du flyger från segelflyget
Teori utbildning för segel- och motorsegel flyg i Uppsala Flygklubb Förstasidan av teori boken Du flyger från segelflyget Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat: För att ta ett certifikat måste man
Läs merRapport RL 2001:47. Olycka med varmluftballong SE-ZGS vid Stora Mellösa, T län, den 13 juni 2001
ISSN 1400-5719 Olycka med varmluftballong SE-ZGS vid Stora Mellösa, T län, den 13 juni 2001 Dnr L-030/01 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är att liknande
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merFMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana
FMCK Malmö Boris Magnusson Markering av Endurobana Markering av en Endurobana finns beskrivet i tävlingsreglementet, paragrafer 4.16-17-18 (se nedan) men dessa är ganska kortfattade. Detta PM är ett försöka
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLiv och miljö Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
Läs merBerth Arbman. Välkommen till bokningssystemet myweblog!
Västerviks Flygklubb Utfärdare Berth Arbman Dokumentnamn Sida Lathund, myweblog 1 (8) Datum Utgåva 1 Välkommen till bokningssystemet myweblog! 1 Vad är myweblog? 2 Logga in myweblog består av två delar:
Läs merTeoriutbildning för segel- och motorsegelflyg hos Segelflygarna Uppsala Flygklubb
Teoriutbildning för segel- och motorsegelflyg hos För att ta ett certifikat måste man genomföra: Teoretisk utbildning Praktisk flygutbildning ca 60 starter och 15 timmars flygtid för segelflyg ca 102 starter
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merRapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:18 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIU på Kärrtorps idrottsplats, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-10/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merOm man vill ändra färg inuti går det, men skuggan blir densamma.
Visst är det roligt att kunna göra fina dokument, häften, affischer, inbjudningskort och annat skoj?! Och att få bilderna att hamna där du vill att de ska hamna, i rätt storlek och utan att andra saker
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merSWERAD Produktkatalog
SWERAD Produktkatalog Syftet med detta dokument är att innehålla en komplett beskrivning av alla produkter i SWERAD Produktgenerator, d.v.s. alla produkter som levereras till filtjänst men även de som
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merMaria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1
Maria Österlund I luften Mattecirkeln Tid 1 NAMN: Hur mycket är klockan? prick kl 4 kvart i 7 halv 11 kvart över 1 halv 9 prick kl 7 Fågeln Fiffi är ute och flyger. Klockan i kyrktornet visar 11. Tre timmar
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merFAKTABLAD I5. Varför blir det istider?
Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merIntroduktion till PDA för segelflygning
1 Introduktion till PDA för segelflygning 1. Vad kan en PDA göra för segelflygare 2. SeeYou Mobile Poul Kongstad 2 Intro-program Vad är PDA och vad tillför den segelflygning Hur fungerar det? Loggar Livsviktiga
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merRapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli 2006 SHK Dnr L-19/06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merNederbörd. Nederbörd
Nederbörd Nederbörd För att nederbörd skall kunna bildas i atmosfären krävs att det finns tillräckligt med vattenånga samt att det finns fasta partiklar (mycket, mycket små). Om vattenångan kyls ner på
Läs merÖstra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Datum Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark samhällsskydd och beredskap 2 (9) Allmän information Den här hjälpen visar dig hur systemet Brandrisk skog och mark
Läs merGrundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna
Vårt datum Dnr 2017-04-03 314-745/2017 1(5) Sveriges Kommuner och Landsting Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna Grundvattennivåerna under de närmaste månaderna i större delen av
Läs merSTOCKHOLMS RADIOFLYGKLUBB
SÄKERHETSREGLER STOCKHOLMS RADIOFLYGKLUBB BARKARBY GÄLLER FR.O.M. Stockholms Radioflygklubb Sidan 1 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 FLYGSÄKERHETSREGLER... 3 1.1 Flygområde... 3 1.2 RC-behörighetskrav för klubbmedlemmar...
Läs merFöreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
Läs merThomas Brandt
Thomas Brandt 070-555 15 03 tbrandt@hotmail.com Befälhavaransvar ICAO International Civil Aviation Organisation FN-organ Generella regler för civilflyg EASA - European Aviation Safety Agency EU-myndighet
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merKänguru 2012 Benjamin sid 1 / 8 (åk 6 och 7)
Känguru 2012 Benjamin sid 1 / 8 NAMN KLASS Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara den frågan. Felaktigt
Läs merDatorlaboration Avbildningskvalitet
Datorlaboration Avbildningskvalitet Datorlaborationenen äger rum i datorsal RB33, Roslagstullsbacken 33 (gula huset närmast busshållplatsen utanför Albanova). Den börjar kl 13.00 (utan kvart). Om möjligt
Läs merAstronomiövningar som kräver observationer
Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merAIF:arens guide till cyberrymden
AIF:arens guide till cyberrymden www.andrarumsif.se Reviderad 2008-04-14 1 Välkommen till www.andrarumsif.se:s användarmanual! Denna manual ska inte ses som en fullständig manual till hemsidan utan snarare
Läs merUTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING
UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING I den här rapporten presenteras resultatet från en vindberäkning som har utförts på förslag på utformning av innerstaden norr om strömmen
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merSekvensering av flygplan
TNK081 Tillämpad Kommunikationsoptimering Tobias Andersson Projektuppgift Sekvensering av flygplan Bakgrund Redan idag har många flygplatser i världen nått sitt kapacitetstak och tvingas tacka nej till
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte
Läs merFrågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Läs mer1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING
1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs mertill ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot
Grattis! till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén Du kommer att få en oförglömlig upplevelse något utöver det vanliga ASK 21 under
Läs merVad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Läs mer