Segelflygteori Meteorologi

Transkript

1 Östra Sörmlands Flygklubb Segelflygteori Meteorologi Urban Norrström Segelflygteori - Meteorologi

2 Innehåll - Meteorologi 1. Atmosfären 2. Moln 3. Begrepp 4. Väder och väderlek 5. Uppvindar 6. Väderprognoser 7. Tempogram 8. Instuderingsfrågor Segelflygteori - Segelflygteori - Meteorologi

3 1. Atmosfären Atmosfären är det tunna luftlagret som finns runt jorden Atmosfären hålls kvar av jordens gravitation och har inget abrupt slut utan tunnas successivt ut i tomma rymden. Atmosfärens tjocklek är ca 1000 km, men mer än 99% av massan finns inom 40 km från jordens yta. Exosfären > 600 km Termosfären > 85 km Temperaturen ökar med höjden Mesosfären km Temperaturen sjunker med höjden Nattlysande moln Stratosfären km Temperaturen ökar med höjden Ozonskiktet (350 DU i Sv) Troposfären 0 12 km Här finns det vi kallar väder (innehåller nästan all vattenånga) Utgör 90 % av atmosfärens massa Temp. sjunker med höjden 1:1(10) ~FIG 6.1 Segelflygteori -- Meteorologi

4 Atmosfärens sammansättning - Troposfären Polerna: 8-10 km Ekvatorn: km Luft: 78 % kväve, N 2 21 % syre, O 2 0,93 % argon, Ar 0,038 % CO 2 0,0001 % Ozon, O 3 Vattenånga 1:2(10) ~FIG 6.1 Segelflygteori - Segelflygteori - Meteorologi

5 Instrålning och utstrålning 1:3(10) 1:2(6) ~FIG 6.6 Segelflygteori - - Meteorologi

6 Instrålning och uppvärmning Markens uppvärmning beror på: Vinkeln mot strålningen Fuktighet Jordart och vegetation Markytans reflektionsförmåga Vindstyrkan Förmåga att magasinera värme Molntäcke Segelflygteori - - Meteorologi 1:2(6) 1:4(10)

7 Jordens 5 klimatzoner Tropiskt klimat - Hett och fuktigt - Varje månad, medeltemp. över +18 C - Runt ekvatorn Arid klimat - Torrt och soligt - Stäpp eller öken - Australien och norra Afrika Varmtempererat klimat - Årstidsväxlingar. Varierande nederbörd - Kallaste mån. medeltemp. över -3 C - Europa och sydöstra Nordamerika. Kalltempererat klimat - Årstidsväxlingar. Varierande nederbörd - Kallaste mån. medeltemp. under -3 C - Norra Europa och Nordamerika Polarklimat - Mycket kall vinter, ingen riktig sommar - Varmaste mån. medeltemp. under +10 C - Tundror och glaciärer - Arktis, Antarktis och norra Sibirien Den rysk-tyske meteorologen Wladimir Köppens fem klimatklasser. Segelflygteori - - Meteorologi 1:5(10) 1:2(6)

8 Lufttryck Trycket av luften ovanför o Normalt: 1013,25 hpa (mb), Pa=N/m 3 o 1 mb 8 m o 1 kg per cm 2 Högre höjd g lägre tryck o Halva trycket på 5500 m o Syrgas krävs över 3500 m FIG 6.18 Lufttryckmätare barometer höjdmätare FIG :6(10) Segelflygteori -- Meteorologi

9 Lufttryck - Höjd QNH = höjd över havet QFE = höjd över flygplatsen Höjdmätaren visar för högt vid: -Låg temperatur -Lågt lufttryck 1:7(10) ~FIG 6.23 Segelflygteori -- Meteorologi

10 Skiktningar i atmosfären Luftmassans vertikala temperaturfördelning. Instabil: gynnar vertikala rörelser Temperaturen minskar med >1 C /100m Stabil: dämpar vertikala rörelser Temperaturen minskar med <1 C /100m Temp Luftpakets temp p.g.a temperaturförändring Neutral: balans mellan de vertikala krafterna (tecken på ett väl omblandat skikt) Temperaturen minskar med 1 C /100m ~FIG :7(8) 1:8(10) Segelflygteori -- Meteorologi

11 Vindhastighet (Beaufortskalan ) Väderrapport: m/s Vindstrut 5 kt/band 1:9(10) Segelflygteori -- Meteorologi

12 ICAO Standardatmosfär 1. Lufttryck vid havsytan = 1013,25 hpa 2. Lufttemperatur vid havsytan = 15 C 3. Relativ fuktighet = 0 % 4. Luftdensitet = 1,225 kg / m³ 5. Temperaturavtagande = 0,65 C / 100m 6. Tropopaushöjd = m 7. Tropopaustemperatur = C 8. Isotermi till 20 km höjd, temperaturökning 1 C/km upp till 32 km, lika sammansättning av luft till 80 km. 1:10(10) Segelflygteori -- Meteorologi

13 När bildas moln? Mycket fukt i luften Låg temperatur 2. Moln Daggpunkt Högsta temp där droppar bildas (kondenseras) moln, dimma när fukt tillförts när temp sänkts 2:1(18) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

14 Molnslag Molnklasser: Höga moln 5-13 km Medelhöga moln 2-7 km Låga moln 0-2 km FIG :2(18) Segelflygteori -- Meteorologi

15 Molntyper Uppglidningsmoln bildas då luften pressas uppåt av en front eller mot stigande terräng tills dess att vattenånga kondenserar. Konvektiva moln bildas då varm luft stiger uppåt och kondenserar. 2:3(18) Segelflygteori -- Meteorologi

16 Vad betyder namnen? Cirrus Alto Cumulus Stratus Nimbus hårlock hög höjd stapel breda ut sig nederbörd 2:4(18) Segelflygteori -- Meteorologi

17 Cirrus, Ci, Fjädermoln 2:5(18) Segelflygteori -- Meteorologi

18 Cirrocumulus, Cc, makrillmoln 2:6(18) Segelflygteori -- Meteorologi

19 Cirrostratus, Cs, slöjmoln 2:7(18) Segelflygteori -- Meteorologi

20 Altostratus, As, skiktmoln 2:8(18) Segelflygteori -- Meteorologi

21 Altocumulus, Ac, böljemoln 2:9(18) Segelflygteori -- Meteorologi

22 Altocumulus Lenticularis, linsmoln 2:10(18) Segelflygteori -- Meteorologi

23 Stratocumulus, Sc, Valkmoln 2:11(18) Segelflygteori -- Meteorologi

24 Stratus, St, Dimmoln 2:12(18) Segelflygteori -- Meteorologi

25 Nimbostratus, Ns, Regnmoln 2:13(18) Segelflygteori -- Meteorologi

26 Cumulus, Cu, Stackmoln Cumulus humilus, Cumulus mediocris Cumulus congestus 2:14(18) Segelflygteori -- Meteorologi

27 Cumulonimbus, Cb, bymoln 2:15(18) Segelflygteori -- Meteorologi

28 Cumulonimbus, Cb Kraftiga fallvindar framför Cb (som rör sig snabbt) Plötslig stark markvind kan blåsa iväg plan farligt vid landning Cb g Landa direkt! Förankra flygplanen FIG :16(18) Poul Kongstad Segelflygteori - Meteorologi

29 Hur stora är molnen? 200 m 100+ km Ci - 0,002 g/m 3 Cb - 1 g/m ton ( ton/km 3 ) Molnskugga 2:17(18) Segelflygteori - Segelflygteori - Meteorologi

30 Huvudmolnslag Molnarter Specialformer Ytterligare kännetecken Cirrus (Ci), Fjädermoln Cirrocumulus (Cc), Makrillmoln fibratus, uncinus, spissatus castellanus, floccus stratiformis, lenticularis castellanus, floccus intortus, radiatus, vertebratus duplicatus undulatus lacunosus Cirrostratus (Cs), Slöjmoln fibratus, nebulosus duplicatus, undulatus - Altocumulus (Ac), Böljemoln Altostratus (As), Skiktmoln Stratocumulus (Sc), Valkmoln stratiformis, lenticularis castellanus, floccus tanslucidus, perlucidus opacus, duplicatus undulatus, radiatus, lacunosus - translucidus, opacus duplicatus, undulatus radiatus stratiformis lenticularis castellanus translucidus, perlucidus opacus, duplicatus undulatus, radiatus, lacunosus mamma virga mamma virga mamma virga, praecipitatio pannus, mamma mamma virga praecipitatio Stratus (St), Dimmoln Nebulosus, fractus opacus, translucidus, undulatus praecipitatio Cumulus (Cu), Stackmoln Nimbostratus (Ns), Regnmoln Cumulonimbus (Cb), Bymoln WMO molnklassificering humilis, mediocris congestus, fractus radiatus pileus, velum, virga praecipitatio, arcus, pannus tuba - - praecipitatio,virga pannus calvus - raecipitatio, virga, pannus, capillatus incus, mamma, pileus, velum,arcus, tuba 2:18(18) Segelflygteori - Segelflygteori - Meteorologi

31 3. Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:1(8) Segelflygteori -- Meteorologi

32 Några meteorologiska begrepp Advektion Horisontell förflyttelse av luft Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:2(8) Segelflygteori -- Meteorologi

33 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Vertikal förflyttelse av luft Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk 3:3(8) Segelflygteori -- Meteorologi

34 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk Luft stiger uppåt: 1. Varmfront, kall- 2. Sol g varmluft 3. Terränghinder 4. L L 3:4(8) Segelflygteori -- Meteorologi

35 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Nedsjunkning av luft Konvergens H Divergens Adiabatisk 3:5(8) Segelflygteori -- Meteorologi

36 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens L Divergens Adiabatisk 3:6(8) Segelflygteori -- Meteorologi

37 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens H Adiabatisk 3:7(8) Segelflygteori - - Meteorologi

38 Några meteorologiska begrepp Advektion Konvektion Hävning Subsidens Konvergens Divergens Adiabatisk Utan värmeutbyte med omgivningen 3:8(8) Segelflygteori -- Meteorologi

39 4. Väder och väderlek Väder - korta tidsperioder (timmar eller dagar). Väderlek - vädret under ett par dagar upp till två veckor. FIG 6.96 Klimat vädret under en längre tid (över en 30-årsperiod) 4:1(42) Segelflygteori -- Meteorologi

40 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning Kallmasseväder, varmmasseväder Vad påverkar luftens temperatur? Jordytan Moln Vad påverkar luftens fuktighet? Hav, sjöar, vegetation Vad händer när fuktigheten ökar? Absolut-/Relativ- FIG :2(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

41 Relativ luftfuktighet Hur mycket fukt luften innehåller i relation till hur mycket fukt som luften kan bära maximalt, utan att kondensera. Temperaturberoende 50 % relativ fuktighet vid 20 C motsvarar nästan 100 % relativ fuktighet vid 10 C. 4:3(42) Relativ luftfuktighet (%) under juli, medelvärden Segelflygteori -- Meteorologi

42 Absolut luftfuktighet 10 g/m 3 1% absolut luftfuktighet 4:4(42) Segelflygteori -- Meteorologi

43 Fronter Gränser mellan luftmassor Polarfront Varmfront Kallfront Ocklusionsfront Varmmasseväder Sämre sikt, ev. dimma/moln Stabil skiktning, sommartid dålig termik Kallmasseväder Luftmassan värms underifrån Labilare skiktning, bättre termik kan bildas Skurar och moln, byig vind God sikt Bäst flygväder efter kallfrontspassage 4:5(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

44 Skiktning (temperatur) Temperatur - höjd Sjunker ca 6.5 /1000 m i snitt upp till ca 10 km Inversion/Isotermi Temp stiger/är konstant med ökad höjd Hinder för termik Disigare "instängd" luft under Stabil skiktning Labil skiktning FIG :6(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

45 Höjd Skiktningar i atmosfären Luftens temperaturavtagande för torr luft - torradiabat stabil inversion extremt stabil indifferent / neutral isotermi mycket stabil instabil / labil Temperatur Segelflygteori -- Meteorologi 1:7(8) 4:7(42)

46 Högtryck Ett högtryck eller en anticyklon är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen Luften runt ett högtryck roterar medurs på norra halvklotet. I ett högtryck bildas ofta ett skikt kallat subsidensinversion på c:a 1500 m Skiktet kan ligga kvar hela dagen om inte solen kan lösa upp molnen. På sommaren är solen oftast så stark att den bryter upp inversionen. På höstarna kan dimma och dimmoln ligga kvar. H Högsta uppmätta lufttrycket i Sverige: 1038,8 hpa 4:8(42) ~FIG 6.71 Segelflygteori -- Meteorologi

47 Lågtryck Lågtryck (cyklon) ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen. Vindarna blåser i en virvel in mot lågtryckets centrum. Corioliskraften gör att vindarna blåser moturs på det norra halvklotet. Ju större skillnaden är i lufttrycket, desto kraftigare blir vindarna. L Lägsta uppmätta lufttrycket i Sverige: 938,4 hpa 4:9(42) ~FIG 6.70 Segelflygteori -- Meteorologi

48 Corioliskraften Fiktiv kraft Rörelse i roterande koordinatsystem Störst vid polerna Noll vid ekvatorn Krökta isobarer runt L och H g centrifugalkraft Vinden ökar runt ett högtryck ~FIG 6.65 Segelflygteori -- Meteorologi 4:7(35) 4:10(42)

49 Corioliskraften fördjupning 1(3) På vår lat. roterar jorden med 220 m/s. Avstånd till jordaxeln: 310 mil => centrifugalaccelerationen skulle flytta ett föremål 20 m/min om inte jorden var tillplattad vid polerna. Jordens tillplattning => dragningskraften pekar inte rakt ner (vinkelrätt) mot jordytan utan en aning inåt, mot jordaxeln. På norra halvklotet innebär det en liten dragning mot norr. Tyngdkraften på ett stillastående föremål pekar vinkelrätt mot jordytan och bestäms av summan av jordens dragningskraft och centrifugalkraften på grund av jordrotationen. Rör vi oss får dragningskraften eller centrifugalkraften övertag och drar oss mot, respektive bort från jordaxeln. Denna sidoacceleration, som beror på jordrotationen och latituden, är corioliskraften. g = tyngdkraften g* = dragningskraften C = centrifugalkraften Segelflygteori -- Meteorologi 4:7(35) 4:11(42)

50 Corioliskraften fördjupning 2(3) Springer vi österut med10 m/s, får vi högre total hastighet än jorden (220+10=230 m/s). Vi påverkas an en förstärkt centrifugalkraft, som på 1 minut driver oss 2 meter söderut (mot höger). Springer vi västerut blir vår hastighet lägre (220-10=210 m/s) och vi påverkas av en något försvagad centrifugalkraft, som dock fortfarande är riktad söderut. Den norrut riktade dragningskraften får nu överhanden och driver oss på 1 minut 2 meter mot norr (mot höger). Ett föremål som rör sig mot söder och avlänkas rakt till höger får snart en rörelse mot väster, och snart mot norr, sedan mot öster. Jordrotationen får rörelser på jordytan att gå i cirklar. Figuren visar en idealiserad bild av hur corioliskraften (co) påverkar rörelsen (v) på norra halvklotet utan inblandning av andra krafter. Segelflygteori -- Meteorologi 4:7(35) 4:12(42)

51 Corioliskraften fördjupning 3(3) Oberoende av åt vilket håll på norra halvklotet en golfboll puttas med en hastighet av 2 m/s kommer den efter 10 sekunder på grund av corioliskraften att ha vikt av 12 mm till höger. Om golfbollen kunde rulla utan friktion, skulle den komma tillbaka till spelaren efter 14 timmar, sedan den fullbordat en cirkelrörelse med 16 km radie. (Tiden 14 timmar är samma för andra hastigheter, med radien blir 8 km per 1 m/s) Coriolisparametern=hastigheten * 2(2p/(23h+56min+23s))sin(lat.) hastigheten * (1,2 * 10-4 /s) Jordrotationens förmåga att återföra all rörelse till utgångspunkten, är av avgörande betydelse för atmosfärens vindar. Segelflygteori -- Meteorologi 4:13(42) 4:7(35)

52 Sverige ligger i västvindbältet med främst sydvästliga eller västliga vindar. (Västlig vind kommer från väst.) De flesta lågtryck som berör norra Europa kommer från väster. De bildas utmed polarfronten som skiljer polarluft från tropikluft. (kall luft från varm) Temperatur, vind, lufttryck påverkar polarfronten och får den kallare luften att strömma söderut i olika banor Vb-banan lever kvar inom meteorologin - Påverkar Sverige, svår att prognostisera NAO North Atlantic Oscillations Lufttrycksskillnad: Island (L), Azorerna (H) Lågtryckens bana Jacob van Bebbers lågtrycksklassificering (1891) 4:14(42) Segelflygteori -- Meteorologi

53 Hur lågtryck bildas Kraftig tryckskillnad. Vinden ökar med höjden km upp nås jetströmshastigheter på 30+ m/s. Ungefär lika mycket luft strömmar in som ut genom jetvindsmaximumet. Om en mindre mängd luft strömmar in än ut sker en lågtrycksbildning längre ner och bildar en svag moturscirkulation. Moturscirkulationen av kall och varm luft får till följd att högt tryck i höjden ökar och lågt tryck i höjden minskar. Strömningen blir mer krökt (amplifieras). Amplifieringen ökar vinden nerströms och försvaga den uppströms. Luftunderskottet ökar, trycket faller ytterligare i lägre nivåer. Cirkulationen ökar ytterligare lågtrycket fördjupas. 4:15(42) Segelflygteori -- Meteorologi

54 Hur lågtryck bildas (boken) Om en störning uppträder på polarfronten (temperatur, vindhastighet eller riktning) kan polarfronten börja svikta och den kallare luften börjar strömma söderut. Varmluften glider upp på den kalla. Strömmen i tuben accelererar och böjer strömmen åt höger. Lufttrycket faller och ett lågtryck bildas. Framför varmfronten faller lufttrycket på grund av att den varma luften som ersätter den kallare är lättare. På motsvarande sätt stiger luftrycket i kalluften bakom det begynnande lågtrycket. 4:16(42) FIG 6.96 Segelflygteori -- Meteorologi

55 Hur lågtryck och fronter bildas Mellan tropik- och polarluft uppstår störningar i form av vågrörelser. Varmluften pressas upp över den kalla luften och stiger. Lufttrycket sjunker och den kallare luften sugs in under. Jordrotationen skapar en virvel som utvecklas till ett lågtryck. Normalt kommer 3-5 lågtryck i rad från Nordatlanten. Framför varje lågtryckscentrum finns en varmfront och bakom en kallfront. 4:11(26) 4:17(42) Segelflygteori -- Meteorologi

56 Hur högtryck bildas Varma högtryck är beroende av lågtrycken både för sin uppkomst och för sin fortsatta existens. Ett högtryck bildas på grund av att luft som stiger når troposfären och kyls av. Luften blir tyngre och sjunker. Detta gör att trycket mot jorden ökar och ett högtryck bildas. En jetströmblåser från ett lågtrycksområde till ett högtrycksområde. Vinden har skapats eller förstärkts av en kraftig lågtrycksutveckling. Luften fortsätter att strömma runt högtrycket. Vinden rör sig en aning inåt och bidrar till att föra in mera luft och förstärka högtrycket. 4:18(42) Segelflygteori -- Meteorologi

57 Hur högtryck bildas Kalla högtryck (10%) bildas av en högtrycksrygg mellan lågtryck som passerar över de norra delarna av Skandinavien. Om det följande lågtrycket är långt borta eller tar en sydligare bana, kan högtrycksryggen utvecklas till ett riktigt högtryck med slutna isobarer. I sådana fall är luften inom högtrycket nästan alltid kall, speciellt i dess norra del. Kalla högtryck är oftast kortlivade. Instrålning och nedsjunkning gör att en omvandling till ett varmt högtryck sker på ett par dygn. Segelflygteori -- Meteorologi 4:12(26) 4:19(42)

58 Luftströmmar mellan högtryck och lågtryck 4:12(26) 4:20(42) Segelflygteori -- Meteorologi

59 Vädret runt ett lågtryck L Segelflygteori -- Meteorologi 4:12(26) 4:14(35) 4:21(42)

60 Lufttryck - Höjd (rygg) (tråg) Isohyps - linje som förbinder punkter med samma höjd över havet, eller linje som binder ihop punkter med samma avstånd till en viss tryckyta. (cf. Högtryck=luftberg) Isobar - linje som förbinder orter med samma lufttryck korrigerat till havsytans nivå Höjdmätaren visar för högt vid: -Låg temperatur -Lågt lufttryck 4:22(42) Segelflygteori -- Meteorologi

61 Vindar och vindriktning Mellan ett högtryck och ett lågtryck finns en tryckkraft som strävar efter att utjämna tryckskillnaden. Tryckkraften sätter luften i rörelse och vi får en vind. Corioliskraften medför att luftströmmen vrids åt höger på norra halvklotet Buys Ballots regel: Vinden i ryggen g - L till vänster - H till höger Ett jämviktsläge inträffar då corioliskraften är lika stor som tryckkraften och vinden blåser då parallellt med isobarerna. (geostrofisk balans) Ju tätare isobarerna ligger desto starkare blir vinden 4:23(42) Segelflygteori -- Meteorologi

62 Friktionens inverkan på vindriktningen ~30 FIG 6.69 Markfriktion påverkar upp till m Vinden vrider åt höger på högre höjd - Ekmanspiralen 4:24(42) Segelflygteori -- Meteorologi

63 Varmfront Varm luftmassa tränger fram mot kall Lugn, flack och bred ( mil) Börjar med höga moln Ci g sänker sig Cs As Ns Helmulet och lugnt regn till sist 1:100 1:400 4:25(42) FIG 6.91 Segelflygteori -- Meteorologi

64 Luftmassor och fronter Varmfront Varmfronten Cirrus Cirrostratus Varmt Altostratus Nimbostratus Cumulus Stratus Kallt 0 km 600 km Mark 4:26(42) Segelflygteori - Meteorologi

65 Passiv kallfront Kall luftmassa tränger undan varmare Pressar upp varmluften g moln direkt Börjar med regn Passiv kallfront Molnen kommer i omvänd ordning mot varmfront Ns As Cs Ci FIG :75 4:27(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

66 Aktiv kallfront Aktiv kallfront rör sig snabbt 75 km/h Kraftig hävning Cb i rad längs fronten Smalt nederbördsområde Kraftigt regn, hagel Byig vind Luften mycket kallare bakom än framför fronten Kalluften rör sig snabbast en bit upp, ~2-6 km höjd Varmluft kvar nära marken Omlagringen startar samtidigt i ett stråk parallellt med fronten Kraftiga åskskurar, riklig nederbörd FIG :75 4:28(42) Segelflygteori -- Meteorologi

67 Aktiv kallfront Kallfronten Luftmassor och fronter Kallt Cumulonimbus Varmt Stratocumulus Cumulus Nimbostratus 150 km Cumulonimbus 0 km Mark 4:29(42) Segelflygteori - Meteorologi

68 Ocklusionsfront Bildas när kallfronten rör sig snabbare och hinner den ifatt varmfronten i ett äldre lågtryck. Den varma luften pressas uppåt. De båda kallare luftmassorna möts. Är kalluften bakom kallfronten kallare än luften framför varmfronten, bildas ~FIG 6.95 en kallfrontsocklusion. Annars bildas en varmfrontsocklusion. Lågtrycket fyll sakta ut och normaliseras. 4:30(42) Segelflygteori -- Meteorologi

69 Ocklusionsfront 4:31(42) Segelflygteori -- Meteorologi

70 Tryckförändringar vid frontpassage Lufttrycket sjunker några timmar före varmfrontspassage Mellan fronterna små ändringar Bakom kallfront stiger lufttrycket Luftmassans temp ger tryckförändring 4:32(42) Segelflygteori -- Meteorologi

71 Tråglinje En utbuktning på ett lågtryck kallas tråg Längs tråglinjen bildas konvergens kraftigare vind bakom tråget Konvergensen producerar konvektiva moln om det är tillräckligt fuktigt och labilt 4:33(42) Segelflygteori -- Meteorologi

72 Högtryckrygg En utlöpare från ett högtryck kallas rygg Bildas ofta mellan två lågtryck Torr luft, liten mängd moln Rygg 4:34(42) Segelflygteori -- Meteorologi

73 Väderfaser L H H V Område Beskrivning Väder och moln Varaktighet Termik 1 Framför högtrycket Instabilt nära marken, stabilisering ovanför genom subsidens 1-2 dagar + 2 Högtryckscentrum Stark subsidens = undanpressad luft = stabilisering Flera dagar 0 3 Bakom högtrycket Subsidens = undanpressad luft = stabilisering 1 dag - 4 Framför fronten Varmluften pressas uppåt, ökad molnighet 6-8 timmar -- V Varmfront Ihållande regn 6-15 timmar Varmluftsektor Stabil eller neutral luft. Eventuella skiktmoln 1-12 timmar? K Kallfront Kraftigt regn/åskväder 3-4 timmar Efter kallfrontspassagen Cumulusbildning 1-2 dagar ++ 4:34(42) Segelflygteori -- Meteorologi

74 Sjöbris, Landbris Sjöbris Sol på land g stig Kallt hav / sjö Kall vind in över land Landbris Utstrålning g kallare på land än över vatten Vind från land på natten ~FIG 6.72 Segelflygteori -- Meteorologi 4:22(26) 4:35(42)

75 Sjöbris Kall vind släcker ut termik Stark vind från kallt hav Moln bildas inte 4:36(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

76 Konvergenslinjer När vindar möts i vissa vinklar och luften trycks uppåt vid mötet kan stig och sjunk rada upp sig och bilda en konvergenslinje. Dessa kan exempelvis bildas när grundvind och sjöbris möts eller bildas av andra fysikaliska orsaker. Molngator kan vara resultatet av en konvergenslinje. De kan också vara helt osynliga. Konvergenslinjerna kan i vissa fall lägga upp sig i sexhörningar (Hexagonteorin) Segelflygteori -- Meteorologi 4:24(26) 4:37(42)

77 Sjöbrisfront - konvergenslinje FIG :38(42) Segelflygteori - Segelflygteori - Meteorologi

78 Konvergenslinjer i Bergslagen Segelflygteori -- Meteorologi 4:24(26) 4:39(42)

79 Konvergenslinje skapar molngata Segelflygteori -- Meteorologi 4:24(26) 4:40(42)

80 Repetition: Vindar Blåser det från högtryckets centrum till lågttycket centrum? NEJ! Vindstyrka Ökar med tryckskillnaden Vindriktning längs isobarer g långlivade vädersystem Vad är västlig vind? Kommer från väst 270 FIG :41(42) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

81 Repetition: Högtryck eller lågtryck? 4:42(42) Segelflygteori - Meteorologi

82 5. Uppvindar Hang FIG Lävågor FIG Termik FIG :1(21) Segelflygteori - Meteorologi

83 Hang Orografisk hävning 5:2(21) Segelflygteori - Meteorologi

84 Lävågor Orografisk hävning 5:3(21) Segelflygteori - Meteorologi

85 Lävågor - fjällflygning Lävågor kan ge kraftigt stig - Nå höjdvinster på m - Bakom bergskedja (hinder) - Stark vind km/t, vinkelrätt mot hindret - Stabil skiktning Rotorer - Turbulenta luftrullar bakom hindret (i lä) Lävågsmoln - Lenticularis Föhnglugg FIG :4(21) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

86 Föhnglugg FIG :5(21) Segelflygteori -- Meteorologi

87 Termik Konvektiv hävning 5:6(21) Segelflygteori -- Meteorologi

88 Uppvärmning av marken Luftbubblor värms Termik Störning g bubblan börjar stiga Om skiktning labil Luftbubblan fortsätter stiga Den blir större och svalnar Ofta bildas moln i termiken (1/8 8/8) Moln ökar termiken Men även torrtermik utan moln finns ~FIG :7(21) Segelflygteori -- Meteorologi

89 Termik Kondensationsnivå Vind Den uppvärmda luften närmast marken rör sig med vinden. En störning, t. ex. en kulle eller en skogsridå, får lutblåsan att släppa och stiga 5:8(21) Segelflygteori -- Meteorologi

90 Vindens inverkan på termiken Kanal g Blåsa Högre molnbas + Kraftigare termik 5:9(21) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

91 Vindens inverkan på termiken Kortvarig termik Pulser från samma plats Molnet har släppt kanalen Hitta termiken Sök mot vinden Sväng mot vinden 5:10(21) Poul Kongstad Segelflygteori -- Meteorologi

92 Cumulusmolnets livscykel 1. Varmluft samlas 2. Varmluft lossnar 3. Molntussar 4. Fler molntussar 5. Molnbas tydlig 6. Termiken maximal 7. Termik slut, upplösning FIG Upplösning, sjunk 9. Upplöst 5:11(21) Segelflygteori -- Meteorologi

93 Cumulusmolnets utveckling Ett produktivt Cu under utveckling kännetecknas av: triangelform med basen nedåt mörk plan bas skarpa tydliga kanter växer blomkålsliknande grå eller vit färg, beroende på solljuset mörkare eller ljusare Ett improduktivt, döende moln kännetecknas av: triangelform med spetsen nedåt trådiga, fibrösa kanter, speciellt vid basen dåligt definierad bas blir mindre och mindre gulaktig till brunaktig färg. 5:12(21) Segelflygteori -- Meteorologi

94 Termik under cumulusmoln Leta stig under det mörkaste området under molnen 5:13(21) Segelflygteori -- Meteorologi

95 Termik under cumulusmoln Vindprofilen påverkar också utseendet på molnet och var termiken finns. Ta reda på var termiken finns under ett moln just denna dag. Leta på samma ställe under nästa moln. (vindsida, solsida, läsida ) 5:14(21) Segelflygteori -- Meteorologi

96 Den adiabatiska bubbelteorin Höjd , , Termikblåsans temp. C Lufttemp. C , , :15(21) ~FIG 6.31 Segelflygteori -- Meteorologi

97 Blandning med omgivande luft Luft blandas in i bubblan -Acceleration - Bromsade verkan -Temperaturen sjunker -Volymen ökar Friktion :16(21) Segelflygteori -- Meteorologi

98 Luftfuktighet och molnbas FIG :17(21) FIG 6.45 Segelflygteori -- Meteorologi

99 Temperatur- och daggpunktskurva Skiktningskurva = uppmätt temperaturavtagande Hävningskurva = teoretisk (t.ex. -1 C/100m för torr luft) FIG 6.46 FIG :18(21) Segelflygteori -- Meteorologi

100 Cumulus vid fuktig inversion FIG 6.48 Cumulusmolnen breder ut sig till stratocumulus och hindrar instrålning 5:19(21) Segelflygteori -- Meteorologi

101 Molngator FIG :20(21) Segelflygteori - Meteorologi

102 Tvärsnitt genom molngator Vinden ökar med höjden under inversionen FIG 6.49 FIG 6.50 Vinden vinkelrät mot bildens plan 5:21(21) Segelflygteori -- Meteorologi

103 6. Väderbriefing Väderdata Prognoser på nätet 6:1(9) Segelflygteori - Meteorologi

104 Satelliter Polär satellit km via polerna - jordrotation, ny vy varje varv Geostationär satellit km över ekvatorn - bild var 15:e minut 6:2(9) Segelflygteori -- Meteorologi

105 Väderradar Nederbörd, vind, räckvidd 250 km NORDRAD - 35 väderradar i Sverige (12), Norge, Finland, Danmark, Estland, och Lettland. 6:3(9) Segelflygteori -- Meteorologi

106 Vädersond Vädersond fäst vid en ballong fylld med vätgas eller helium Ballongen stiger till kilometers höjd - är fylld med ~1500 liter vätgas - stiger med ca. 5 m/s; - tar knappt 1,5 timme - exploderar i den tunna luften Under färden uppåt mäter sonden - temperatur - luftfuktighet - lufttryck - vind* 6:4(9) Segelflygteori -- Meteorologi

107 Väderstationer - Vindmätare - Fukt- och temperaturgivare. - Molnhöjdsmätare - Nederbördsmätare - Synopstationer var 3:e h - Klimatstationer, 1/2/3 ggr/dygn - Manuella - Automatiska - ~400 6:5(9) Segelflygteori -- Meteorologi

108 Vad mäter väderstationer Vad mäts? Enhet (förkortning) Mäts med: Temperatur Grader celsius ( 0 C) Termometer Lufttryck Hektopaskal (hpa) Barometer Luftfuktighet Procent (%) Hygrometer Vindhastighet Meter per sekund (m/s) Anemometer Nederbörd Millimeter (mm) Pluviometer/Ombrograf Molnighet Procent (%) Siktare 6:6(9) Segelflygteori -- Meteorologi

109 Väderbriefing METAR - METeorological Aerodrome Report - observation TAF - Terminal Aerodrome Forecast - prognos 6:7(9) Segelflygteori - Meteorologi

110 Väderbriefing ESSA: Arlanda Z. Gäller den 28:e denna månad, kl Zulu 26010KT: Vinden vid marken 260 grader 10 knop CAVOK: Ceiling And Visibility OK 04/01: Temperaturen är 4 C och daggpunkten 1 C Q1010: Lufttrycket är 1010 hpa NOSIG: NO SIGnificant changes 6:8(9) Segelflygteori - Meteorologi

111 Vad vill segelflygaren veta? Blir det termik? När startar termiken? Får vi cumulus? Hur hög blir molnbasen? Hur kommer dagen att utvecklas? Tolkning av sonderingar ger svaren!! 6:9(9) Segelflygteori - Meteorologi

112 7. Tempogram Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Väderballong/radiosond skickas upp 2 gånger per dygn (00 och 12 UTC) från ~1000 platser på jorden. (sondering) De används för att få reda på hur temperatur och luftfuktighet varierar med höjden. Man följer ballongen med radar och får fram hur vinden varierar med höjden. Ballongerna når km höjd 7:1(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi 112

113 Tempogram, uppbyggnad T (C) Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Temperaturen ritas ut på x-axeln 7:2(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

114 Tempogram, uppbyggnad Höjd (m) T (C) Ett tempogram är en grafisk presentation av hur temperatur och daggpunkt varierar med höjden Höjden ritas ut på y-axeln 7:3(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

115 Temperaturkurva Höjd (m) T (C) Temperaturen på olika höjder ritas in i diagrammet. 7:4(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

116 Tempogram, uppbyggnad Lufttryck (hpa) 800 Höjd (m) T (C) Som ett alternativ till höjd kan lufttrycket i Hektopascal (hpa) anges 7:5(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

117 Daggpunkt Ytterligare en temperatur anges: 1000 Höjd (m) Daggpunkten 500 Lufttemperatur 20 C T (C) Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar att kondensera. 7:6(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

118 Daggpunkt Ytterligare en temperatur anges: Daggpunkten Höjd (m) kondenserar vid ca 10 C Lufttemperatur 20 C T (C) Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktigheten börjar att kondensera. 7:7(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

119 Daggpunkt Höjd (m) T (C) Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen. Ju större Differens mellan Lufttemperatur och Daggpunkt, desto torrare Luft. 7:8(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

120 Daggpunkt Höjd (m) Spridning T (C) Daggpunkten är alltid lägre än Lufttemperaturen. Ju större Differens mellan Lufttemperatur och Daggpunkt, desto torrare luft. Denna differens kallas Spridning 7:9(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

121 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 Ett tempogram ritas ETGI IDAR-OBERSTEIN(MIL) TRYCK HÖJD TEMP DAGGP RIKTN HAST (hpa) (m) (oc) (oc) (grad)(knop) ,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 7:10(49) Alfred Ultsch Segelflygteori - Meteorologi

122 Ett tempogram ritas ETGI IDAR-OBERSTEIN(MIL) ,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 TRYCK HÖJD TEMP DAGGP RIKTN HAST (hpa) (m) (oc) (oc) (grad)(knop) ,0 750,0 500,0 250,0 0,0 7:11(49) Alfred Ultsch Segelflygteori - Meteorologi -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

123 Ett tempogram ritas ETGI IDAR-OBERSTEIN(MIL) ,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 TRYCK HÖJD TEMP DAGGP RIKTN HAST (hpa) (m) (oc) (oc) (grad)(knop) ,0 750,0 500,0 250,0 0,0 7:12(49) Alfred Ultsch Segelflygteori - Meteorologi -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

124 Markinversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför? 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:13(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

125 Markinversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 Här stiger temperatuen med Marken höjden har (Inversion) kylt luften Varför? under natten 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:14(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

126 Inversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 Här stiger temperaturen med höjden (Inversion) Varför? 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:15(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

127 Inversion 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 Varmluft på höjd: - Varmluftadvektion eller - Subsidens 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:16(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

128 Luftfuktighet 2500,0 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 Här är luften relativt fuktig (liten spridning) 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:17(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

129 Luftfuktighet 2500,0 2250,0 Här är luften ganska torr (stor spridning) 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:18(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

130 Hävning Om ett 2500,0 luftpaket är varmare än omgivande luft kommer det att stiga Det avkyls då med 1 per 100 m 2250,0 Luftpaketet stiger så länge det är varmare än den omgivande luften 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 Luft med 15 på 200 m höjd 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:19(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

131 Hävning Detta 2500,0 temperaturavtagande med 1 per 100m kallar man det torradiabatiska temperaturavtagandet. 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Luft med 12 på 500m höjd 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:20(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

132 Torradiabat En 2500,0 hjälplinje läggs in i diagrammet med en lutning motsvarande torradiabatens 2250,0 2000,0 1750,0 Torradiabat 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Torradiabat 500,0 250,0 0,0-15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:21(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

133 Bashöjd Med 2500,0 hjälp av torradiabaten kan vi för en given temperatur på marken identifiera en bashöjd som termiken kan stiga till 2250,0 2000,0 1750,0 Torradiabat 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:22(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

134 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken 2250,0 2000,0 1750,0 Torradiabat 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500, ,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:23(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

135 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500, ,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:24(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

136 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Luften stiger hit 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:25(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

137 Bashöjd Från 2500,0 den givna lufttemperaturen på marken följer vi en torradiabat tills den skär temperaturkurvan och 2250,0 läser av höjden vid skärningspunkten 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 Bashöjd 500m Luften stiger hit 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:26(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

138 Knappt användbar termik Här 2500,0 stiger basen, vid en temperaturhöjning från 8 till 16, med 175m. Från 400 till 575m 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:27(47) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

139 Utlösningstemperatur Om 2500,0 temperaturen stiger från 16 till så stiger basen plötsligt kraftigt (575m -> 1350m) 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:28(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

140 Utlösningstemperatur Temperaturen 2500,0 då markinversionen övervinns kallas utlösningstemperatur 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 Utlösningstemperatur. 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:29(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

141 Molnbildning? Segelflygare 2500,0 ställer sig speciellt frågan om termiken blir synlig, d.v.s. om det blir cumulusbildning. 2250,0 Då måste den stigande luftens fuktighet undersökas. 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:30(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

142 Molnbildning? I 2500,0 detta sammanhang använder man sig av luftens daggpunkt vid marken. Är daggpunkten inte känd kan 2250,0 man använda sig av en termometer som mäter lägsta 2000,0 temperatur under natten. 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Tmin = 8 C Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:31(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

143 Mättnadslinje Markluftens 2500,0 daggpunkt följer en s.k. mättnadslinje. För praktiskt bruk kan vi betrakta den som en isoterm. 2250,0 Verklig gradient ligger på ca -1 per 1000 m 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Tmin = 8 C Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:32(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

144 Kondensationsbas Där 2500,0 mättnadslinjen skär temperaturkurvan kan moln bildas. D.v.s. vi får en synlig kondensationsbas 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 Kondensationsbas 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:33(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

145 Kondensationsbas I 2500,0 detta fall får vi en kondensationsbas på 1250m. Då luften på denna höjd är relativt torr kan man förvänta sig 2250,0 1-2 åttondelar Cu. 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:34(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

146 Fuktadiabat Så 2500,0 snart fukten i luften börjar kondensera frigörs latent värme som tillförts vid avdunstningen. 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 Kondensation 1250,0 1000,0 750,0 500,0 20 varm luft stiger i höjden 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:35(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

147 Fuktadiabat Så 2500,0 snart fukten i luften börjar kondensera frigörs latent värme som tillförts vid avdunstningen. D.v.s. luften kan "återupphetta" 2250,0 sig själv. Därmed kan luften stiga vidare med mindre 2000,0 temperaturförlust, med 0,6 per 100m. 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:36(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

148 Fuktadiabat Denna 2500,0 nya temperaturgradient på ca. 0,6 per 100m kallas "fuktadiabatisk". Den tillhörande kurvan fuktadiabat. 2250,0 2000,0 1750,0 1500,0 Fuktadiabat 1250,0 1000,0 750,0 Hjälplinjer 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:37(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

149 Molnhöjd Den 2500,0 till 1250m stigande luften bildar moln och i molnet stiger luften vidare längs fuktadiabaten tills den möter 2250,0 inversionsskiktet vid 1400 m. Vi får alltså 150m tjocka moln 2000,0 som förhindras att växa i höjden vid inversionsskiktet 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:38(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

150 Molnbildning Denna 2500,0 dag får vi en molnbildning med 1-2 åttondelar flacka Cu med en initial bas på1250m. Under dagens lopp (då 2250,0 temperaturen ökar) kan basen stiga till 1600m. 2000,0 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:39(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

151 Cb 2500,0 2250,0 2000,0 Om temperaturen under dagen stiger till mer än 24 C kan något speciellt inträffa 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:40(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

152 Cb 2500,0 2250,0 2000,0 Om temperaturen under dagen stiger till mer än 24 C kan något speciellt inträffa 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 Fritt efter Alfred Ultsch 7:41(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

153 Energibetraktelse Styrkan 2500,0 i termiken beror på den energi som står till förfogande. Energin beror av maxtemperaturen samt 2250,0 gradienten på temperaturkurvan. Ett mått på tillgänglig energi 2000,0 utgörs av markerad area. 1750,0 1500,0 1250,0 1000,0 750,0 500,0 250,0 0,0 Marken Energiarea Förutsedd maximal temperatur -15,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 CAPE: konvektiv tillgänglig potentiell energi (Joule/kg luft) zmax LFC T g parcel T Fritt efter Alfred Ultsch T env env dz 7:42(49) Alfred Ultsch, Anders Jönsson Segelflygteori - Meteorologi

154 Vad blir dagens maxtemperatur? Studera tempogrammet från morgonsonderingen Finns någon inversion mellan m AGL? Ja: Läs av temperaturen vid toppen av inversionsskiktet. Följ torradiabaten till marken. Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur. Nej: Läs av temperaturen vid 850 hpa (ungefär 1500 m) Vid 0-4/8 molnighet: Följ torradiabaten till marken. Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur. Vid 5-8/8 molnighet: Följ fuktadiabaten till marken. Temperaturvärdet där blir dagens maxtemperatur. 7:43(49) Segelflygteori - Meteorologi

155 Om man inte har ett tempogram.. Titta på nätet efter vad väderprognoserna säger om maxtemperatur och daggpunkt Lyssna på vad lokalradion säger att maxtemperaturen skall bli Daggpunkten är ungefär lika med lägsta temperatur under natten Henning sche Faustformel: Molnbas = (maxtemperatur daggpunkt) * 125 7:44(49) Robert Danevid Segelflygteori - Meteorologi

156 Väderprognoser på nätet Senaste prognosen från TV4 Prognos från t.ex. YR 7:45(49) Segelflygteori - Meteorologi

157 Ytterligare väderinformation Molnigheten höga moln ( m) medelhöga ( m) låga ( m) Temperatur och daggpunkt Lufttryck 7:46(49) Segelflygteori - Meteorologi

158 Segelflyget - RASP Regional Atmospheric Soaring Prediction Boundary Layer Information Prediction MAP John Glendening Stefan Löfgren 7:47(49) Segelflygteori - Meteorologi

159 RASP - Dagsdistans App: Soaring Weather Europe (Stefan Löfgren Avesta SFK) 7:48(49) Segelflygteori - Meteorologi

160 Meteorologi Repetera meteorologin i boken Segelflyg Bra att läsa, även efter certet! Följ väderutvecklingen under veckan Kolla alltid vädret före flygning Stäm av prognoserna varje flygdag för att förstå flygvädret 7:49(49) Poul Kongstad Segelflygteori - Meteorologi

161 8. Instuderingsfrågor 1(24) Vad krävs för att lävågor skall uppstå? För att stående vågor skall bildas i lä av ett hinder krävs: markvind på åtminstone 30 km/h vindhastigheten skall öka med höjden vindriktningen bör vara vinkelrät mot hindret och någorlunda konstant med höjden skiktningen skall vara stabil Segelflygteori - Meteorologi

162 Instuderingsfrågor 2(24) När och hur bildas lävågsmoln? I samband med stationära vågor. Bildandet beror enbart på luftfuktigheten och vågornas amplitud. Där fuktigheten är tillräcklig bildas molnen på grund av luftens hävning i vågens uppförsbacke. De upplöses när luften sjunker i nedförsbacken. Segelflygteori - Meteorologi

163 Instuderingsfrågor 3(24) Förklara den s k Föhn-gluggen Relativt fuktig luft tvingas uppför en sluttning. Temperaturen avtar, vattenångan kondenserar o ch en del av fuktigheten fälls ut som regn på lovartsidan. När luften sjunker på läsidan blir då luften torrare och varmare med mindre molnighet (Föhnglugg). (Luften blir varmare på läsidan eftersom temperaturen ökar torradiabatiskt i ett djupare skikt när luften sjunker än när den stiger. Typisk föhneffekt förutsätter stabil skiktning.) Segelflygteori - Meteorologi

164 Instuderingsfrågor 4(23) Vad är en rotor? I samband med lävågor bildas nästan alltid kraftiga rotorer. Även i andra situationer med stark vind och stabil skiktning kan rotorerer bildas i lä av branta sluttningar. Rotorer, för vilka man bör ha stor respekt som segelflygare, är rullar parallella med hindret och med horisontella axlar. I rotorer finner man uppvindar i den del som vetter mot vinden och de är alltid förknippade med kraftig turbulens. Segelflygteori - Meteorologi

165 Instuderingsfrågor 5(24) Vad menas med en luftmassa? Med luftmassa menar man luft med relativt enhetliga egenskaper i fråga om temperatur, fuktighet och skiktning och som har stor geografisk utbredning. Kalluftmassan kännetecknas av god sikt, konvektiva moln med påtaglig dygnsvariation. Nederbörd kan förekomma i form av byar eller skurar. I en varmluftmassa avkyls luften underifrån och skiktningen blir stabil i låg nivå. Det typiska varmmassevädret kännetecknas av nedsatt sikt och ofta låga molnbaser, ibland dimma eller duggregn. Det typiska varmmassevädret förekommer mest under vintern. I varmluftsituationer på sommaren börjar termiken sent och slutar tidigt. Segelflygteori - Meteorologi

166 Instuderingsfrågor 6(24) Vad menas med en front? Där två luftmassor gränsar mot varandra bildas ett mer eller mindre markerat lutande skikt ( Front ) från marken och uppåt i atmosfären, inom vilket en övergång sker från den ena luftmassans egenskaper till den andra. Segelflygteori - Meteorologi

167 Instuderingsfrågor 7(24) Vilka huvudtyper av fronter finns? Varmfront Kallfront ( Passiv Aktiv ) Ocklusionsfront Segelflygteori - Meteorologi

168 Instuderingsfrågor 8(24) Beskriv varmfronten Då en varm luftmassa tränger undan en kallare bildas en varmfront. Frontytans lutning är mycket flack ( cirka 1:150 ). Den varma luften glider upp på den kallare och ett vidsträckt och skiktat molnsystem bildas ända upp till 100 mil framför. Segelflygteori - Meteorologi

169 Instuderingsfrågor 9(24) Beskriv en passiv kallfront Molnsystemet vid en passiv kallfront liknar molnsystemet vid en varmfront. Skillnaden är den att molnen kommer i omvänd ordning och att de huvudsakligen ligger bakom fronten samt att hela molnsystemet är smalare är varmfronten. Segelflygteori - Meteorologi

170 Instuderingsfrågor 10(24) Beskriv en aktiv kallfront En aktiv kallfront rör sig snabbt. Hastigheter på km/h är inte ovanliga. Den varma luften tvingas till kraftig hävning framför fronten. I molnsystemet bildas vanligen kraftiga Cb-moln som ligger i en lång rad längs fronten. Molnen och nederbörden ligger vanligen på båda sidor om fronten. Fronten passerar snabbt och kan ge intensiv nederbörd, skurar och åska. Segelflygteori - Meteorologi

171 Instuderingsfrågor 11(24) Vad är polarfronten? Gränsen mellan polarluft i norr och tropikluft i söder benämns polarfront. Polarfronten är mest markerad vintertid. Dess läge varierar avsevärt, ofta från dag till dag, men i allmänhet är den orienterad i väst-ostlig rikting. Segelflygteori - Meteorologi

172 Instuderingsfrågor 12(24) Beskriv ocklusionsfronten Varmfronter och kallfronter utvecklas i samband med vågbildning på frontzonen mellan luftmassor. Oftast bildas ett frontsystem med en varmfront följt av en kallfront. Kallfronten rör sig snabbare än varmfronten och hinner så småningom upp denna. Där kallfronten hunnit upp varmfronten bildas en kombinerad kall- och varmfront en ocklusionsfront Vädret vid en ocklusinsfront kan vara en kombination av vädret vid kallfronter och varmfronter. Som regel innebär detta väder ihållande nederbörd. Segelflygteori - Meteorologi