Segelflygteori - Meteorologi
|
|
- Joakim Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Segelflygteori - Meteorologi
2 Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat - SHB615 Kunskapskrav i Meteorologi Teoritillfälle Kunskap Kännedom Introduktion Väderprognoser med tolkning X Övning 28 Termikens uppkomst Övning 34 Olika molnslag, fronter Övning 38 Sjöbris Övning 47 Repetition, termikens uppkomst Sökningsmetoder, torrtermik, lämpliga moln. Anm. Som grundlitteratur användes Segelflyg, en lärobok, samt boken Du flyger. Lämplig lektionstid är 5-8 lektionstimmar. Anm. 1 lektionstimma 45 minuter. X X X Segelflygteori - Introkväll Segelflygteori - Meteorologi X X
3 Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären - meteorologiska grunder 2. Moln 3. Några meteorologiska begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6. Väderprognoser 7. Tempogram 8. Instuderingsfrågor Segelflygteori - Introkväll Segelflygteori - Meteorologi
4 1. Atmosfären - meteorologiska grunder 1:1(14) Segelflygteori - Introkväll Segelflygteori - Meteorologi
5 Atmosfären Atmosfären är det tunna luftlagret som finns runt jorden. Atmosfären hålls kvar av jordens gravitation och har inget abrupt slut utan tunnas successivt ut i tomma rymden. Atmosfärens tjocklek är ca 1000 km, men mer än 99% av massan finns inom 40 km från jordens yta. Exosfären > 600 km Termosfären > 85 km Temperaturen ökar med höjden Mesosfären km Temperaturen sjunker med höjden Nattlysande moln Stratosfären km Temperaturen ökar med höjden Ozonskiktet (350 DU i Sv) Troposfären 0 12 km Här finns det vi kallar väder (innehåller nästan all vattenånga) Utgör 90 % av atmosfärens massa Temp. sjunker med höjden 1:2(14) ~FIG 8.1 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
6 Atmosfärens sammansättning - Troposfären Polerna: 8-10 km Ekvatorn: km Luft: 78 % Kväve, N 2 21 % Syre, O 2 0,93 % Argon, Ar 0,038 % CO 2 0,0001 % Ozon,O 3 Vattenånga 1:3(14) Segelflygteori - Introkväll Segelflygteori - Meteorologi
7 Cirkulationsceller Sverige: 55-69,3 Hadleycell Ferrelcell Polarcell Polarfronten Subtropiska högtrycksområdet Hadleycell Ekvatoriella lågtrycksbältet Ferrelcell Polarcell Segelflygteori - - Meteorologi Introkväll 1:4(14) 1:2(6)
8 Jordens 5 klimatzoner Tropiskt klimat - Hett och fuktigt - Varje månad, medeltemp. över +18 C - Runt ekvatorn Arid klimat - Torrt och soligt - Stäpp eller öken - Australien och norra Afrika Varmtempererat klimat - Årstidsväxlingar. Varierande nederbörd - Kallaste mån. medeltemp. över -3 C - Europa och sydöstra Nordamerika. Kalltempererat klimat - Årstidsväxlingar. Varierande nederbörd - Kallaste mån. medeltemp. under -3 C - Norra Europa och Nordamerika Polarklimat - Mycket kall vinter, ingen riktig sommar - Varmaste mån. medeltemp. under +10 C - Tundror och glaciärer - Arktis, Antarktis och norra Sibirien Den rysk-tyske meteorologen Wladimir Köppens fem klimatklasser. Segelflygteori - - Meteorologi Introkväll 1:5(14) 1:2(6)
9 Instrålning och utstrålning 1:6(14) 1:2(6) ~FIG 8.3 Segelflygteori - - Meteorologi Introkväll
10 Instrålning och uppvärmning Markens uppvärmning beror på: Vinkeln mot strålningen Fuktighet Jordart och vegetation Markytans reflektionsförmåga Vindstyrkan Förmåga att magasinera värme Molntäcke ~FIG 8.4 Segelflygteori - - Meteorologi Introkväll 1:7(14) 1:2(6)
11 Lufttryck Trycket av luften ovanför Normalt: 1013,25 hpa (mb), Pa=N/m 2 1 mb 8 m (1986) 1 kg per cm 2 Högre höjd lägre tryck Halva trycket på 5500 m Syrgas krävs över 3500 m FIG 8.15 Lufttryckmätare barometer FIG :8(14) Höjdmätare Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
12 Lufttryck 1:9(14) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
13 Fronter och lufttryck Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:11(26) 1:10(14)
14 Lufttryck - Höjd QNH = höjd över havet QFE = höjd över flygplatsen 1:11(14) Höjdmätaren visar för högt vid: -Låg temperatur (4% per 10 C från ISA) -Lågt lufttryck ((STD-QNH)*8 m) ~FIG 8.20 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
15 ICAO Standardatmosfär International Civil Aviation Organization (FN-organ) 1. Lufttryck vid havsytan = 1013,25 hpa 2. Lufttemperatur vid havsytan = 15 C 3. Relativ fuktighet = 0 % 4. Luftdensitet = 1,225 kg / m³ 5. Temperaturavtagande = 0,65 C / 100m 6. Tropopaushöjd = m 7. Tropopaustemperatur = C 8. Isotermi till 20 km höjd, temperaturökning 1 C/km upp till 32 km, lika sammansättning av luft till 80 km. ~FIG :12(14) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
16 Skiktningar i atmosfären = Luftmassans vertikala temperaturfördelning. Labil/instabil: gynnar vertikala rörelser. Temperaturen minskar med >1 C /100m Stabil: dämpar vertikala rörelser Temperaturen minskar med <1 C /100m Temperatur, skiktningskurva Luftpakets temp p.g.a temperaturförändring, hävningskurva Neutral/indifferent: balans mellan de vertikala krafterna. (tecken på ett väl omblandat skikt) Temperaturen minskar med 1 C /100m ~FIG :7(8) 1:13(14) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
17 Vindhastighet (Beaufortskalan ) Väderrapport: m/s Vindstrut 5 kt/band 1:14(14) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
18 2. Moln Kondenserad vattenånga 65% av jorden täckt av moln När bildas moln? Mycket fukt i luften Låg temperatur Daggpunkt Högsta temp där droppar bildas, kondenseras moln, dimma luftfuktigheten stiger temperaturen sjunker lufttrycket sjunker 2:1(18) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
19 Uppglidningsmoln Molntyper bildas då luften pressas uppåt av en front eller mot stigande terräng tills dess att vattenånga kondenserar. (Ci, Cs, As, Ns) Konvektiva moln bildas då varm luft stiger uppåt och kondenserar. (Cu, Cb) Inversionsmoln bildas då fuktig luft samlas i ett inversionslager. (Cc, Ac, Sc) 2:2(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
20 Molnslag Molnklasser: Höga moln 7-13 km Medelhöga moln 2-7 km Låga moln 0-2 km FIG :3(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
21 Vad betyder namnen? Cirrus Alto Cumulus Stratus Nimbus hårlock hög höjd stapel breda ut sig nederbörd 2:4(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
22 Cirrus, Ci, Fjädermoln 2:5(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
23 Cirrocumulus, Cc, makrillmoln 2:6(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
24 Cirrostratus, Cs, slöjmoln 2:7(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
25 Altostratus, As, skiktmoln 2:8(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
26 Altocumulus, Ac, böljemoln 2:9(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
27 Altocumulus Lenticularis, linsmoln 2:10(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
28 Stratocumulus, Sc, Valkmoln 2:11(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
29 Stratus, St, Dimmoln 2:12(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
30 Nimbostratus, Ns, Regnmoln 2:13(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
31 Cumulus, Cu, Stackmoln Cumulus humilus, Cumulus mediocris Cumulus congestus 2:14(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
32 Cumulonimbus, Cb, bymoln 2:15(18) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
33 Cumulonimbus, Cb Kraftiga fallvindar framför Cb (som rör sig snabbt) Plötslig stark markvind kan blåsa iväg plan farligt vid landning Cb Landa direkt! Förankra flygplanen FIG :16(18) Poul Kongstad Segelflygteori - Meteorologi
34 Hur stora är molnen? 200 m 100+ km Ci - 0,002 g/m 3 Cb - 1 g/m ton ( ton/km 3 ) Molnskugga 2:17(18) Segelflygteori - Introkväll Segelflygteori - Meteorologi
35 Huvudmolnslag Molnarter Specialformer Ytterligare kännetecken Cirrus (Ci), Fjädermoln Cirrocumulus (Cc), Makrillmoln fibratus, uncinus, spissatus castellanus, floccus stratiformis, lenticularis castellanus, floccus intortus, radiatus, vertebratus duplicatus undulatus lacunosus Cirrostratus (Cs), Slöjmoln fibratus, nebulosus duplicatus, undulatus - Altocumulus (Ac), Böljemoln Altostratus (As), Skiktmoln Stratocumulus (Sc), Valkmoln stratiformis, lenticularis castellanus, floccus tanslucidus, perlucidus opacus, duplicatus undulatus, radiatus, lacunosus - translucidus, opacus duplicatus, undulatus radiatus stratiformis lenticularis castellanus translucidus, perlucidus opacus, duplicatus undulatus, radiatus, lacunosus mamma virga mamma virga mamma virga, praecipitatio pannus, mamma mamma virga praecipitatio Stratus (St), Dimmoln Nebulosus, fractus opacus, translucidus, undulatus praecipitatio Cumulus (Cu), Stackmoln Nimbostratus (Ns), Regnmoln Cumulonimbus (Cb), Bymoln WMO molnklassificering humilis, mediocris congestus, fractus radiatus pileus, velum, virga praecipitatio, arcus, pannus tuba - - praecipitatio,virga pannus calvus - raecipitatio, virga, pannus, capillatus incus, mamma, pileus, velum,arcus, tuba 2:18(18) Segelflygteori - Introkväll Segelflygteori - Meteorologi
36 3. Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:1(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
37 Några meteorologiska begrepp Advektion Horisontell förflyttelse av luft Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:2(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
38 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Vertikal förflyttelse av luft Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:3(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
39 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk Luft stiger uppåt: 1. Varmfront, kall- 2. Sol varmluft 3. Terränghinder 4. L ~FIG 8.67 L 3:4(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
40 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk Nedsjunkning av luft ~FIG 8.68 H 3:5(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
41 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens L Divergens ~FIG 8.67 Adiabatisk 3:6(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
42 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens H Adiabatisk ~FIG :7(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
43 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:8(8) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
44 4. Väder och väderlek Väder - korta tidsperioder (timmar eller dagar). Väderlek - vädret under ett par dagar upp till två veckor. FIG 8.93 Klimat vädret under en längre tid (över en 30-årsperiod) 4:1(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
45 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning Kallmassa (kallare än marken) Varmmassa (varmare än marken) Vad påverkar luftens temperatur? Jordytan Moln 4:2(42) Poul Kongstad Vad påverkar luftens fuktighet? Hav, sjöar, vegetation Vad händer när fuktigheten ökar? Absolut-/Relativ- FIG 8.8 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
46 Relativ luftfuktighet Hur mycket fukt luften innehåller i relation till hur mycket fukt som luften kan bära maximalt, utan att kondensera. Temperaturberoende 50 % relativ fuktighet vid 20 C motsvarar nästan 100 % relativ fuktighet vid 10 C. 4:3(42) Relativ luftfuktighet (%) under juli, medelvärden Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
47 Absolut luftfuktighet 10 g/m 3 1% absolut luftfuktighet 4:4(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
48 Fronter Gränser mellan luftmassor Polarfront Varmfront Kallfront Ocklusionsfront Varmmasseväder Sämre sikt, ev. dimma/moln Stabil skiktning, sommartid dålig termik Kallmasseväder Luftmassan värms underifrån Labilare skiktning, bättre termik kan bildas Skurar och moln, byig vind God sikt Bäst flygväder efter kallfrontspassage 4:5(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
49 Skiktning (temperatur) Temperatur - höjd Sjunker ca 0,65 /100 m i snitt upp till ca 10 km Inversion/Isotermi Temp stiger/är konstant med ökad höjd Hinder för termik Disigare "instängd" luft under 4:6(42) Poul Kongstad Stabil skiktning Labil skiktning FIG 8.9 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
50 Skiktningar i atmosfären Luftens temperaturavtagande för torr luft - torradiabat (1 C/100m) stabil Höjd inversion extremt stabil indifferent / neutral isotermi mycket stabil instabil / labil Temperatur Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 1:7(8) 4:7(42)
51 Högtryck Ett högtryck eller en anticyklon är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen Luften runt ett högtryck roterar medurs på norra halvklotet. I ett högtryck bildas ofta ett skikt kallat subsidensinversion på c:a 1500 m Skiktet kan ligga kvar hela dagen om inte solen kan lösa upp molnen. På sommaren är solen oftast så stark att den bryter upp inversionen. På höstarna kan dimma och dimmoln ligga kvar. H Högsta uppmätta lufttrycket i Sverige: 1063,7 hpa Kalmar/Visby1907 4:8(42) ~FIG 8.68 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
52 Lågtryck Lågtryck (cyklon) ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen. Vindarna blåser i en virvel in mot lågtryckets centrum. Corioliskraften gör att vindarna blåser moturs på det norra halvklotet. Ju större skillnaden är i lufttrycket, desto kraftigare blir vindarna. L Lägsta uppmätta lufttrycket i Sverige: 938,4 hpa Härnösand :9(42) ~FIG 8.67 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
53 Corioliskraften Fiktiv kraft Rörelse i roterande koordinatsystem Störst vid polerna Noll vid ekvatorn Krökta isobarer runt L och H centrifugalkraft Vinden ökar runt ett högtryck ~FIG 8.62 Gaspard Gustave Coriolis ( ) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:7(35) 4:10(42)
54 Corioliskraften fördjupning 1(3) På vår lat. roterar jorden med 220 m/s. Avstånd till jordaxeln: 310 mil centrifugalaccelerationen skulle flytta ett föremål 20 m/min om inte jorden var tillplattad vid polerna. Jordens tillplattning dragningskraften pekar inte rakt ner (vinkelrätt) mot jordytan utan en aning inåt, mot jordaxeln. På norra halvklotet innebär det en liten dragning mot norr. Tyngdkraften på ett stillastående föremål pekar vinkelrätt mot jordytan och bestäms av summan av jordens dragningskraft och centrifugalkraften på grund av jordrotationen. Rör vi oss får dragningskraften eller centrifugalkraften övertag och drar oss mot, respektive bort från jordaxeln. Denna sidoacceleration, som beror på jordrotationen och latituden, är corioliskraften. g = tyngdkraften g* = dragningskraften C = centrifugalkraften Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:7(35) 4:11(42)
55 Corioliskraften fördjupning 2(3) Springer vi österut med 10 m/s, får vi högre total hastighet än jorden (220+10=230 m/s). Vi påverkas an en förstärkt centrifugalkraft, som på 1 minut driver oss 2 meter söderut (mot höger). Springer vi västerut blir vår hastighet lägre (220-10=210 m/s) och vi påverkas av en något försvagad centrifugalkraft, som dock fortfarande är riktad söderut. Den norrut riktade dragningskraften får nu överhanden och driver oss på 1 minut 2 meter mot norr (mot höger). Ett föremål som rör sig mot söder och avlänkas rakt till höger får snart en rörelse mot väster, och snart mot norr, sedan mot öster. Jordrotationen får rörelser på jordytan att gå i cirklar. Figuren visar en idealiserad bild av hur corioliskraften (co) påverkar rörelsen (v) på norra halvklotet utan inblandning av andra krafter. Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:7(35) 4:12(42)
56 Corioliskraften fördjupning 3(3) Oberoende av åt vilket håll på norra halvklotet en golfboll puttas med en hastighet av 2 m/s kommer den efter 10 sekunder på grund av corioliskraften att ha vikt av 12 mm till höger. Om golfbollen kunde rulla utan friktion, skulle den komma tillbaka till spelaren efter 14 timmar, sedan den fullbordat en cirkelrörelse med 16 km radie. (Tiden 14 timmar är samma för andra hastigheter, med radien blir 8 km per 1 m/s) Coriolisparametern=hastigheten * 2(2p/(23h+56min+23s))sin(lat.) hastigheten * (1,2 * 10-4 /s) Jordrotationens förmåga att återföra all rörelse till utgångspunkten, är av avgörande betydelse för atmosfärens vindar. Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:13(42) 4:7(35)
57 Sverige ligger i västvindbältet med främst sydvästliga eller västliga vindar. (Västlig vind kommer från väst.) De flesta lågtryck som berör norra Europa kommer från väster. De bildas utmed polarfronten som skiljer polarluft från tropikluft. (kall luft från varm) Temperatur, vind, lufttryck påverkar polarfronten och får den kallare luften att strömma söderut i olika banor Vb-banan lever kvar inom meteorologin - Påverkar Sverige, svår att prognostisera NAO North Atlantic Oscillations Lufttrycksskillnad: Island (L), Azorerna (H) Lågtryckens bana Jacob van Bebbers lågtrycksklassificering (1891) 4:14(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
58 Hur lågtryck bildas Kraftig tryckskillnad. Vinden ökar med höjden km upp nås jetströmshastigheter på 30+ m/s. Ungefär lika mycket luft strömmar in som ut genom jetvindsmaximumet. Om en mindre mängd luft strömmar in än ut sker en lågtrycksbildning längre ner och bildar en svag moturscirkulation. Moturscirkulationen av kall och varm luft får till följd att högt tryck i höjden ökar och lågt tryck i höjden minskar. Strömningen blir mer krökt (amplifieras). Amplifieringen ökar vinden nerströms och försvaga den uppströms. Luftunderskottet ökar, trycket faller ytterligare i lägre nivåer. Cirkulationen ökar ytterligare lågtrycket fördjupas. 4:15(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
59 Hur lågtryck bildas (boken) Om en störning uppträder på polarfronten (temperatur, vindhastighet eller riktning) kan polarfronten börja svikta och den kallare luften börjar strömma söderut. Varmluften glider upp på den kalla. Strömmen i tuben accelererar och böjer strömmen åt höger. Lufttrycket faller och ett lågtryck bildas. Framför varmfronten faller lufttrycket på grund av att den varma luften som ersätter den kallare är lättare. På motsvarande sätt stiger luftrycket i kalluften bakom det begynnande lågtrycket. 4:16(42) FIG 8.93 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
60 Hur lågtryck och fronter bildas Mellan tropik- och polarluft uppstår störningar i form av vågrörelser. Varmluften pressas upp över den kalla luften och stiger. Lufttrycket sjunker och den kallare luften sugs in under. Jordrotationen skapar en virvel som utvecklas till ett lågtryck. Normalt kommer 3-5 lågtryck i rad från Nordatlanten. Framför varje lågtryckscentrum finns en varmfront och bakom en kallfront. 4:11(26) 4:17(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
61 Hur högtryck bildas Varma högtryck är beroende av lågtrycken både för sin uppkomst och för sin fortsatta existens. Ett högtryck bildas på grund av att luft som stiger når troposfären och kyls av. Luften blir tyngre och sjunker. Detta gör att trycket mot jorden ökar och ett högtryck bildas. En jetström blåser från ett lågtrycksområde till ett högtrycksområde. Vinden har skapats eller förstärkts av en kraftig lågtrycksutveckling. Luften fortsätter att strömma runt högtrycket. Vinden rör sig en aning inåt och bidrar till att föra in mera luft och förstärka högtrycket. 4:18(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
62 Hur högtryck bildas Kalla högtryck (10%) bildas av en högtrycksrygg mellan lågtryck som passerar över de norra delarna av Skandinavien. Om det följande lågtrycket är långt borta eller tar en sydligare bana, kan högtrycksryggen utvecklas till ett riktigt högtryck med slutna isobarer. I sådana fall är luften inom högtrycket nästan alltid kall, speciellt i dess norra del. Kalla högtryck är oftast kortlivade. Instrålning och nedsjunkning gör att en omvandling till ett varmt högtryck sker på ett par dygn. Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:12(26) 4:19(42)
63 Luftströmmar mellan högtryck och lågtryck 4:12(26) 4:20(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
64 Vädret runt ett lågtryck L Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:12(26) 4:14(35) 4:21(42)
65 Lufttryck - Höjd (rygg) (tråg) Isohyps - linje som förbinder punkter med samma höjd över havet, eller linje som binder ihop punkter med samma avstånd till en viss tryckyta. (cf. Högtryck=luftberg) Isobar - linje som förbinder orter med samma lufttryck korrigerat till havsytans nivå Isallobar - linje som förbinder orter med samma lufttrycksförändring Höjdmätaren visar för högt vid: -Låg temperatur -Lågt lufttryck 4:22(42) ~FIG 8.17 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
66 Vindar och vindriktning Mellan ett högtryck och ett lågtryck finns en tryckkraft som strävar efter att utjämna tryckskillnaden. Tryckkraften sätter luften i rörelse och vi får en vind. Corioliskraften medför att luftströmmen vrids åt höger på norra halvklotet Buys Ballots regel: (1857) Vinden i ryggen - L till vänster - H till höger Ett jämviktsläge inträffar då corioliskraften är lika stor som tryckkraften och vinden blåser då parallellt med isobarerna. (geostrofisk balans) [men oscillerar:v>v g =>V<V g =>V>V g ] Ju tätare isobarerna ligger desto starkare blir vinden 4:23(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
67 Friktionens inverkan på vindriktningen ~30 FIG 8.66 Markfriktion påverkar upp till m Vinden vrider åt höger (högre gradtal) på högre höjd - Ekmanspiralen (Vagn Walfrid Ekman, 1902) 4:24(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
68 Varmfront Varm luftmassa tränger fram mot kall Lugn, flack och bred ( mil) Börjar med höga moln Ci - sänker sig Cs As Ns Helmulet och till sist ihållande regn. 1:100 1:400 4:25(42) FIG 8.88 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
69 Luftmassor och fronter Varmfront Varmfronten Cirrus Cirrostratus Varmt Altostratus Nimbostratus Cumulus Stratus 0 km Kallt 600 km Marken 4:26(42) Segelflygteori - Meteorologi
70 Passiv kallfront Kall luftmassa tränger undan varmare Pressar upp varmluften moln direkt Börjar med regn Passiv kallfront Molnen kommer i omvänd ordning mot varmfront Ns As Cs Ci FIG :75 4:27(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
71 Aktiv kallfront Aktiv kallfront rör sig snabbt 75 km/h Kraftig hävning Cb i rad längs fronten Smalt nederbördsområde Kraftigt regn, hagel Byig vind Luften mycket kallare bakom än framför fronten Kalluften rör sig snabbast en bit upp, ~2-6 km höjd Varmluft kvar nära marken Omlagringen startar samtidigt i ett stråk parallellt med fronten Kraftiga åskskurar, riklig nederbörd FIG :75 4:28(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
72 Aktiv kallfront Kallfronten Luftmassor och fronter Kallt Cumulonimbus Varmt Cumulus Cumulonimbus Stratocumulus 150 km Nimbostratus 0 km Marken 4:29(42) Segelflygteori - Meteorologi
73 Ocklusionsfront Bildas när kallfronten rör sig snabbare och hinner den ifatt varmfronten i ett äldre lågtryck. Den varma luften pressas uppåt. De båda kallare luftmassorna möts. Är kalluften bakom kallfronten kallare än luften framför varmfronten, bildas FIG 6.93e en kallfrontsocklusion. Annars bildas en varmfrontsocklusion. Lågtrycket fyll sakta ut och normaliseras. 4:30(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
74 Ocklusionsfront Varm Sval Kall Varm Kall Sval 4:31(42) FIG 6.92 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
75 Förändringar vid frontpassager Varmfront Kallfront Före Under Efter Före Under Efter Konstant Ökar Konstant Konstant Faller Faller Konstant Konstant Faller Stiger Ökar Ihållande Ändrar riktning Uppehåll Konstant Uppehåll/ Skurar Ökar (byig) Ihållande Ändrar riktning Ihållande (intensiv) Långsamt stigande Långsamt stigande Oftast konstant Skurar 4:32(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
76 Tråglinje En utbuktning på ett lågtryck kallas tråg Längs tråglinjen bildas konvergens kraftigare vind bakom tråget Konvergensen producerar konvektiva moln om det är tillräckligt fuktigt och labilt 4:33(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
77 Högtryckrygg En utlöpare från ett högtryck kallas rygg Bildas ofta mellan två lågtryck Torr luft, liten mängd moln Rygg 4:34(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
78 Väderfaser L H H V Område Beskrivning Väder och moln Varaktighet Termik 1 Framför högtrycket Instabilt nära marken, stabilisering ovanför genom subsidens 1-2 dagar + 2 Högtryckscentrum Stark subsidens = undanpressad luft = stabilisering Flera dagar 0 3 Bakom högtrycket Subsidens = undanpressad luft = stabilisering 1 dag - 4 Framför fronten Varmluften pressas uppåt, ökad molnighet 6-8 timmar -- V Varmfront Ihållande regn 6-15 timmar Varmluftsektor Stabil eller neutral luft. Eventuella skiktmoln 1-12 timmar? K Kallfront Kraftigt regn/åskväder 3-4 timmar Efter kallfrontspassagen Cumulusbildning 1-2 dagar ++ 4:34(42) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
79 Sjöbris, Landbris Sjöbris Sol på land stig Kallt hav / sjö Kall vind in över land Landbris Utstrålning kallare på land än över vatten Vind från land på natten ~FIG Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:22(26) 4:35(42)
80 Sjöbris Kall vind släcker ut termik Stark vind från kallt hav Moln bildas inte 4:36(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
81 När vindar möts i vissa vinklar och luften trycks uppåt vid mötet kan stig och sjunk rada upp sig och bilda en konvergenslinje. Konvergenslinjer Dessa kan exempelvis bildas när grundvind och sjöbris möts eller bildas av andra fysikaliska orsaker. Molngator kan vara resultatet av en konvergenslinje. De kan också vara helt osynliga. Konvergenslinjerna kan i vissa fall lägga upp sig i sexhörningar (Hexagonteorin) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:24(26) 4:37(42)
82 Sjöbrisfront - konvergenslinje FIG :38(42) Segelflygteori - Introkväll Segelflygteori - Meteorologi
83 Konvergenslinjer i Bergslagen ~FIG 8.41 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:24(26) 4:39(42)
84 Konvergenslinje skapar molngata Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll 4:24(26) 4:40(42)
85 Repetition: Vindar Blåser det från högtryckets centrum till lågttycket centrum? NEJ! Vindstyrka Ökar med tryckskillnaden Vindriktning längs isobarer långlivade vädersystem Vad är västlig vind? Kommer från väst 270 FIG :41(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
86 Repetition: Högtryck eller lågtryck? 4:42(42) Segelflygteori - Meteorologi
87 5. Uppvindar Hang FIG Lävågor FIG Termik FIG :1(22) Segelflygteori - Meteorologi
88 Hang Orografisk hävning FIG :2(22) Segelflygteori - Meteorologi
89 Lävågor Orografisk hävning FIG :3(22) Segelflygteori - Meteorologi
90 Lävågor - fjällflygning Lävågor kan ge kraftigt stig - Nå höjdvinster på m - Bakom bergskedja (hinder) - Stark vind km/t, vinkelrätt mot hindret - Stabil skiktning Rotorer - Turbulenta luftrullar bakom hindret (i lä) Lävågsmoln - Lenticularis Föhnglugg FIG :4(22) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
91 Föhnglugg FIG :5(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
92 Termik Konvektiv hävning FIG :6(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
93 Termik Uppvärmning av marken Luftbubblor värms Störning bubblan börjar stiga Om skiktning labil Luftbubblan fortsätter stiga Den blir större och svalnar Ofta bildas moln i termiken (1/8 8/8) Moln ökar termiken Torrtermik utan moln finns ~FIG :7(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
94 Termik Kondensationsnivå Vind Den uppvärmda luften närmast marken rör sig med vinden. En störning, t. ex. en kulle eller en skogsridå, får luftblåsan att släppa och stiga 5:8(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
95 Vindens inverkan på termiken Kanal Blåsa Högre molnbas + Kraftigare termik FIG :9(22) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
96 Vindens inverkan på termiken Kortvarig termik Pulser från samma plats Molnet har släppt kanalen Hitta termiken Sök mot vinden Sväng mot vinden FIG :10(22) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
97 Cumulusmolnets livscykel 1. Varmluft samlas 2. Varmluft lossnar 3. Molnbildning 4. Fler molntussar 5. Molnbas tydlig 6. Termiken maximal 7. Termik slut, upplösning FIG Upplösning, sjunk 9. Upplöst 5:11(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
98 Cumulusmolnets utveckling Ett produktivt Cu under utveckling kännetecknas av: triangelform med basen nedåt mörk plan bas skarpa tydliga kanter växer blomkålsliknande grå eller vit färg, beroende på solljuset mörkare eller ljusare Ett improduktivt, döende moln kännetecknas av: triangelform med spetsen nedåt trådiga, fibrösa kanter, speciellt vid basen dåligt definierad bas blir mindre och mindre gulaktig till brunaktig färg. 5:12(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
99 Termik under cumulusmoln Leta stig under det mörkaste området under molnen 5:13(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
100 Termik under cumulusmoln Vindprofilen påverkar också utseendet på molnet och var termiken finns. Ta reda på var termiken finns under ett moln just denna dag. Leta på samma ställe under nästa moln. (vindsida, solsida, läsida ) 5:14(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
101 Den adiabatiska bubbelteorin Höjd , , Termikblåsans temp. C Lufttemp. C , , :15(22) ~FIG 8.28 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
102 Blandning med omgivande luft Luft blandas in i bubblan -Acceleration - Bromsade verkan -Temperaturen sjunker -Volymen ökar Friktion :16(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
103 Luftfuktighet och molnbas FIG :17(22) FIG 8.42 Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
104 Temperatur- och daggpunktskurva Skiktningskurva = uppmätt temperaturavtagande Hävningskurva = teoretisk (t.ex. -1 C/100m för torr luft) FIG 8.43 FIG :18(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
105 Cumulus vid fuktig inversion FIG 8.45 Cumulusmolnen breder ut sig till stratocumulus och hindrar instrålning 5:19(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
106 Molngator FIG :20(22) Segelflygteori - Meteorologi
107 Tvärsnitt genom molngator Vinden ökar med höjden under inversionen FIG 8.48 FIG 8.48 Vinden vinkelrät mot bildens plan 5:21(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
108 Termikindikatorer - Var letar vi termik? - Vindriktning? 5:22(22) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
109 6. Väderbriefing Väderdata Prognoser på nätet 6:1(9) Segelflygteori - Meteorologi
110 Satelliter Polär satellit km via polerna - jordrotation, ny vy varje varv Geostationär satellit km över ekvatorn - bild var 15:e minut 6:2(9) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
111 Väderradar Nederbörd, vind, räckvidd 250 km NORDRAD - 35 väderradar i Sverige (12), Norge, Finland, Danmark, Estland, och Lettland. 6:3(9) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
112 Vädersond 6:4(9) Vädersond fäst vid en ballong fylld med helium eller vätgas Ballongen stiger till kilometers höjd - är fylld med ~1500 liter vätgas - stiger med ca. 5 m/s; - tar knappt 1,5 timme - exploderar i den tunna luften Under färden uppåt mäter sonden - temperatur - luftfuktighet - lufttryck - vind* Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
113 Väderstationer - Vindmätare - Fukt- och temperaturgivare. - Molnhöjdsmätare - Nederbördsmätare - Synopstationer var 3:e h - Klimatstationer, 1/2/3 ggr/dygn - Manuella - Automatiska - ~400 6:5(9) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
114 Vad mäter väderstationer Vad mäts? Enhet (förkortning) Mäts med: Temperatur Grader celsius ( C) Termometer Lufttryck Hektopaskal (hpa) Barometer Luftfuktighet Procent (%) Hygrometer Vindhastighet Meter per sekund (m/s) Anemometer Nederbörd Millimeter (mm) Pluviometer/Ombrograf Molnighet Procent (%) Siktare 6:6(9) Segelflygteori -- Meteorologi Introkväll
115 Väderbriefing METAR - METeorological Aerodrome Report - observation TAF - Terminal Aerodrome Forecast - prognos 6:7(9) Segelflygteori - Meteorologi
116 Väderbriefing ESSA: Arlanda Z. Gäller den 28:e denna månad, kl Zulu 26010KT: Vinden vid marken 260 grader 10 knop CAVOK: Ceiling And Visibility OK 04/01: Temperaturen är 4 C och daggpunkten 1 C Q1010: Lufttrycket är 1010 hpa NOSIG: NO SIGnificant changes 6:8(9) Segelflygteori - Meteorologi
117 Vad vill segelflygaren veta? Blir det termik? När startar termiken? Får vi cumulus? Hur hög blir molnbasen? Hur kommer dagen att utvecklas? Tolkning av sonderingar ger svaren!! 6:9(9) Segelflygteori - Meteorologi
118 7. Tempogram Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Väderballong/radiosond skickas upp 2 gånger per dygn (00 och 12 UTC) från ~1000 platser på jorden. (sondering) (6 i Sv.) De används för att få reda på hur temperatur och luftfuktighet varierar med höjden. Man följer ballongen med radar och får fram hur vinden varierar med höjden. Ballongerna når km höjd 7:1(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi 11 8
119 Tempogram, uppbyggnad T (C) Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Temperaturen ritas ut på x-axeln 7:2(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
120 Tempogram, uppbyggnad Höjd (m) T (C) Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Höjden ritas ut på y-axeln 7:3(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
121 Temperaturkurva Höjd (m) T (C) Temperaturen på olika höjder ritas in i diagrammet. 7:4(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
122 Tempogram, uppbyggnad Lufttryck (hpa) 800 Höjd (m) T (C) Som ett alternativ till höjd kan lufttrycket i Hektopascal (hpa) anges 7:5(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
123 Daggpunkt Ytterligare en temperatur anges: 1000 Höjd (m) Daggpunkten 500 Lufttemperatur20 C T (C) Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar att kondensera. 7:6(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
124 Daggpunkt Höjd (m) Ytterligare en temperatur anges: 1000 kondenserar vid ca 10 C Daggpunkten 500 Lufttemperatur20 C T (C) Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar att kondensera. 7:7(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
125 Daggpunkt Höjd (m) T (C) Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen. Ju större Differens mellan Lufttemperatur och Daggpunkt, desto torrare Luft. 7:8(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
126 Daggpunkt Höjd (m) Spridning T (C) Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen. Ju större Differens mellan Lufttemperatur och Daggpunkt, desto torrare luft. Denna differens kallas Spridning 7:9(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
127 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 Ett tempogram ritas ETGI IDAR-OBERSTEIN(MIL) TRYCK HÖJD TEMP DAGGP RIKTN HAST (hpa) (m) (oc) (oc) (grad)(knop) ,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 7:10(49) Alfred Ultsch Segelflygteori - Meteorologi
128 Ett tempogram ritas ETGI IDAR-OBERSTEIN(MIL) ,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 TRYCK HÖJD TEMP DAGGP RIKTN HAST (hpa) (m) (oc) (oc) (grad)(knop) ,0 750,0 500,0 250,0 7:11(49) 0,0 Alfred Ultsch Segelflygteori - Meteorologi -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0
129 Ett tempogram ritas ETGI IDAR-OBERSTEIN(MIL) ,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 TRYCK HÖJD TEMP DAGGP RIKTN HAST (hpa) (m) (oc) (oc) (grad)(knop) ,0 750,0 500,0 250,0 7:12(49) 0,0 Alfred Ultsch Segelflygteori - Meteorologi -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0
130 Markinversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför? 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:13(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
131 Markinversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 Här stiger temperatuen med Marken höjden har (Inversion) kylt luften Varför? under natten 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:14(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
132 Inversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför? 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:15(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
133 Inversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 Varmluft på höjd: - Varmluftadvektion eller - Subsidens 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:16(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
134 Luftfuktighet 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 Här är luften relativt fuktig (liten spridning) 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:17(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
135 Luftfuktighet 2500,0 2250,0 Här är luften ganska torr (stor spridning) 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:18(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
136 Hävning Om ett 2500,0luftpaket är varmare än omgivande luft kommer det att stiga Det avkyls då med 1 per 100 m 2250,0 Luftpaketet stiger så länge det är varmare än den omgivande luften 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 Luft med 15 på 200 m höjd 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:19(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
137 Hävning Detta 2500,0 temperaturavtagande med 1 per 100m kallar man det torradiabatiska temperaturavtagandet. 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Luft med 12 på 500m höjd 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:20(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
138 Torradiabat En 2500,0 hjälplinje läggs in i diagrammet med en lutning motsvarande torradiabatens 2250,0 2000,0 1750,0 Torradiabat 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Torradiabat 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:21(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
139 Bashöjd Med 2500,0 hjälp av torradiabaten kan vi för en given temperatur på marken identifiera en bashöjd som termiken kan stiga till 2250,0 2000,0 1750,0 Torradiabat 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:22(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
140 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken 2250,0 2000,0 1750,0 Torradiabat 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500, ,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:23(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
141 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500, ,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:24(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
142 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Luften stiger hit 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:25(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
143 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan och 2250,0 läser av höjden vid skärningspunkten 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Bashöjd 500m Luften stiger hit 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:26(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
144 Knappt användbar termik Här 2500,0 stiger basen, vid en temperaturhöjning från 8 till 16, med 175m. Från 400 till 575m 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:27(47) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
145 Utlösningstemperatur Om 2500,0 temperaturen stiger från 16 till så stiger basen plötsligt kraftigt (575m -> 1350m) 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:28(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
146 Utlösningstemperatur Temperaturen 2500,0 då markinversionen övervinns kallas utlösningstemperatur 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 Utlösningstemperatur. 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:29(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
147 Molnbildning? Segelflygare 2500,0 ställer sig speciellt frågan om termiken blir synlig, d.v.s. om det blir cumulusbildning. 2250,0 Då måste den stigande luftens fuktighet undersökas. 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:30(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
148 Molnbildning? I 2500,0 detta sammanhang använder man sig av luftens daggpunkt vid marken. Är daggpunkten inte känd kan 2250,0 man använda sig av en termometer som mäter lägsta 2000,0 temperatur under natten. 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Tmin = 8 C Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:31(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
149 Mättnadslinje Markluftens 2500,0 daggpunkt följer en s.k. mättnadslinje. För praktiskt bruk kan vi betrakta den som en isoterm. 2250,0 Verklig gradient ligger på ca -1 per 1000 m 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Tmin = 8 C Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:32(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
150 Kondensationsbas Där 2500,0 mättnadslinjen skär temperaturkurvan kan moln bildas. D.v.s. vi får en synlig kondensationsbas 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 Kondensationsbas 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:33(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
151 Kondensationsbas I 2500,0 detta fall får vi en kondensationsbas på 1250m. Då luften på denna höjd är relativt torr kan man förvänta sig 2250,0 1-2 åttondelar Cu. 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:34(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
152 Fuktadiabat Så 2500,0 snart fukten i luften börjar kondensera frigörs latent värme som tillförts vid avdunstningen. 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 Kondensation 1250,0 1000,0 750,0 500,0 20 varm luft stiger i höjden 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:35(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
153 Fuktadiabat Så 2500,0 snart fukten i luften börjar kondensera frigörs latent värme som tillförts vid avdunstningen. D.v.s. luften kan "återupphetta" 2250,0 sig själv. Därmed kan luften stiga vidare med mindre 2000,0 temperaturförlust, med 0,6 per 100m. 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:36(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
154 Fuktadiabat Denna 2500,0 nya temperaturgradient på ca. 0,6 per 100m kallas "fuktadiabatisk". Den tillhörande kurvan fuktadiabat. 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 Fuktadiabat 1250,0 1000,0 750,0 Hjälplinjer 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:37(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
155 Molnhöjd Den 2500,0 till 1250m stigande luften bildar moln och i molnet stiger luften vidare längs fuktadiabaten tills den möter 2250,0 inversionsskiktet vid 1400 m. Vi får alltså 150m tjocka moln 2000,0 som förhindras att växa i höjden vid inversionsskiktet 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:38(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
156 Molnbildning Denna 2500,0 dag får vi en molnbildning med 1-2 åttondelar flacka Cu med en initial bas på1250m. Under dagens lopp (då 2250,0 temperaturen ökar) kan basen stiga till 1600m. 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:39(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
157 Cb 2500,0 2250,0 2000,0 Om temperaturen under dagen stiger till mer än 24 C kan något speciellt inträffa 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:40(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
158 Cb 2500,0 2250,0 2000,0 Om temperaturen under dagen stiger till mer än 24 C kan något speciellt inträffa 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:41(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
159 Energibetraktelse Styrkan 2500,0 i termiken beror på den energi som står till förfogande. Energin beror av maxtemperaturen samt 2250,0 gradienten på temperaturkurvan. Ett mått på tillgänglig energi 2000,0 utgörs av markerad area. 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken Energiarea Förutsedd maximal temperatur -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 CAPE: konvektiv tillgänglig potentiell energi (Joule/kg luft) zmax LFC T g parcel T Fritt efter Alfred Ultsch T env env dz 7:42(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi
160 Vad blir dagens maxtemperatur? Studera tempogrammet från morgonsonderingen Finns någon inversion mellan m AGL? Ja: Läs av temperaturen vid toppen av inversionsskiktet. Följ torradiabaten till marken. Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur. Nej: Läs av temperaturen vid 850 hpa (ungefär 1500 m) Vid 0-4/8 molnighet: Följ torradiabaten till marken. Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur. Vid 5-8/8 molnighet: Följ fuktadiabaten till marken. Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur. 7:43(49) Segelflygteori - Meteorologi
161 Om man inte har ett tempogram.. Titta på nätet efter vad väderprognoserna säger om maxtemperatur och daggpunkt Lyssna på vad lokalradion säger att maxtemperaturen skall bli Daggpunkten är ungefär lika med lägsta temperatur under natten Henning sche Faustformel: Molnbas = (maxtemperatur daggpunkt) * 125 7:44(49) Robert Danevid Segelflygteori - Meteorologi
162 Väderprognoser på nätet Senaste prognosen från TV4 Prognos från t.ex. YR 7:45(49) Segelflygteori - Meteorologi
163 Ytterligare väderinformation Molnigheten höga moln ( m) medelhöga ( m) låga ( m) Temperatur och daggpunkt Lufttryck 7:46(49) Segelflygteori - Meteorologi
164 Segelflyget - RASP Regional Atmospheric Soaring Prediction Boundary Layer Information Prediction MAP John Glendening Stefan Löfgren 7:47(49) Segelflygteori - Meteorologi
165 RASP - Dagsdistans App: Soaring Weather Europe (Stefan Löfgren Avesta SFK) 7:48(49) Segelflygteori - Meteorologi
166 Meteorologi Repetera meteorologin i boken Segelflyg Bra att läsa, även efter certet! Följ väderutvecklingen under veckan Kolla alltid vädret före flygning Stäm av prognoserna varje flygdag för att förstå flygvädret 7:49(49) Poul Kongstad Segelflygteori - Meteorologi
167 8. Instuderingsfrågor 1(24) Vad krävs för att lävågor skall uppstå? För att stående vågor skall bildas i lä av ett hinder krävs: markvind på åtminstone 30 km/h vindhastigheten skall öka med höjden vindriktningen bör vara vinkelrät mot hindret och någorlunda konstant med höjden skiktningen skall vara stabil Segelflygteori - Meteorologi
168 Instuderingsfrågor 2(24) När och hur bildas lävågsmoln? I samband med stationära vågor. Bildandet beror enbart på luftfuktigheten och vågornas amplitud. Där fuktigheten är tillräcklig bildas molnen på grund av luftens hävning i vågens uppförsbacke. De upplöses när luften sjunker i nedförsbacken. Segelflygteori - Meteorologi
169 Instuderingsfrågor 3(24) Förklara den s k Föhn-gluggen Relativt fuktig luft tvingas uppför en sluttning. Temperaturen avtar, vattenångan kondenserar o ch en del av fuktigheten fälls ut som regn på lovartsidan. När luften sjunker på läsidan blir då luften torrare och varmare med mindre molnighet (Föhnglugg). (Luften blir varmare på läsidan eftersom temperaturen ökar torradiabatiskt i ett djupare skikt när luften sjunker än när den stiger. Typisk föhneffekt förutsätter stabil skiktning.) Segelflygteori - Meteorologi
170 Instuderingsfrågor 4(23) Vad är en rotor? I samband med lävågor bildas nästan alltid kraftiga rotorer. Även i andra situationer med stark vind och stabil skiktning kan rotorerer bildas i lä av branta sluttningar. Rotorer, för vilka man bör ha stor respekt som segelflygare, är rullar parallella med hindret och med horisontella axlar. I rotorer finner man uppvindar i den del som vetter mot vinden och de är alltid förknippade med kraftig turbulens. Segelflygteori - Meteorologi
171 Instuderingsfrågor 5(24) Vad menas med en luftmassa? Med luftmassa menar man luft med relativt enhetliga egenskaper i fråga om temperatur, fuktighet och skiktning och som har stor geografisk utbredning. Kalluftmassan kännetecknas av god sikt, konvektiva moln med påtaglig dygnsvariation. Nederbörd kan förekomma i form av byar eller skurar. I en varmluftmassa avkyls luften underifrån och skiktningen blir stabil i låg nivå. Det typiska varmmassevädret kännetecknas av nedsatt sikt och ofta låga molnbaser, ibland dimma eller duggregn. Det typiska varmmassevädret förekommer mest under vintern. I varmluftsituationer på sommaren börjar termiken sent och slutar tidigt. Segelflygteori - Meteorologi
172 Instuderingsfrågor 6(24) Vad menas med en front? Där två luftmassor gränsar mot varandra bildas ett mer eller mindre markerat lutande skikt ( Front ) från marken och uppåt i atmosfären, inom vilket en övergång sker från den ena luftmassans egenskaper till den andra. Segelflygteori - Meteorologi
173 Instuderingsfrågor 7(24) Vilka huvudtyper av fronter finns? Varmfront Kallfront ( Passiv Aktiv ) Ocklusionsfront Segelflygteori - Meteorologi
174 Instuderingsfrågor 8(24) Beskriv varmfronten Då en varm luftmassa tränger undan en kallare bildas en varmfront. Frontytans lutning är mycket flack ( cirka 1:150 ). Den varma luften glider upp på den kallare och ett vidsträckt och skiktat molnsystem bildas ända upp till 100 mil framför. Segelflygteori - Meteorologi
175 Instuderingsfrågor 9(24) Beskriv en passiv kallfront Molnsystemet vid en passiv kallfront liknar molnsystemet vid en varmfront. Skillnaden är den att molnen kommer i omvänd ordning och att de huvudsakligen ligger bakom fronten samt att hela molnsystemet är smalare är varmfronten. Segelflygteori - Meteorologi
176 Instuderingsfrågor 10(24) Beskriv en aktiv kallfront En aktiv kallfront rör sig snabbt. Hastigheter på km/h är inte ovanliga. Den varma luften tvingas till kraftig hävning framför fronten. I molnsystemet bildas vanligen kraftiga Cb-moln som ligger i en lång rad längs fronten. Molnen och nederbörden ligger vanligen på båda sidor om fronten. Fronten passerar snabbt och kan ge intensiv nederbörd, skurar och åska. Segelflygteori - Meteorologi
METEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merVäderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Läs merSegelflygteori Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Segelflygteori - Meteorologi Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder
Läs merÖstra Sörmlands Flygklubb. Segelflygteori. Meteorologi. Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi
Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström 0730 55 88 00 urban.norrstrom@osfk.se Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6.
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merFlervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merFöreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merA. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Läs merCumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Cumulus humilis Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis. Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merAllt kallare ju högre vi kommer
S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio
Läs merAtmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Läs merTIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING
1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merFrågebanken svar. Beskrivningen skall ha den här innebörden: Vilotryck - trycket som uppstår av den luftpelare som uppstår av atmosfären ovanför oss
Aerodynamik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen skall ha ungefär den här innebörden: Luften som strömmar över runt en vinge vinklas ned bakom vingen och reaktionen till denna av vinkling är en Luftkraft som
Läs merFrågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Läs merMeteorologi (Meteorology)
PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merFjadermoln, Cirrus (Ci)
Fjadermoln, Cirrus (Ci) Hoga, tunna, vita mom n som bestar av sma iskristaller. De är ofta toviga och oregelbundna med fjaderlika kanter, darav namnet. Ibland kan de vara "hariga" och likna langa vita
Läs merMeteorologi (Meteorology)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merKonsten att spå väder
Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs mer1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs mer- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen. - att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser
1 METEOROLOGI - INLEDNING Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare. Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning. Syftet med detta
Läs merRapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merMeteorologi - översikt
Meteorologi - översikt Global meteorologi Global cirkulation och Coriolis effekt Markvind och höjdvind Lågtryck, högtryck och fronter Skiktning och hävning Lokal meteorologi Föhn Sjöbris Våg Alpint väder
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel
Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merAlice och världens väder
Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.
Läs merRASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merUppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1
Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1 De här uppgifterna använde jag våren 2014 när vi avsatte lite mer tid än vanligt (ca tre veckor och 6 lektionspass) till väder och klimat-delen. Dag Mån
Läs merInstuderingsfrågor Krafter och Rörelser
1. Hur stor tyngd har ett föremål med massan: a) 4 kg b) 200 g Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser 2. Hur stor massa har ett föremål om tyngden är: a) 8 N b) 450 N 3. Hur stor är jorden dragningskraft
Läs merTeori för vinschbehörighet
Teori för vinschbehörighet Ori Levin 2011-08-16 www.offground.se 1 Teorikursens innehåll Materialkunskap Vind och väder Aerodynamik Startteknik och kommunikation Flyglära 2011-08-16 www.offground.se 2
Läs merKraft, tryck och rörelse
Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs mer1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.
Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merKappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg
Kappseglings kurs 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg Agenda Inledning - deltagare Olika former av kappsegling Meteorologi för kappsegling Segla bana kort version kopplat till meteorologin Seglingsteknik
Läs merRASP, vad är de röda kryssen? Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP, vad är de röda kryssen?www.soaringweather.eu Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade Dr Jack's
Läs merTill alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Läs merKraft och rörelse åk 6
Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer
Läs merRapport RL 2007:18. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:18 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIU på Kärrtorps idrottsplats, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-10/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet
Läs merModeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
Läs merÖvningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment
Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merMETEOROLOGI. - ett häfte om väder och klimat från SMHI -
METEOROLOGI - ett häfte om väder och klimat från SMHI - METEOROLOGI - ett häfte om väder och klimat från SMHI - Författare: Omslag: Teckningar: Foton och bildurval: Sten Laurin, SMHI Sören Färnlöf, MiAB
Läs mer2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?
Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur
Läs merVindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1
Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,
Läs merExtramaterial till Geografi 7-9
Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna
Läs merTentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19
Karlstads universitet matematik Peter Mogensen Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19 Tillåtna hjälpmedel: Godkänd räknare, bifogad formelsamling. Jourtelefon:
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merInstitutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet. Luftföroreningar. -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson.
Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet Luftföroreningar -från utsläpp till effekt- Janson och Hansson i september 2005 ii Detta är ett nytt kompendium om luftföroreningar, avsett
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merHur kan en fallskärm flyga?
Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar
Läs mer8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta
8 Värme och väder 8.1 1 Bygg ett brandlarm 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta 8.2 5 Värme sprids genom ledning 6 Massa,
Läs merAstronomiövningar som kräver observationer
Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520) Tid och plats: Tisdagen den 27 augusti 2013 klockan 14.00-18.00. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta samt en egenhändigt handskriven A4 med valfritt innehåll (bägge
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter
, plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merIgor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merGlobala egenskaper i samband med NAO-indexet
Globala egenskaper i samband med NAO-indexet Kandidatuppsats i Meteorologi 5 hp VT 22 Andy L. Ahumada, fys9aah@student.lu.se Emy Alerskans, emy.alerskans.23@student.lu.se Handledare: Aksel Walløe Hansen
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs mer